Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Köttallergi

FÖRFATTARE

Med dr, överläkare Teet Pullerits, Allergimottagningen/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

GRANSKARE

Professor Ulf de Faire, Institutet Miljömedicin (IMM)/Karolinska Institutet

UPPDATERAD

2019-10-05

SPECIALITET
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Allergi mot kött är ovanligt trots att kött konsumeras i stora mängder. Köttallergi som en ny form av överkänslighet beskrevs först 2009 i USA och sedan dess har åtminstone 200 fall diagnostiserats i Sverige. Sannolikt är tillståndet underdiagnostiserat.


Etiologi

Köttallergi är en IgE-medierad överkänslighetsreaktion där IgE är riktat mot oligosackariden galaktos-alfa-1,3-galaktos (alfa-gal). Alfa-gal finns i glykolipider samt glykoproteiner i däggdjur men saknas hos människor och hos högre primater. Naturligt förekommande IgG-antikroppar mot alfa-gal representerar ca 1 % av cirkulerande antikroppar hos människor och är den viktigaste antikroppen vid akut avstötning av transplantat från däggdjur till människor. Alfa-gal har även hittats i fästingens (Ixodes ricinus i Sverige) mag-tarmkanal och efter exponering för alfa-gal vid fästingbett kan man börja producera IgE mot alfa-gal. Sådan sensibilisering mot kolhydrater, som leder till allergiska reaktioner, är ovanlig eftersom IgE i regel produceras mot proteiner.

Epidemiologiska studier i Europa har visat att sensibilisering mot alfa-gal med specifika IgE-nivåer > 0,35 kU/L förekommer hos 1,8-2,2 % av befolkningen och kan vara betydligt högre; upp till 19 % hos jägare och skogsarbetare. Men köttallergi själv föreligger i betydligt mindre utsträckning. Av de sensibiliserade skogsarbetare och jägare hade enbart 8,6 % kliniskt relevant köttallergi.

Aktuell forskning tyder på att patienter med köttallergi har även ändrad IgG profil mot alfa-gal och att patienter demonstrerar höga nivåer av alfa-gal-specifik IgG1 vilket saknar IgE-blockerande aktivitet.

Alfa-gal-epitopen är strukturellt nära relaterad till blodgrupp B-antigenet. Detta kan förklara varför patienter med blodgrupp B tenderar att bli mindre sensibiliserade mot alfa-gal och utveckla allergi mot rött kött i mindre utsträckning.


 

SYMTOM
 

Symtom uppstår 2-7 timmar efter intag av rött kött (nöt, fläsk, lamm, vilt; ej fågel):
 

  • Klåda, ibland vid ställe för det senaste fästingbettet
  • Urtikaria
  • Angioödem
  • Gastrointestinala symtom (magkramper, diarré)
  • Hypotension
  • Anafylaxi (svår systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem, t ex kraftig allmänpåverkan, hypotension och symtom från hud, slemhinnor, magtarmkanalen)

Luftvägsbesvär är inte typiskt vid köttallergi.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Tidsförlopp
    Patienter med köttallergi får symtom 2-7 timmar efter intag av rött kött, inte sällan om natten. Sådant tidsförlopp skiljer sig från övrig typ I-överkänslighet mot föda där symtom uppstår inom 1 timme.
     
  • Frekvens?
    Patienten behöver inte reagera varje gång efter den har ätit rött kött. Ibland kan kofaktorer som fysisk ansträngning, alkohol eller samtidigt intag av NSAID behövas för att utlösa reaktionen.
     
  • Fästingbett?
    Patienter har en anamnes på fästingbett, ofta kort innan symtomdebut.
     
  • Utlösande livsmedel
    Alfa-gal finns även i mjölk. Patienter med köttallergi tolererar som regel mjölk men enstaka patienter kan reagera även på mjölk eller mjölkprodukter (t ex glass) med fr a magsymtom.
     
  • Ålder
    i en svensk studie med 39 patienter var medianålder 52 år med intervall (range) 18-74 år.

Diagnostik
 

  • IgE mot alfa-gal (ImmunoCap) – viktigaste diagnostikmetoden. Denna patientgrupp har även IgE mot kött från däggdjur.
     
  • Pricktest – låg sensitivitet vid utredning av köttallergi
     
  • Hudtest med prick-i-prick-metod, särskilt med njure, – högre känslighet jämfört med vanligt pricktest
     
  • Provokation med rött kött – används inte i klinisk praxis eftersom tid till symtomutveckling kan vara flera timmar
     
  • Serum-tryptas – kan i vissa fall vara förhöjt under reaktion
     
  • Basofil-aktiveringstest (BAT) - in vitro stimulering av basofiler med efterföljande immunologisk analys med flödescytometri av allergenframkallat basofilaktivering. Behövs sällan i klinisk praxis


BEHANDLING
 

Specifik behandling saknas. Att tillaga kött förebygger inte reaktioner. Den enda metoden för att säkert undvika reaktioner är att sluta äta rött kött (alfa-gal finns även i inälvsmat från däggdjur). Patienten behöver dock inte bli vegetarian och kan fortsatt konsumera fågelkött.

Vid förekomst av symtom efter intag av rött kött gäller sedvanlig allergibehandling med antihistaminpreparat, kortison fr a vid svullnader och adrenalin i.m. vid tecken till anafylaxi. Vid allvarligare symtom, som uttalad svullnad i halsen eller anafylaxi ska patienten ha tillgång till egenbehandling med adrenalin-autoinjektor och perorala kortisonpreparat. Se även Anafylaxi, vuxna.

Förutom rött kött behöver patienter med köttallergi även undvika läkemedlet cetuximab och gelatin-innehållande kolloidlösningar vilka innehåller alfa-gal-epitop och som genom att de administreras intravenöst kan utlösa symtom betydligt snabbare än efter 2-7 timmar som vid intag av rött kött. Även mjölk, mjölkprodukter och gelatingodis innehåller alfa-gal men orsakar sällan allergiska reaktioner hos köttallergiska patienter. Det finns fall beskrivna när alfa-gal allergiska patienter har fått anafylaxi efter vaccination med gelatininnehållande vacciner.


 

UPPFÖLJNING
 

Dietistgenomgång rekommenderas.


 

PROGNOS
 

Långtidsuppföljning saknas.


 

ICD-10

Gastroenterit/kolit, allergisk, födoämnesbetingad, födoämnet känt eller sannolikt K52.2A
Allergisk urtikaria L50.0
Anafylaktisk chock orsakad av ogynnsam reaktion mot födoämne T78.0

 

Referenser

Apostolovic D, Tran TA, Starkhammar M, Sánchez-Vidaurre S, Hamsten C, Van Hage M. The red meat allergy syndrome in Sweden. Allergo J Int. 2016;25:549-552:49-54. Review. Länk

Commins SP, Satinover SM, Hosen J, Mozena J, Borish L, Lewis BD, Woodfolk JA, Platts-Mills TA. Delayed anaphylaxis, angioedema, or urticaria after consumption of red meat in patients with IgE antibodies specific for galactose-alpha-1,3-galactose. J Allergy Clin Immunol. 2009;123:426-33. Länk

Commins SP, Platts-Mills TA. Delayed anaphylaxis to red meat in patients with IgE specific for galactose alpha-1,3-galactose (alpha-gal). Curr Allergy Asthma Rep 2013; 13:72-7. Länk

Fischer J, Yazdi AS, Biedermann T. Clinical spectrum of α-Gal syndrome: from immediate-type to delayed immediate-type reactions to mammalian innards and meat. Allergo J Int. 2016;25:55-62. Review. Länk

Hamsten C, Starkhammar M, Tran TA, Johansson M, Bengtsson U, Ahlén G, Sällberg M, Grönlund H, van Hage M. Identification of galactose-α-1,3-galactose in the gastrointestinal tract of the tick Ixodes ricinus; possible relationship with red meat allergy. Allergy. 2013;68:549-52. Länk

Hamsten C, Tran TA, Starkhammar M, Brauner A, Commins SP, Platts-Mills TA, van Hage M. Red meat allergy in Sweden: association with tick sensitization and B-negative blood groups. J Allergy Clin Immunol. 2013;132:1431-4. Länk

Apostolovic D, Rodrigues R, Thomas P, Starkhammar M, Hamsten C, van Hage M. Immunoprofile of α-Gal- and B-antigen-specific responses differentiates red meat-allergic patients from healthy individuals. Allergy. 2018 2018;73:1525-1531. Länk

Brestoff JR, Tesfazghi MT, Zaydman MA, Jackups R Jr., Kim BS, Scott MG, Gronowski AM, Grossman BJ. The B antigen protects against the development of red meat allergy. J Allergy Clin Immunol Pract. 2018; 6:1790-1791. Länk

Stone CA Jr, Commins SP, Choudhary S, Vethody C, Heavrin JL, Wingerter J, Hemler JA, Babe K, Phillips EJ, Norton AE. Anaphylaxis after vaccination in a pediatric patient: further implicating alpha-gal allergy. J Allergy Clin Immunol Pract. 2019 Jan;7(1):322-324. Länk

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev