Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Bulimia nervosa
Författare Professor , Universitetssjukvårdens forskningscentrum/Örebro Universitet
Granskare Professor emeritus Lil Träskman-Bendz, Avdelning Psykiatri, Institutionen för Kliniska vetenskaper i Lund/Lunds Universitet
Uppdaterad 2017-09-06
Specialitet Psykiatri
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Bulimia nervosa är en sjukdom som beskrevs redan av Linné (bulemia), men som i modern tid beskrevs första gången av Russell 1979. Sjukdomen har varit föremål för betydande uppmärksamhet under de senaste decennierna tillsammans med andra former av ätstörningar såsom anorexia nervosa, hetsätningsstörning och ospecifik ätstörning.

Ordet bulimi betyder oxhunger, vilket syftar på det "outtömliga begär efter mat" (Linné) som är kärnsymtomet vid bulimia nervosa.

Prevalensen av bulimia nervosa bland unga kvinnor är cirka 1-2 %, vilket gör den flera gånger vanligare än anorexia nervosa. Den vanligaste debutåldern är de sena tonåren. Sjukdomen kan dock förekomma såväl hos yngre som hos vuxna. Könsskillnaden är markant och sjukdomen är 10 gånger vanligare hos kvinnor än hos män.

DSM-kriterierna bygger på det centrala symtomet hetsätning tillsammans med återkommande s k olämpligt kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, t ex:
 

  • Kräkningar
  • Missbruk av laxermedel
  • Lavemang
  • Diuretika eller andra läkemedel
  • Fasta
  • Överdriven motion

Hetsätning är ett begrepp som kommit att bli vanligt använt i media och hos allmänhet. DSM-systemet definierar hetsätning som att personen:

  1. Under en avgränsad tid äter väsentligt mycket mer än vad som är normalt
  2. Tycker sig förlora kontrollen över ätandet under episoden.

Kontrollförlusten anses av många som ett centralt fenomen som länkar tillståndet till missbruk av alkohol eller droger.

DSM-kriterierna kräver att både hetsätandet och de kompensatoriska beteendena förekommer i genomsnitt minst en gång i veckan under de senaste tre månaderna. Anledningen till detta är att sporadisk hetsätning visat sig vara mycket vanligt i normalbefolkningen och att det är först då symtomen blivit mera bestående som de övergår i ett mer manifest sjukdomstillstånd.

Dessutom krävs, liksom vid anorexia nervosa, att självkänslan är överdrivet påverkad av kroppsform och vikt.

Symtomen vid ätstörning rör sig längs ett kontinuum mellan anorexia nervosa och bulimia nervosa. Upptagenhet kring vikten samt att självkänslan på ett överdrivet sätt härrör från kroppens vikt och form är centrala symtom vid båda tillstånden. Många patienter uppvisar också såväl anorektiska som bulimiska symtom, antingen parallellt eller i olika faser. Upp till 50 % av anorexipatienter utvecklar bulimiska symtom. Bulimia nervosa specificeras i DSM-systemet i en typ med självrensning och en typ utan självrensning.


 

ORSAKER
 

Orsakerna till bulimia nervosa är fortfarande till stor del okända. Det står allt mera klart att bulimia nervosa är ett syndrom med flera samverkande orsaker. Sociokulturella faktorer anses vanligen ha en betydande roll för uppkomsten och/eller vidmakthållandet av sjukdomen, men de direkta sambanden är oklara. Flera studier talar dock för att sjukdomen har blivit vanligare under de senaste decennierna, särskilt påtagligt i storstäder i västvärlden.

Patienter med bulimia nervosa uppvisar betydande heterogenitet med avseende på personlighetsfaktorer och personlighetsdrag. Det finns dock en klar överrepresentation av drag som impulsivitet, ångest och känslomässig instabilitet.
Bulimia nervosa börjar liksom anorexia nervosa oftast med en bantningsperiod. Denna är i sin tur baserad på ett missnöje med den egna kroppen och en fixering vid mat och ätande. Då hetsätning och kräkning blir inslag i bantningsbeteendet kan sjukdomen utvecklas snabbt. Bantningen blir därmed den utlösande faktorn som tillsammans med biologiska, psykologiska och kulturella faktorer får sjukdomen att uppstå.


 

SYMTOM
 

Till skillnad från anorexia nervosa finns det inga tydliga tecken på sjukdomen som får omgivningen att reagera. Detta tillsammans med att symtomen ofta hålls dolda gör att många patienter ofta varit sjuka under lång tid innan de kommer till behandling. På grund av sjukdomens karaktär medför den ofta en tilltagande social isolering och ett liv i ensamhet och ångest.

Det psykiska lidandet vid bulimia nervosa är mycket stort. Även om patienten kan förefalla avvisande och negativistisk till behandling finns det ett stort lidande och en betydande ångest som förlamar livet i övrigt. Upptagenheten av kroppen och maten dominerar över allting annat vilket ofta medför en isolering från omvärlden med en total ensamhet och instängdhet i den egna kroppen.

Symtom förekommer från stora delar av kroppen inklusive mentala och kognitiva problem.

 

Fysiska symtom
 

  • Buksmärtor
  • Förstoppning
  • Erosionsskador på tänderna
  • Gingivit
  • Ärr på knogar eller handrygg
  • Svullna spottkörtlar

Psykiska symtom
 

  • Viktfobi
  • Störd kroppsuppfattning
  • Matfixering
  • Koncentrationssvaghet
  • Sömnsvårigheter
  • Irritabilitet


KOMPLIKATIONER
 

Bulimia nervosa kan medföra betydande kroppsliga komplikationer om den pågår länge. Några av dessa är:

  • Elektrolytrubbningar som kan leda till hjärtarytmier
  • Blödningar och sår i matstrupe och ventrikel
  • Frätskador på tandemaljen
  • Spottkörtelsvullnad

De sociala komplikationerna av bulimia nervosa brukar med tiden bli betydande. Patienten får svårigheter med normal social samvaro, som oftast innehåller inslag av ätande. Många har svårigheter att skapa eller hålla kvar fungerande relationer. En stor del av patienterna klarar inte att sköta sitt normala arbete.

Det är inte ovanligt att bulimipatienter också har ett samtidigt missbruk av alkohol eller droger.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Inga


UTREDNING
 

Diagnosen är vanligen lätt att ställa när sjukdomen är så långt gången att DSM-kriterierna är uppfyllda. Det är dock mycket viktigt att hitta dessa patienter i tidigt skede, eftersom möjligheterna att påverka sjukdomen då är större.

Samtliga patienter bör genomgå en allsidig utredning där medicinska, psykologiska och sociala förhållanden kartläggs grundligt. För yngre patienter bör detta ske såväl genom samtal med patienten själv som med föräldrarna. Specialistbedömning rekommenderas vid samtidig förekomst av diabetes typ I, graviditet eller postpartum.

Sjukdomshistorien kartläggs genom en omsorgsfull anamnes där utlösande faktorer, förloppet av sjukdomen och nuvarande livssituation beskrivs noggrant. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot risk för självmordshandlingar.

En medicinsk utredning bör göras för att undersöka patients metabola situation och eventuella somatiska komplikationer. Utredningen bör innefatta:
 

  • Blodstatus (Hb, EVF, MCHC, LPK, Poly/Mono, TPK)
  • Elektrolyter (Na, K, Ca, Fosfat)
  • B-glukos
  • Leverstatus (ASAT, ALAT, ALP)
  • Kreatinin och urea
  • S-amylas


BEHANDLING
 

Då bulimia nervosa är en heterogen sjukdom finns det heller ingen ensam behandlingsform som är verksam för alla patienter. Principiellt bör man tänka i termer av s k stepped care, vilket betyder att man börjar med enkla behandlingsformer som kan hjälpa vissa och sedan gradvis tillämpar mer avancerade former för dem som då inte blivit hjälpta.

Många patienter kan bryta sitt beteende med hjälp av självhjälpsmanualer via litteratur eller nätet, eller genom självhjälpsgrupper organiserade från sjukvården och från patientorganisationer.

Huvudkomponenterna i behandlingsprogrammen inom sjukvården är:
 

  1. Samtalsbehandling (psykoterapi)
  2. Läkemedel
  3. Social träning/rehabilitering.

Som grund för all behandling ligger följande faktorer:

  • Kompetent och erfaren behandlare som känner till sjukdomens karaktär och förlopp.
     
  • Genomtänkt och konsekvent ram för behandlingen.
     
  • Kontinuitet och ihärdighet.
     
  • God terapeutisk allians med patient (och föräldrar).
     
  • Positiv, uppmuntrande och stödjande grundattityd.
     
  • God kontroll över sjukdomens medicinska läge.

Vid bulimia nervosa är kognitiv beteendeterapi (KBT) den mest väldokumenterade behandlingsformen. Behandlingen bör sträcka sig över minst 16-20 sessioner under en period av minst 4-5 månader. Flera studier finns också om interpersonell terapi (IPT) som effektiv behandlingsform, men då krävs som regel en längre behandling än med KBT för att uppnå en likvärdig effekt. Familjeterapi kan vara aktuell hos yngre patienter som fortfarande bor kvar hemma. Även gruppterapi har visat sig ha goda effekter.

På grund av likheter med missbruk av alkohol har behandlingsprogram av typ tolvstegsmodellen (Minnesota) utvecklats även för bulimia nervosa.

Behandlingen vid bulimia nervosa fokuseras oftast inledningsvis på de störda matvanorna. Detta sker till exempel genom att en matdagbok förs för att närmare kartlägga matvanorna. Utifrån denna planeras förändringarma i matvanor i avsikt att gradvis återställa ett normalt matmönster. Genom dagboken kan också utlösande situationer identifieras. I psykoterapin diskuteras alternativa sätt att hantera sådana utlösande situationer.

Läkemedel är ofta indicerat i den initiala behandlingen. Fluoxetin (Fontex, Fluoxetin) i dosen 60 mg/dygn p.o. Behandlingen inleds med 20 mg/dag som gradvis ökas till 60 mg/dag under loppet av 2 veckor. Preparatet bör prövas i minst 6-8 veckor innan effekten kan bedömas.

Patienter med kräkningar bör regelbundet bedömas av tandläkare.

Med social träning avses insatser för att få patienten i arbete eller utbildning, ordnade tider och matvanor samt stimulans till ett socialt liv med andra människor.


 

UPPFÖLJNING
 

Prognosen för bulimia nervosa är tämligen okänd på lång sikt. Den initiala effekten av behandling brukar vara god, med cirka 50-70 % friska inom ett år. Återfallsrisken är dock betydande med 30-50 % recidiv inom 5 år.

Även då patienten normaliserat sitt ätbeteende bör en uppföljande kontakt hållas under lång tid för att tidigt upptäcka tecken på återfall.


 

ICD-10

Bulimia nervosa F50.2

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
F50 Ätstörningar

REFERENSER
 

American Psychiatric Association.Practice Guideline for the Treatment of Patients With Eating Disorders. Second edition. 2000.

Kotler LA, Walsh BT. Eating disorders in children and adolescents: pharmacological therapies. Eur Child Adolesc Psychiatry 2000;9Suppl1:I108-16.

Ätstörningar – kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Svensk psykiatri nr 8. Svenska Psykiatriska Föreningen och Gothia, 2005.

 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 981

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Bulimia nervosa

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








60 ST- läkare
Västerbotten


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY

annons
annons
annons