annons
annons
Menières sjukdom
Författare Professor Rolf Uddman, ÖNH kliniken/Skånes Universitetssjukhus
Docent Åke Davidsson, ÖNH kliniken/Universitetssjukhuset Örebro
Granskare Allmänläkare Helen von Sydow, /
Uppdaterad 2014-03-04
Specialitet ÖNH
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Menières sjukdom eller syndrom är en inneröresjukdom.

Sjukdomen är uppkallad efter den franske läkaren Prosper Menière som beskrev sjukdomen redan 1861.

Det finns uppskattningsvis 35 000 människor i Sverige som lider av Menières sjukdom och cirka 4 000 nya patienter insjuknar i sjukdomen varje år. De flesta personer som drabbas är i yngre medelåldern, kring 40 år, men även äldre personer kan insjukna.

Menières sjukdom drabbar kvinnor och män lika och förekommer sällan hos barn.


 

ORSAKER
 

Den dominerande teorin till varför Menières sjukdom uppstår är att vätsketrycket i innerörat är för högt. Det beror på att det finns för mycket endolymfa – antingen pga överproduktion eller för att det är för dålig resorption av endolymfan i ductus och saccus endolymfaticus. Därvid uppstår "endolymfatisk hydrops" i innerörat. Eftersom endolymfa finns både i cochlea och i vestibularis, och då dessa organ kommunicerar med varandra, uppkommer symptom från såväl hörsel- som balansorganet.

Det finns en tydlig koppling till psykisk stress, oro, sömnbrist och trötthet. Det finns också ett samband med migrän, som dock inte är helt kartlagt. Ärftlig disposition finns beskriven.

Syfilis kan ge en menière-liknande bild och i analogi med detta förekommer menière-symtom vid en annan spirochetinfektion, Borrelios.


 

SYMTOM OCH KLINSKA FYND
 

Attacker av:
 

  • Rotatorisk yrsel, illamående, kräkningar och också ofta diarréer.
  • Sensorineural hörselnedsättning, initialt karakteristisk basnedsättning.
  • Tinnitus.
  • Tryckkänsla i det drabbade örat.

Ett menièreanfall pågår vanligtvis i 4-5 timmar. Ibland kortare men kan även vara betydligt längre. Efterdyningarna kan pågå i över ett dygn.

När anfallet släpper, försvinner yrseln och tinnitus och hörseln normaliseras. Hörseln är alltså fluktuerande. Anfallsfrekvensen varierar stort och kan sträcka sig från enstaka anfall med några års mellanrum till flera anfall i veckan. Tillståndet kan vara svårt invalidiserande.

Allteftersom hörselcellerna utsätts för ökat tryck tar de skada och patienten får ofta tilltagande irreversibel sensorineural hörselnedsättning, till en början omfattande låga frekvenser men som så småningom drabbar samtliga frekvenser.

Ett anfall föregås ofta av aura, som ökad tinnitus, ljuddistortion, ljudöverkänslighet eller illamående som patienten slutligen kan lära sig att känna igen och då vidta olika profylaktiska åtgärder, exempelvis gå och lägga sig, ta mediciner, etc.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Vestibularisneurit
  • Migrän
  • Godartad lägesyrsel
  • Lesio auris interna (akut innerörelesion)
  • Vestibulärt schwannom (akustikusneurinom)


FÖRSTA ÅTGÄRDER
 

  • Otoneurologiskt status för att utesluta centralt betingad yrsel.
     
  • I det akuta skedet försöker man minska yrseln och illamåendet med antiemetika, åksjukemedel.
     
  • Intravenös vätska
     
  • Provtagning:
    - Hb, LPK, TPK , diff , SR, CRP (Orienterande infektionsprover)
    - Borreliaserologi i blod. Vid positivitet gå vidare med LP.


UTREDNING
 

  • Audiogram, upprepade både i det akuta skedet som i lugnt skede för att kunna visa den typiska fluktuationen av hörseln.
     
  • Nystagmogram
     
  • MR
     
  • Elektronystagmografi (ENG) eller Videonystagmografi (VNG) görs när symtomen lugnat ner sig och patienten orkar med undersökningen. Vanligtvis föreligger normala kaloriska reaktioner i det initiala skedet av sjukdomen.


BEHANDLING
 

Information till patienten om sjukdomen.

Regimförändringar:
 

  • Motverka stress både privat och i arbetslivet.

Medicinsk behandling
 

  • Diuretika: Exempelvis Salures, Sparkal.
    Globalt sett är detta den dominerande terapiformen vid Menières sjukdom. Initialt ges en tabl dagligen, därefter finner patienten ofta själv vilken dos, större eller mindre, som är lämplig för att hålla patienten anfallsfri.
     
  • Antiemetika: Calma-tuggummi eller Scopoderm-plåster.
     
  • Antihistamin: T. Postafen
     
  • Betahistin: T. Betaserc
    Ett på kontinenten populärt läkemedel som anses öka blodgenomströmningen i innerörat. Fortfarande licensbelagt i Sverige och används bara i enstaka fall.

Kirurgisk behandling
 

  • Plaströr
    Vanlig plaströrsbehandlning som vid serös mellanöreotit har visat sig var till god hjälp för många drabbade patienter.
     
  • Gentamicinbehandling
    Buffrat koncentrerat Gentamicin injiceras intratympanalt (genom trumhinnan) in i mellanörat därifrån det resorberas genom runda och ovala fönstren in i innerörat. Medlet är starkt ototoxiskt och destruerar sinnescellerna. Det är mer toxiskt för vestibularis än för cochlea men risk finns även att hörselcellerna påverkas, varför denna behandlingsform sparas tills patientens hörsel redan är kraftigt nedsatt. Behandlingen kan upprepas och är populär då den är relativt enkel, effektiv och skonsam för patienten.
     
  • Injektion av kortison i mellanörat. Under utprovning.
     
  • Saccotomi
    Otologiskt ingrepp. Saccus endolymfaticus friläggs och öppnas så att dränage skapas så att endolymfa vid övertryck kan rinna ut och resorberas i vävnaderna. Ingreppet är vanligtvis hörselbevarande.
  • Labyrintdestruktion
    Ingreppet medför att det sjuka innerörat förstörs och inte längre kan sända patologiska impulser till CNS. Patienten blir döv på örat.
     
  • Selektiv nervavskärning
    Neurokirurgiskt ingrepp. N. Vestibularis lokaliseras proximalt om porus acusticus internus och skärs av så att sjukliga impulser från vestibularisorganet inte kan nå hjärnstammen.

Övrig behandling
 

  • Antisekretorisk faktor, AF
    Ett kroppseget protein, AF, spelar stor roll vid vätskeregleringen i kroppen. AF-halten kan ökas i kroppen antingen genom att det induceras till ökad endogen produktion genom intag av specialprocessat spannmål SPC ("mältat havre") eller genom att färdigt AF tillförs direkt. Studier kring denna mekanism fortgår
     
  • Lokal tryckbehandling
    Metoden innebär att patienten själv applicerar ett lokalt tryck 3 ggr dagligen mot Menière-örat via en liten tryckgenerator (Meniett) som patienten kan bära med sig. Behandlingen förutsätter att patienten har ett fungerande plaströr inopererat genom trumhinnan. Meniett apparaten är relativr dyr och den finansiella lösningen för patienten, via leasing eller bidrag från Försäkringskassan, är inte enhetlig över landet.
     
  • Tryckkammare
    Denna behandlingsform kan häva en Menière-attack. Metoden används i ringa omfattning eftersom den är relativt omständlig.
     
  • Sjukgymnastisk
    Motverkar sekundära spänningar och oro. Det är visat att sjukgymnastisk träning före en kirurgisk åtgärd mot Menière påskyndar läkningen av yrselproblematiken.


UPPFÖLJNING / FORTSATT OMHÄNDERTAGANDE
 

Patienten blir oftast inte helt döv på örat. Hörapparatanpassning kan vara svårt eftersom hörseln varierar.

Tinnitus blir som regel permanent men är sällan outhärdligt. Patienten vänjer sig vanligtvis att vara ensidigt hörande, men yrselattackerna finns kvar, även om något lindrigare än i början av sjukdomen.

En del patienter får så kallade droppattacker vilket innebär att man plötsligt förlorar tonus i muskulaturen och ramlar ihop utan förvarning. Vid droppattacker orsakade av Menières sjukdom förloras aldrig medvetandet.

Hos 20-25% blir sjukdomen bilateral.

Det är viktigt att patienten får adekvat information och stöd. Sjukdomen är i många fall kraftigt invalidiserande. Socialt kan sjukdomen innebära stora påfrestningar genom att patienterna inte våga sig ut eller vågar planera några aktiviteter pga osäkerheten och fruktan för kommande anfall. De ekonomiska konsekvenserna kan vara betydande pga inkomstbortfall och karensdagar.

Eftersom anfallsfrekvensen varierar stort mellan patienterna, och även för den enskilde, är det svårt att uttala sig om prognosen. Sannolikt orsakas Menières syndrom av en rad olika sjukdomar med gemensam symtomatologi från innerörat.

Patienterna bör följas upp otoneurologiskt och audiometriskt då hörseln vid aktiv sjukdom vanligtvis blir allt sämre samt för risken att utveckla bilateral sjukdom. De behandlingsmöjligheter som står till buds bör erbjudas.

En intresseförening för Menière patienter finns på nätet:

HRF Menièreföreningen i Stockholms län


 


Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
H81 Rubbningar i balansapparatens funktion


ICD-10

Ménières sjukdom H81.0

 

Referenser
 

Hallpike CS, Cairns H. Observations on the pathology of Meniere's syndrome. J Laryngol Otol 1938;53:625-55.

Rask-Andersen H, Bredberg G, Lyttkens L, Loof G. The function of the endolymphatic duct--an experimental study using ionic lanthanum as a tracer: a preliminary report. Ann N Y Acad Sci 1981;374:11-9.

Densert B, Sass K, Arlinger S. Short term effects of induced middle ear pressure changes on the electrocochleogram in Meniere's disease.
Acta Otolaryngol. 1995 Nov;115(6):732-7.

Hanner P. Jennische E, Lange S, Lönnroth I, Wahlström B. Increased antisecretory factor reduces vertigo in patients with Meniere's disease: a pilot study. Hear Res. 2004 Apr;190(1-2):31-6.

Smith WK, Sankar V, Pfleiderer AG. A national survey amongst UK otolaryngologists regarding the treatment of Meniere´s disease. J Laryngol Otol 2005; 119: 102-5.

Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 978


Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

LÄKARE

Beroendeläkare till
psykiatrin i Dalarna


Områdeschef
Klinisk patologi/cytologi, Danderyds sjukhus


ST-läkare
Infektionskliniken, Trollhättan


Specialistläkare i allmänmedicin
VårdcentralenTåbelund i Eslöv



Akutläkare
NU-sjukvården, Akutverksamheten


Specialister i Allmänmedicin
Adecco, bemanningsuppdrag över hela Sverige


Specialistläkare
BUM Alingsås, Södra Älvsborgs Sjukhus



Underläkare
Infektionskliniken, Trollhättan


Specialister i Psykiatri
Adecco, bemanningsuppdrag över hela Sverige


1-2 ST- läkare
Vårdcentralen Gnesta


Sektionschef för ST- läkare
Vuxenpsykiatri i Lund


Specialistläkare
inom Klinisk fysiologi och Nuklearmedicin !



Specialistläkare
Vidarkliniken, rehabilitering
AT-LÄKARE

ST-läkare
Infektionskliniken, Trollhättan


Underläkare
Infektionskliniken, Trollhättan
SJUKSKÖTERSKOR

Uroterapeut
Kirurgkliniken, Falun


Stomiterapeut/ Sjuksköterska
Kirurgkliniken i Falun
ÖVRIGT

Sektionschef för ST- läkare
Vuxenpsykiatri i Lund
annons
annons
annons