CT (datortomografi)
CT är numera standardundersökning vid många frågeställningar i samband med akuta buksmärtor. Nedan anges exempel på vilka diagnoser man oftast kan ställa med olika typer av CT-undersökningar.
Förberedelse inför CT med i.v. kontrast
- Bestäm i normalfallet kreatitinvärde och beräkna GFR
- Ange om möjligt vikt och längd
- Patienter med diabetes
- Metformin sätts ut under 48 timmar efter undersökningen (men behöver inte vara utsatt innan)
- Adekvat mängd i.v. vätska skall ges inför och efter undersökningen !
CT-BÖS (lågdos utan kontrast) kan se
- Förekomst av AAA
- Större hematom
- Ahteroscleros vid stora bukkärl (t.ex. a mesenterica superior, kan tala för kronisk tarmischemi)
- Ileus
- Njursten (vid riktad misstanke kallas undersökningen CT-urinvägar)
- Fri gas (patognomont för perforation i GI-kanalen, t.ex. perforerat ulkus m.fl.)
- Vidgade gallgångar (men inte gallsten)
- Större inflammatoriska foci (men inte tidig pankreatit)
CT-angiografi (i.v. kontrast i artärfas) kan se
- Pågående blödning från t.ex. rAAA
- Embolisering/trombos a mesenterica superior (ställer diagnosen tarmischemi)
- Aortadissektion
CT med i.v. kontrast i venös fas kan se
- Inflammationer och tumörer tydligare
- Parenkymatösa organ framställs bättre
- Venös trombos (i t.ex. v mesenterica superior, v cava m.fl.)
CT med kontrast både per os och i.v. kan se
- Inflammatoriska foci (t.ex. appendicit, divertikulit) bättre
- Tumörer utgångna från eller i anslutning till GI-kanalen (men utesluter inte t.ex. kolontumör)
- Läckage vid perforation i GI-kanalen (OBS! Vattenlöslig kontrast!)
- Denna undersökning är sällan aktuell direkt från akutmottagningen (kontrasten skall ges några timmar innan undersökning)
