Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.
Vissa delar av vår nya webbplats är fortfarande under färdigställande och beräknas vara klart inom kort, vi ber om ert tålamod med eventuella störningar.
Vill du komma i kontakt med oss kan du maila till hej@internetmedicin.se.

Vasoaktiva läkemedel – Lathund

FÖRFATTARE

Docent, överläkare Hans Blomqvist, Anop-IVA-kliniken/Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

GRANSKARE

Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg

UPPDATERAD

2016-08-28

SPECIALITET
INNEHÅLL


BAKGRUND
 

Vasoaktiva läkemedel användes vid cirkulatorisk instabilitet. Ett vasoaktivt läkemedel har effekter som beror på:

  • Receptorer som är känslig för läkemedlet
  • Dos
  • Vätskevolymstatus
  • Bakomliggande diagnos som orsak till cirkulatorisk instabilitet
  • Andra läkemedel som kan förstärka eller motverka effekterna


VERKNINGSMEKANISM
 

Läkemedel och typ av receptorer:

alfa-1(alfa-2)beta-1beta-2
Noradrenalin++++++++++
Adrenalin+++++++++++++++
Fenylefrin++/++++?0
Dobutamin++++++++
Isoprenalin00++++++++


Receptorlokalisation
 

Dominerande lokalisation:
 

  • α-1 Blodkärl
  • β-1 Hjärta
  • β-2 Hjärta, blodkärl, luftvägar


BEHANDLING OCH DOSERING
 

Innan vasoaktiva läkemedel insättes bör följande förutsättningar vara uppfyllda:
 

  • Orsaken till cirkulatorisk instabilitet är känd (Hjärt-EKO, EKG, CVP, pulmonaliskateterisering, hjärtminutvolymsmätning)
     
  • Hypovolemi, utesluten eller behandlad. Eftersträva CVP > 8-10.
     
  • Adekvat övervakning (EKG, invasivt blodtryck, hjärtminutvolymmätning, SvO2, Hjärt-EKO, pulstrycksvariation)
     
  • Adekvat kärlaccess (CVK om möjligt)

Val av vasoaktivt läkemedel sker utifrån:
 

  • Patofysiologisk störning (se tabell)
     
  • Eventuellt kombineras preparat utifrån fysiologisk störning (ex vasoaktiv + kärldilaterare)
PreparatMekanismDos μg/kg/minIndikationerBiverkan
Dobutamin
β-1>β-2>α3-10-20Hjärtsvikt, SepsisTakykardi
Noradrenalin
α+β-1+β-20,01-0,5(1)Sepsis, Extrem vasodilatationIschemi
Adrenalin
α+β-1+β-20,01-0,2(0.4)Cirkulationskollaps, AnafylaxiTakykardi
Isoprenalin
β-1+β-20,01-0,15AV-blockTakykardi, Blodtrycksfall, Arytmi



Adrenalins påverkan på receptorerna enligt ovan är dosberoende så att α-effekten ökar med ökad dos.
 


Takyfylaxi kan uppträda (framförallt gäller detta β-1- stimulerande läkemedel). Höga doser kan krävas på grund av receptornedreglering (framför allt vid sepsis).

Svar på katekolaminer vid relativ binjurebarkssvikt kan ökas med fysiologiska doser av steroider (framförallt vid terapiresistent septisk chock eller vid höga doser vasoaktiva). Steroider kan minska dosbehovet av och minska behandlingstiden för vasokativa men påverkar inte säkert outcome vid septisk chock. Adrenalin i lågdos ger huvudsakligen inotropi + vasodilatation och vid högre doser inotropi + vasokonstriktion.

Vid septisk chock är nuvarande konsensusbehandling noradrenalin även om nya studier visar att adrenalin möjligen kan vara likvärdigt. Tillägg av Vasopressin kan också prövas i svåra fall, men är ej förstahandsmedel.

Vid övervägande hjärtsvikt föredras i första hand levosimendan (Simdax) eller milrinon (Corotrop). Dobutamin användes numera sällan på denna indikation.

Dopamin (Giludop) med såväl α+β som dopaminerga (ökad diures) egenskaper användes numera sällan. Dopamin påverkar inte prognosen vid njursvikt, har en rad ogynnsamma långtidseffekter och har en stor individuell variabilitet i serumkoncentration av Dopamin vid en och samma dos. Isoprenalin användes i första hand vid uttalad bradykardi, ex AV-block III. För nitroglycerin, digitalis, milniron och levosimendan hänvisas till kardiologisk litteratur.

Dopexamin användes sällan och är i Sverige avregisrerat.

Vasopressin (pitressin (licensläkemedel)) och vasopressinanaloger (t ex terlipressin) har rapporterats som vasoaktiv substans som tillägg vid terapiresistent septisk chock och som alternativ till adrenalin vid HLR. Behandling med vasopressin är ej registrerat i Sverige och för dessa indikationer.

 

Referenser
 

Vincent et al, Hemodynamic support in septic shock. Intensive care Medicine, 2001:27:s: 80-92

Berg S, chock (kap17), 242-247 . Intensivvård (ed. Larsson A, Rubertsson S) 2012
 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev