annons
annons
Spirometri
Författare Docent , Avdelning för lungmedicin/Skånes Universitetssjukhus Lund
Granskare Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
Uppdaterad 2015-04-15
Specialitet Lungmedicin, Allergologi
Skriv ut



INLEDNING
 

Spirometri ger objektiv nyckelinformation för bedömning av andningskapaciteten. Undersökningen kräver patientens vilja och förmåga till full medverkan.

Spirometri kan göras med kompakt och okomplicerad utrustning på vårdavdelning, mottagning etc, stort laboratorium behövs inte.

Spirometri kan beroende på frågeställningen göras i anslutning till provokation, inhalation av luftrörsvidgande läkemedel, i olika kroppslägen etc.

Resultaten presenteras som ett antal numeriska värden som alltid relateras till normalvärden tabulerade efter ålder, kön och kroppslängd (hos barn enbart kön och kroppslängd).


 

VOLYMER
 

Spirogram

Figur 1. Andningskurva under spirometri. Efter några normala andetag (tidalandning) gör patienten en maximal inandning (till TLC) och därefter en maximal snabb utandning. Den uppmätta volymen under första sekunden kallas FEV1. Hela den utandade volymen kallas vitalkapacitet (VC). Kvar i lungorna finns residualvolymen (RV), som ej kan mätas med spirometri.

Lungornas totala luftvolym (Total Lung Capacity = TLC) kan inte mätas med spirometri; det finns nämligen alltid en restvolym kvar i lungorna (Residual Volume = RV) efter att man andats ut så mycket det går (se figur 1). Mätning av TLC (eller RV) kräver gasspädningsteknik eller helkroppspletysmografi.

Den luftmängd som går att mäta kallas vitalkapacitet (Vital Capacity = VC). Mätning av vitalkapaciteten med en långsam maximal utandning efter en maximal inandning kallas statisk spirometri.

För att bedöma flödesmotståndet i luftvägarna låter man patienten göra en maximalt snabb utandning efter maximal inandning. Detta kallas dynamisk spirometri. Man mäter då den luftvolym som patienten andas ut under första sekunden (Forced Expiratory Volume 1 sec = FEV1).

Ibland möter man begreppen långsam vitalkapacitet (SVC) och snabb eller forcerad vitalkapacitet (FVC). Det är bra att låta patienten göra både och. Många har lättare att förstå instruktionen till FVC som därmed blir högre. En patient med grav obstruktivitet kan tvärtom få en sämre FVC än SVC beroende på luftvägsavstängning. Den vitalkapacitet som skall journalföras och användas för kvotberäkningar är alltid den största av SVC och FVC.


 

LUNGFUNKTIONSNEDSÄTTNING
 

De två vanligaste uttrycken i detta sammanhang är restriktiv respektive obstruktiv lungfunktionsnedsättning.

Definitionen på restriktiv lungfunktionsnedsättning (”för litet plats för luften”) är låg TLC, vilket alltså inte kan mätas med vanlig spirometri.

Obstruktiv lungfunktionsnedsättning (”bromsat luftflöde”) kan definieras som låg FEV1 i relation till VC (kvoten FEV1/VC, oftast uttryckt som procent).

Låg vitalkapacitet kan bero på två saker:

  • Låg TLC vid restriktiv lungfunktionsnedsättning
  • Hög RV beroende på luftvägsavstängning vid obstruktiv lungfunktionsnedsättning.
Låg vitalkapacitet säger således ingenting om den underliggande patologiska processen.
 

SpirometrifFig2.gif

Figur 2. Vitalkapaciteten (VC) sjunker oavsett om lungfunktionsnedsättningen är restriktiv eller obstruktiv.


 

REVERSIBILITET
 

Ett viktigt delmoment i spirometri är en reversibilitetstestning, d v s man undersöker om det föreligger obstruktivitet som är reversibel efter tillförsel av bronkvidgare. Vanligen utförs detta som en dynamisk spirometri med mätning av FEV1 med patienten omedicinerad. Därefter låter man patienten inhalera en hög dos bronkvidgare, exempelvis fyra normaldoser terbutalin (Bricanyl) eller salbutamol (Ventoline). Sedan gör man om undersökningen efter 15 minuter.

En ökning av FEV1 med mer än 12 % (dock minst 0,2 L) från utgångsvärdet bör tolkas som en signifikant farmakologisk effekt. Man kan tillämpa samma princip vid ett reversibilitetstest med exempelvis orala steroider, där undersökningen repeteras efter 2-4 veckors behandling.

Reversibilitetstestet säger i sig inget om diagnosen (astma eller KOL). Den spirometriska stadieindelningen av KOL grundar sig på värdet efter bronkvidgare. Man utgår alltså från den kvarvarande obstruktiviteten när den farmakologiska effekten är fullt utnyttjad.


 

NÅGRA PRAKTISKA ANMÄRKNINGAR
 

  • Spirometri är i hög grad en praktisk konst. Det är viktigare att ha en van person som utför undersökningen än att ha den senaste och "vassaste" spirometern. Man vinner inget på att skaffa en spirometer som levererar fler numeriska värden än VC och FEV1.
     
  • Spirometrivärden skall anges med två siffrors noggrannhet. Att ange mätvärden eller referensvärden med tre siffror är biologiskt och mättekniskt vilseledande.
     
  • Det gäller att vara observant på felkällor, exempelvis ofullständig inandning eller att patienten håller tungan eller tänderna ivägen för munstycket. Vid neurologiska sjukdomar kan patienten behöva använda mask istället för munstycke.
     
  • Ofta mäter man VC vid en forcerad utandning, d v s patienten gör FEV1 och VC i en sammanhängande manöver (forcerad vitalkapacitet = FVC). En patient med svår obstruktivitet kan dock få falskt låg VC vid en forcerad exspiration (luftvägsavstängning), det kan i dessa fall vara klokt att inleda med en långsam utandning (statisk spirometri).
     
  • Spirometern skall kunna visa en graf över utandningen, för att man skall kunna bedöma om patienten verkligen koopererat vid undersökningen. Patienten skall ha presterat tre identiska (inom 5 %) mätningar.


REFERENSMATERIAL
 

Alla spirometriska resultat måste refereras till ett normalmaterial som helst skall komma från samma etniska population som patienten. För vuxna patienter står valet i Sverige mellan tre material:

  • "Berglund", ett äldre material från Göteborg.
  • "Hedenström", ett nyare material från Uppsala.
  • "ERS", ett samlat material från flera europeiska länder.
Det kan vara klokt att använda det referensmaterial som ens närmaste kliniskt fysiologiska laboratorium använder.

Materialen för vuxna är tabulerade enligt kön, ålder och längd. För barn är materialen tabulerade enligt kön och längd.

Lungfunktionen når sitt maximum vid omkring 20-25 års ålder. Referensmaterial för åldersintervallet 18-25 år är därför biologiskt osäkert och bör användas med försiktighet.

Normalområdet definieras som referensvärdet ± 2 SD vilket är ca 1,0 liter för män och 0,8 liter för kvinnor oberoende av om referensvärdet är lågt eller högt! Stadieindelningen av KOL bygger dock på procentsatser av referensvärdet. Detta må vara praktisk konsensus men är biologiskt en överförenkling. Se även www.lungfunction.org nedan.

Du kan hämta hem några referenstabeller i PDF-format här:

Män VC   Män FEV1  Kvinnor VCKvinnor FEV1
BerglundHämtaHämtaHämtaHämta
HedenströmHämtaHämtaHämtaHämta
ERSHämtaHämtaHämtaHämta




TOLKNINGSNYCKEL
 

Låg vitalkapacitetLåg FEV1Låg kvot FEV1/VC
Kan bero på restriktivitet
(Låg TLC)
Kan bero på restriktivitet
(små lungor)
Kan bero på obstruktivitet
(Hög RV)
Kan bero på obstruktivitet
(försvårat flöde)
Beror på obstruktivitet
Ej diagnostisktEj diagnostisktDiagnostiskt!




NÅGRA TOLKNINGSEXEMPEL
 

Exempel 1. Misstänkt astma hos 21-årig kvinna.

VCFEV1Kvot FEV1/VC
Förväntat3,93,60,88
Uppmätt3,53,30,94
% av förv9092


Spirometrivärdena ger i detta fall inte någon misstanke på obstruktiv lungsjukdom. Kvoten FEV1/VC är snarast över förväntat (tabulerat referensvärde), vilket är ganska vanligt hos unga vuxna. Patienten kan mycket väl ha astma – diagnosen är klinisk snarare än spirometrisk.


Exempel 2. Misstänkt astma hos 75-årig man, värden före och efter inhalation av bronkvidgande medicin.

VCFEV1Kvoten FEV1/VC
Förväntat4,23,00,72
Uppmätt före bronkdilatation3,12,00,64
Uppmätt efter bronkdilatation3,32,20,67
Förändring+6%+10 %


Patientens VC och FEV1 ligger båda i underkanten av det förväntade, liksom kvoten FEV1/VC. Värdena kan tala för obstruktiv lungsjukdom. FEV1 stiger 10 % efter tillförsel av bronkvidgare, vilket inte uppfyller gängse kriterier på astma (som är 12 %). Ökningen ger ändå en vink om att det kan finnas en reversibel komponent som kan vara värd att behandla, oavsett om man väljer etiketten astma eller KOL.


Exempel 3. Kvinna med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).

VCFEV1FEV1/VC
Förväntat5,54,10,74
Uppmätt3,92,00,51
% av förv7149


Patienten har ca 1,5 liter under sin förväntade vitalkapacitet och mer än 2 liter under sin förväntade FEV1. Hennes kvot FEV1/VC är således kraftigt sänkt, vilket alltså är bevisande för obstruktiv lungfunktionsnedsättning. FEV1 är mindre än 50 % av förväntat, vilket innebär att lungfunktionsnedsättningen ger en betydande inskränkning av den fysiska arbetsförmågan.


Exempel 4. Patient med lungfibros.

VCFEV1Kvoten FEV1/VC
Förväntat2,82,00,74
Uppmätt1,71,50,88
% av förv6175


Patienten har omkring 1 liter under sin förväntade vitalkapacitet, men "bara" 0,5 liter under sin förväntade FEV1. Detta ger en hög kvot FEV1/VC, således motsatt förhållande jämfört med obstruktiv lungfunktionsnedsättning. Detta är vanligt vid lungfibros. En lungvolymsmätning krävs dock för att säkerställa diagnosen restriktiv lungfunktionsnedsättning.

 

Litteratur, konsensusdokument m m
 

Larsson Matz: Värdefulla metoder att mäta lungfunktion. Spirometri på vårdcentral utmärkt för tidig diagnos Läkartidningen 1995 nr 47 sid 4427-37.

ATS/ERS task force: Standardisation of Lung Function Testing. Standardisation of Spirometry, Eur Respir J 2005; 26: 319-338.

Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom. Red av Lars Bäcklund m.fl. Studentlitt. 309 s Ill. Litt. Reg. Artikelnr 466910-04
 

www.goldcopd.org/uploads/users/files/GOLD_Spirometry_2010.pdf

http://www.lungfunction.org/ har en kritisk inställning till GOLD-kriterierna med procent förväntat och ger goda argument för z-score, d v s att man utgår från standardavvikelsen.

Copyright © Internetmedicin 2016
ID: 886

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Spirometri

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare
till geriatriken avd 11, Gävle


Specialist i Allmänmedicin
Närhälsan Lerum Vårdcentral


Verksamhetschef
Laurentiuskliniken


Endokrinolog (LUS)
till verksamhetsområde Internmedicin, Södersjukhuset


ST- tjänst Allmänmedicin
Enköping


Överläkare/Biträdande Överläkare
Hudkliniken, Karolinska Solna


Specialist i allmänmedicin
Stensö Hc


ST-läkare - internmedicin eller geriatrik
Medicinkliniken, Kullbergska sjukhuset Katrineholm


Vill du bli en av oss?
Praktikertänst, Kolbäck


Vissa läkare sitter inte i möten
hela landet


Specialistläkare och ST-studierektor i internmedicin
Universitetssjukhuset, Linköping


Tandhygienist
Folktandvården Roma, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen


Vikarier inför sommaren 2016
Region Skåne


Specialistläkare utbildningsvårdcentral
Utbildningsenheten på vårdcentralen Visby Norr


Är du SSK och redo för nya utmaningar?
K REHAB, Älvkarleby (mellan Uppsala och Gävle)


ST-läkare utbildningsvårdcentral
Utbildningsenheten på vårdcentralen Visby Norr


Distriktsläkare
Alnö Vårdcentral


ST- läkare i Allmänmedicin
Vårdcentralen Malmköping

annons
annons
annons
annons