BAKGRUND
Â
Nasala polyper ("näspolyper", sinonasal polypos) är en manifestation av inflammation i de övre luftvägarna och de har vanligen sitt ursprung i etmoidal- (silbensceller) eller maxillarsinus (käkbihålor).
Histologiskt kan sinonasala polyper ha olika utseende men gemensamt för dem är ett ödematöst stroma, förtjockat basalmembran samt en ofta måttlig infiltration av inflammatoriska celler (eosinofila granulocyter, lymfocyter, mastceller, plasmaceller).
I en populationsbaserad studie från år 2003 visades prevalensen av nasala polyper i Sverige vara 2,7 %.
Â
Patogenes
Patogenesen till nasala polyper är ej klarlagd. Genetisk benägenhet, anatomiska orsaker, infektion (bakterier, svampar och virus) och lokal immunologisk imbalans har föreslagits spela roll vid uppkomsten. Orsaken är sannolikt heterogen.
Â
SYMTOM
Â
Det mest framträdande symtomet vid uttalad näspolypos är nästäppa.
Patienterna kan även beskriva tryckkänsla över bihålor, nedsättning av luktsinne och ibland huvudvärk. Andra symtom som kan förekomma är sekretion och postnasal snuva.
Hos cirka 1/3 av patienterna föreligger också astma. Risken för recidiv av polyper efter operation är förhöjd vid samtidig astma.
Salicylikaintolerans kan föreligga. En speciell entitet är ASA-triad: Nasala polyper, astma och salicylikaintolerans.
Â
KLINISK BILD
Â
En patient med nasal polypos är vanligen en medelålders eller äldre man (2:1 män:kvinnor). Nästäppa har förelegat en tid och kan vara uni- eller bilateral. Tryckkänsla i ansiktet och huvudvärk är ofta samtidigt förekommande. Ett vanligt problem för patienten är nedsatt luktsinne.
Man bör särskilt uppmärksamma:
Â
- Ensidig nästäppa och samtidig blodig snuva då malignitet skall övervägas hos fr a äldre individer.
 - Om ett barn har näspolyper. Då ska utredning avseende cystisk fibros övervägas och initieras.
Vid små nasala polyper kan patienten vara tämligen symtomfri och i vissa fall kan polyper upptäckas "en passant" vid undersökning av näskaviteten.
Â
DIFFERENTIALDIAGNOSER
Â
- Persisterande (perenn) allergisk rinit
- Nässeptumdeviation
- Sinonasal infektion
- Förstorade näsmusslor (conchahypertrofi)
- Intermittent (säsongsbunden) allergisk rinit
- Hormonell rinit
- Främmande kropp
- Inverterat papillom
- Malignitet
- Medikamentell rinit
- Kolinerg rinit
DIAGNOSTIK
Â
- Noggrann anamnes
 - Inspektera näskaviteten:
- Främre rinoskopi samt flexibel eller rigid endoskopi med optik.
- Vid tveksamhet om det är en näsmussla eller en polyp kan man känna på förändringen med en liten tång eller sug. Polypen är oftast tämligen rörlig och ej smärtkänslig. En näsmussla är tämligen orörlig och är mer öm än en polyp.
- Vid fr a ensidig polyp och polyp högt uppifrån näskaviteten skall differentialdiagnos myelomeningocele/encephalocele övervägas och CT/MR utföras och bedömas innan biopsi eller annan åtgärd initieras.
 - Allergitest i form av RAST-test eller hudpricktest bör ingå i utredningen för att kunna utesluta eventuell samtidig allergi som orsak till nästäppa.
BEHANDLING
I primärskedet är remiss till ÖNH specialist för bedömning och eventuell kirurgisk biopsi att rekommendera för att utesluta malignitet eller inverterat papillom.
Behandlingen är i första hand farmakologisk: nasala kortikosteroider, som spray eller droppar, samt ibland tillägg av kortison per oralt.
Vid stora polyper som täpper till näsgången behövs kirurgi för att förbättra andningspassagen, vilket underlättar administrering av kortikosteroider.
I primärskedet är dock remiss till ÖNH specialist för bedömning och eventuell kirurgisk biopsi att rekommendera för att utesluta malignitet eller inverterat papillom.
Â
Farmakoterapi
Följande terapialternativ kan övervägas:
- Lokala steroider
Det är viktigt att patienten instrueras i administrationsteknik och att de sinonasala polyperna inte täpper till näsgångarna totalt så att spray eller droppar ej kommer in i näskaviteten. Då kan kirurgisk åtgärd eller systemiska steroider vara indicerade primärt.
- Intranasala steroider
enligt FASS. För lista se PM Allergi, säsongsbunden, pollenallergi.
- Systemiskt administrerade steroider
Tabl. Prednisolon 2,5-5 eller 10 mg i en dos av 40 mg dagligen i 10 dagar. Denna kur kan upprepas tre till fyra gånger årligen. Dosen kan justeras mängdmässigt både uppåt och nedåt efter beaktande av individuella förutsättningar. Dessutom skall som alltid ev kontraindikationer för behandling kontrolleras.
Kirurgi
Â
- Endoskopisk evulsio med tång eller 'shaver'-instrument
 - Funktionell bihålekirurgi, så kallad FESS. Operationen kan utföras i lokalbedövning men även i narkos.
 - Innan endoskopisk bihålekirurgi ska datortomografi utföras för kartläggning av eventuella anatomiska abnormaliteter
 - Borttagande av polyper enbart med 'slynga' utan samtidig endoskopi eller annan åtgärd sker numera tämligen sällan
 - Mer omfattande kirurgi enbart i undantagsfall
 - Kortikosteroidbehandling bör ske pre- och postoperativt
ICD-10
Polyp i näshålan J33.0
Annan näspolyp J33.8
Näspolyp, ospecificerad J33.9
Â
Referenser
Danielsen A, Tynning T, Brokstad KA, Olofsson J, Davidsson Å. Interleukin 5, IL6, IL12, IFN-γ, RANTES and Fractalkine in human nasal polyps, turbinate mucosa and serum. European Archives of Oto-Rhino-Laryngology and Head & Neck 263; 282-289: 2006. Länk
Johansson L, Åkerlund A, Holmberg K, Melén I, Bende M. Prevalence of nasal polyps in adults: the Skövde population-based study. Ann Otol Rhinol Laryngol. 112;625-9:2003. Länk
Davidsson, Å, Hellquist HB. The so-called "allergic" nasal polyp. O.R.L. J Otorhinolaryngol Relat Spec 55;30-35:1993. Länk
Hedén-Blomquist E, Lundblad L, Änggård A, Haraldsson P-O and Stjärne P. A randomized controlled study evaluating medical treatment versus surgical treatment in addition to medical treatment of nasal polyposis. Journal of Allergy and Clinical Immunology 107;224-228:2001. Länk
Stammberger, H. Surgical treatment of nasal polyps:past, present, and future. Allergy 54;7-11:1999. Länk
Holmström M, Holmberg K, Lundblad L, Norlander T, Stierna P. Current perspectives on the treatment of nasal polyposis: a Swedish opinion report. Acta Otolaryngol. 122;736-44:2002. Länk