Allergisk rinit, persisterande (perenn)

BAKGRUND

En markant ökning av allergier har skett under de senaste decennierna och man anser idag att cirka 20 % av befolkningen lider av allergisk rinit. Orsakerna till denna ökning av allergiska besvär i populationen är oklar. Kostnader för samhället på grund av allergisk rinit är stora.

Den vanligaste orsaken till persisterande (perenn) allergisk rinit är allergi mot kvalster och pälsdjur (katt, hund, häst, kanin och marsvin). En isolerad mögelallergi som enda orsak till persisterande (perenn) rinit är ytterst ovanligt. Allergi är mer vanlig i urban miljö.

 

Patogenes

Den allergiska riniten är ett inflammationstillstånd i näsans slemhinna. När antigen kommer in i näsan presenteras det av antigenpresenterande celler för inflammatoriska celler, T- och B-lymfocyter. En produktion av antigenspecifika immunglobuliner, exempelvis IgE, sker. Den tidiga inflammatoriska reaktionen i samband med allergisk rinit och även allergiskt betingad astma är associerad med IgE-medierad mastcellsaktivering och påföljande frisättning av primära inflammatoriska mediatorer.

Senfasen vid en allergisk rinit karakteriseras av rekrytering, aktivering och vävnadsinfiltration av olika populationer av vita blodkroppar. På så sätt attraheras till exempel T-lymfocyter, eosinofila, basofila och neutrofila granulocyter till inflammationsfocus. Vissa typer av T-lymfocytundergrupper med specifika cytokinmönster är presumtiva dirigenter vid rekrytering och aktivering av andra effektorceller.

Dessa skeenden i slemhinnan ger upphov till symtom som ligger till grund för uttryck av klinisk sjukdom.


 

SYMTOM
 

• Rinit
• Astma
• Konjunktivit

Vid akuta besvär liknar problembilden den vid säsongsbunden allergisk rinit. Nysattacker, snuva av vattnig art, nästäppa och klåda. Dock är hosta, astma, trånghetskänsla i bröstet och inslag av klåda i ansikte mer vanligt vid exempelvis pälsdjursallergi än vid pollenorsakad allergisk rinit.

Persisterande (perenn) allergisk rinit kan vara mer problematisk att diagnostisera än säsongsbunden allergisk rinit, speciellt om patienten presenterar en långdragen "förkylningsbild" med nästäppa.

 

Klinisk bild
 

• Rinit: Svullnad av nässlemhinnan. Vattnig snuva med klart nässekret. Nedsatt luftpassage via näsan.
   
• Astma: Andnöd-dyspné, förlängt exspirium, ronki och sänkt FEV 1 och PEF som är reversibel med B2-stim.
   
• Konjunktivit: Kärlinjektion, eventuellt svullnad av konjunktiva.
  
  

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

• Vasomotorisk rinit
• Intermittent (säsongsbunden) allergisk rinit
• Sinonasal infektion
• Medikamentell rinit
• Kolinerg rinit
• Hormonell rinit
• Sinonasal polypos
• Nässeptumdeviation
• Främmande kropp
• Wegeners granulomatos
• Sarkoidos
• Malignitet
  
  
  

DIAGNOSTIK

Anamnes

Noggrann anamnes. Det är viktigt att fråga om patienten har husdjur, pälsdjur i hemmiljö eller utsättes för pälsdjurskontakt. Besvären är tämligen kontinuerliga och ej så uttalat periodiska som vid en säsongsbunden allergisk rinit.
Uppgifter om ärftlighet för allergiska sjukdomar och tidigare allergiska symtom är av vikt.


Fysikalisk undersökning

Inspektera näshålan efter avsvällning. Inspektion av ögon (föreligger rodnad och svullnad?) och auskultation av lungor.


Tester

Hudpricktest. Om möjlighet att utföra pricktest saknas och undersökaren vill utesluta allergisk genes till patientens symptom utförs IgE-screening med exempelvis Phadiatop.

Om pricktest ej finns och en allergisk orsak till besvären ska bekräftas, beställs IgE-specifikt RAST-test för misstänkt allergen.


 

BEHANDLING

Undvik allergen som utlöser besvär.

Peroralt antihistamin

Lokala antihistaminpreparat

Lokala nasala steroider

Enligt FASS. För lista se PM Allergi, säsongsbunden, pollenallergi.


Specifik immunterapi (SIT)

SIT kan vara av värde för följande grupper:
 

• Patienter med anamnes pÃ¥ mÃ¥ttlig till uttalad allergisk sjukdom där konventionell terapi ej givit tillfredställande symtomlindring.
  
  Man bör dock i dessa fall ha prövat konservativ terapi, inkluderande utbildning, allergensanering samt farmakologisk behandling.
   
• Patienter med livshotande reaktion efter bi- eller getingstick.
   
• Patienter som är känsliga för allergen som är svÃ¥ra att undvika eller sanera bort.

Remiss till specialistklinik, om det ej finns möjlighet att genomföra SIT på den vårdinrättning, där initial undersökning utföres. Astmasymtom stärker indikationen för SIT vid hösnuva. Total behandlingstid 3-5 år.

 

ICD-10

Konjunktivit, ospecificerad H10.9
Annan säsongbunden allergisk rinit J30.2
Allergisk rinit, ospecificerad J30.4
Annan allergisk rinit J30.3

 

Sjukskrivning

Länk till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

J30 Vasomotorisk och allergisk rinit (snuva)

Referenser

Van Cauwenberge P, Bachert C, Passalacqua G, Bousquet J, Canonica GW, Durham SR, Fokkens WJ, Howarth PH, Lund V, Malling HJ, Mygind N, Passali D, Scadding GK, Wang DY. Consensus statement on the treatment of allergic rhinitis. European Academy of Allergology and Clinical Immunology. Allergy. 2000;55:116-34. Länk

Eriksson NE, Hedlin G (Red.). Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård. Studentlitteratur. Lund. 1999.

WHO Position Paper. Allergen immunotherapy. Therapeutic vaccines for allergic diseases. Allergy. 1998, 53. Suppl. 44. Länk

Durham SR. Mechanisms of mucosal inflammation in the nose and lungs. Clin Exp Allergy. 1998; 28: 11-16. Länk

Hellgren, J., Cervin, A., Nordling, S., Bergman, A. and Cardell, L. O. (2010), Allergic rhinitis and the common cold – high cost to society. Allergy, 2010 Jun 1;65(6):776-83. Länk

Cardell et al . Läkartidningen nr 12 2012 volym 109 s. 622-24. 

Holmström M, Davidsson Å, Hellgren J. Allergisk rinit drabbar en tredjedel av befolkningen. Läkartidningen. 2016;113:DSAS. Länk