Denna tjänst är ett beslutsstöd i den kliniska vardagen och endast avsedd för läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt.

CT (datortomografi)

CT är numera standardundersökning vid många frågeställningar i samband med akuta buksmärtor. Nedan anges exempel på vilka diagnoser man oftast kan ställa med olika typer av CT-undersökningar.

Förberedelse inför CT med i.v. kontrast

  • Bestäm i normalfallet kreatitinvärde och beräkna GFR
  • Ange om möjligt vikt och längd
  • Patienter med diabetes
    • Metformin sätts ut under 48 timmar efter undersökningen (men behöver inte vara utsatt innan)
    • Adekvat mängd i.v. vätska skall ges inför och efter undersökningen !

CT-BÖS (lågdos utan kontrast) kan se

  • Förekomst av AAA
  • Större hematom
  • Ahteroscleros vid stora bukkärl (t.ex. a mesenterica superior, kan tala för kronisk tarmischemi)
  • Ileus
  • Njursten (vid riktad misstanke kallas undersökningen CT-urinvägar)
  • Fri gas (patognomont för perforation i GI-kanalen, t.ex. perforerat ulkus m.fl.)
  • Vidgade gallgångar (men inte gallsten)
  • Större inflammatoriska foci (men inte tidig pankreatit)

CT-angiografi (i.v. kontrast i artärfas) kan se

CT med i.v. kontrast i venös fas kan se

  • Inflammationer och tumörer tydligare
  • Parenkymatösa organ framställs bättre
  • Venös trombos (i t.ex. v mesenterica superior, v cava m.fl.)

CT med kontrast både per os och i.v. kan se

  • Inflammatoriska foci (t.ex. appendicit, divertikulit) bättre
  • Tumörer utgångna från eller i anslutning till GI-kanalen (men utesluter inte t.ex. kolontumör)
  • Läckage vid perforation i GI-kanalen (OBS! Vattenlöslig kontrast!)
  • Denna undersökning är sällan aktuell direkt från akutmottagningen (kontrasten skall ges några timmar innan undersökning)

Prenumerera på våra nyhetsbrev