Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

Astma, akut – vuxna

FÖRFATTARE

Docent, överläkare Alf Tunsäter, Verksamhetsområde Lung- och allergisjukdomar/Skånes Universitetssjukhus, Lund

GRANSKARE

Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg

UPPDATERAD

2020-05-17

SPECIALITET
INFORMATION

Patientbroschyr Klicka här för att visa
INNEHÅLL




BAKGRUND
 

Akut astma kan vara ett livshotande tillstånd. Modern underhållsbehandling, främst med inhalationssteroider, har gjort att antalet personer som söker p g a akut astma har minskat. Astma kan debutera i vilken ålder som helst. Det förekommer att patienter söker akut p g a astma, utan att ha fått sjukdomen diagnostiserad tidigare.

 

Orsaker

Astma är en multifaktoriell sjukdom och därför varierar orsakerna till det akuta astmaanfallet. Vanliga orsaker är:
 

  • Dålig följsamhet till ordinationerna
  • Luftvägsinfektion
  • Allergenexposition (ex kattallergiker som exponerats för katt)
  • Överkänslighet för läkemedel (ex ASA-överkänslighet)
  • Fysisk ansträngning
  • Kall luft


SYMTOM
 

  • Andnöd. Kan upplevas både i inspirium och expirium.
  • Ronki

Kliniska fynd vid svår astma
 

  • Allmänt status: Andnöd. Allmänpåverkan. Vid livshotande tillstånd kan patienten vara omtöcknad eller medvetslös.
     
  • Lungor: Rikliga ronki. Observera att avsaknad av andningsljud kan vara tecken på livshotande astma. Förlängt exspirium.
     
  • Andningsfrekvens: > 25 andetag/min. Mäts som en del av vitalparameter B (breathing).
     
  • PEF: < 40 % av normalvärdet (< 200 L/min om normalvärdet ej är känt).
     
  • Hjärta: Pulsfrekvens > 120/min.
     
  • Syremättnad (vid luftandning): < 91 %. Mät blodgaser.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING/PROVTAGNING
 

Förutom auskultation av hjärta och lungor:

  • Spirometri (FEV1), (ev PEF). OBS! Utförs ej på patient som är svårt påverkad
  • Syremättnad (oxymetri eller blodgas)

Vid svårt anfall:

  • Sätt nål
  • Arteriell blodgas
  • Elstatus
  • Blodstatus
  • CRP
  • Lungröntgen om man misstänker pneumoni eller pneumothorax



BEHANDLING AV AKUT ASTMA HOS VUXNA

(Gravida ges samma behandling)

  1. Syrgas:
    Via näsgrimma 4-6 liter/min för att nå SaO2 ≥ 90 %. (Observera att man vid misstanke om KOL endast ger 0,5 liter/min via näskateter tills blodgassvar erhållits)
     
  2. Inhalation av beta2-stimulerare
    I första hand med spray via spacer (likvärdig effekt med nebulisator) ex salbutamol (Ventoline Evohaler) 0,1 mg/dos 10-15 doser. Vid svår attack tillsammans med ipratropium (Atrovent inhalationsspray 20 µg/dos), 4 doser.
     
  3. Om inhalation ges via nebulisator:
    1-2 ml salbutamol (Ventoline) inhalationslösning 5 mg/ml.
    Ovanstående inhalation kombineras med 2 ml ipratropiumbromid (Atrovent) inhalationsvätska 0,25 mg/ml vid svår attack.
     
  4. Om patienten av någon anledning inte kan inhalera, ges beta2-stimulerare parenteralt:
    Injektionslösning terbutalin (Bricanyl) 0,5 mg/ml: 0,5-1,0 ml subkutant.
    Vid svåra anfall spädes 1 ml av injektionslösningen med 10 ml NaCl och ges långsamt (5 minuter) intravenöst.
     
  5. Steroider: Vid lindrig attack ökas inhalationssteroiden 4 ggr. Vid måttlig till svår attack ges steroider oralt om patienten kan medverka.
    betametason (T Betapred) 4-8 mg upplöst i lite vatten
    alternativt
    prednisolon (T Prednisolon) 30-60 mg
    Om patienten inte kan medverka (ex medvetslös):
    8 mg betametason eller 40 mg metylprednisolon i.v.
     
  6. Ev teofyllin vid svårare anfall:
    Ges långsamt (30 minuter) i.v. Aldrig i central ven. Kontrollera först (om möjligt) akut S-teofyllin. Överdosering kan ge livshotande arytmier.

    Om patienten står på underhållsbehandling med teofyllin:
    Ge 2-3 mg/kg kroppsvikt av Teofyllamin 23 mg/mL långsamt i.v. (motsvarar ca 0,15 mL/kg kroppsvikt).

    Om patienten ej står på underhållsbehandling med teofyllin:
    Ge 5-6 mg/kg kroppsvikt av Teofyllamin 23 mg/mL långsamt i.v. (motsvarar ca 0,30 mL/kg kroppsvikt).
    Om fortsatt behandling med teofyllamin ges, måste S-teofyllin bestämmas kontinuerligt.

Fortsatt omhändertagande

Vid otillräcklig effekt av akutbehandlingen:
 

  • Inlägg patienten för sluten vård
     
  • Ompröva diagnosen
     
  • Överväg IVA-vård
     
  • Upprepa inhalation av beta2-stimulerare och ipratropiumbromid
     
  • Fortsatt steroidbehandling ges peroralt, i början fördelat på två eller flera doser per dygn (första dygnet 1,5-2 mg Prednisolon per kg kroppsvikt, efter förbättring samma kortisonkur som nämns nedan).
     
  • ”Astma-dropp” är sällan indicerat i modern astmabehandling. Eventuell fortsatt teofyllinbehandling ges peroralt, t ex Theo-Dur 300 mg x 2. Om teofyllin ges i infusion (vid livshotande tillstånd) är riktvärdet 0,4 mg/kg/timme (0,65 om patienten är rökare). S-teofyllinkoncentration skall kontrolleras.
     
  • Om patienten visar tecken på sviktande ventilation trots behandling – överväg respirator.

Indikationer för sluten vård
 

  • Patienten har inte svarat tillräckligt på behandlingen
  • Upprepade akutbesök p g a astma senaste tiden
  • Labil astma – ofta astmaattacker på natten eller morgonen
  • Bristande sjukdomsinsikt (riskpatient)

Vid hemgång från akutbesöket
 

  • Uppföljande kortisonkur:
    Tablett Prednisolon 30 mg/dag i 5-10 dagar
    alternativt
    Tablett Betapred 3 mg/dag i 5-10 dagar
    (Under denna tidsrymd krävs ingen nedtrappning)
     
  • Bedöm riskfaktorer
     
  • Förklara medicinanvändningen
     
  • Kontrollera inhalationstekniken
     
  • Aktivera/initiera aktionsplan vid akuta besvär
     
  • Uppföljande läkarbesök:
    Hos ordinarie läkare inom 6 veckor. Om ordinarie läkare saknas, skrivs remiss till patientens VC.
     
  • Remiss till specialist om:
    - Astmaförsämring under graviditet
    - Oklar utlösande faktor
    - Återkommande svår obstruktivitet
    - Labil astma


ICD-10

Huvudsakligen allergisk astma J45.0
Icke allergisk astma J45.1
Blandad astma J45.8
Astma, ospecificerad J45.9
Akut svår astma J46.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
J45 Astma
J46 Akut svår astma

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Referenser

Information från Läkemedelsverket Årgång 26, nummer 3, maj 2015. Länk

Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård 1999 (red. Nils E Eriksson & Gunilla Hedlin) Kapitel 11: Akut svår astma (Eva Norrman, Göran Wennergren och Nils E Eriksson).

Larsson K (red). Astma hos vuxna, Förekomst, sjukdomsbild, diagnostik och behandling. AstraZeneca Sverige AB – Svensk Lungmedicinsk Förening, Hjärt-Lungfonden, Södertälje 2005.

Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 2004. ISBN: 91-7201-907-7. Länk för 2015 års riktlinjer

GINA (Global Initiative for Asthma) Report, Global Strategy for Asthma Management and Prevention 2019. Länk

Allergi och astma (red. Gunilla Hedlin & Kjell Larsson). Lund: Studentlitteratur, 2009.

Allergi och astma hos barn (red. Gunilla Hedlin, Göran Wennergren & Johan Alm). Lund: Studentlitteratur, 2014.
 

COPYRIGHT © INTERNETMEDICIN AB

Kommentera >>

Lämna ett svar

Tack för din kommentar!


Prenumerera på våra nyhetsbrev