annons
Minnesstörningar (Lindriga kognitiva symtom)
Författare Professor , Geriatriska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
Granskare Professor emeritus Lil Träskman-Bendz, Avdelning Psykiatri, Institutionen för Kliniska vetenskaper i Lund/Lunds Universitet
Uppdaterad 2015-12-31
Specialitet Neurologi, Geriatrik, Psykiatri
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Innehållet i detta PM överensstämmer med Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010.

Lindrig kognitiv (intellektuell) störning (eng mild cognitive impairment, MCI) beskriver en heterogen diagnosgrupp där symtomen kan bero på bland annat olika bakomliggande sjukdomstillstånd, psykosociala faktorer eller läkemedelsbiverkningar.

Patienter med lindriga kognitiva symtom har blivit vanligare inom öppenvården. Många gånger är det svårt att avgöra huruvida lindriga kognitiva symtom är en del av det normala åldrandet, ett avgränsat tillstånd med kognitiva störningar eller början på en degenerativ hjärnsjukdom. Uppföljning av dessa patienter är därför en viktig del i handläggningen.

Det finns ingen säker populationsbaserad kunskap om incidens eller prevalens av MCI. Flera studier indikerar dock att det är vanligt med upplevelsen av lindriga kognitiva symtom och att ungefär 1/3 av den äldre populationen (> 70 år) är drabbad.

Då personer med MCI ofta upplever stress och oro över sitt tillstånd och inte sällan far illa av det i yrkeslivet, är det viktigt med en adekvat och omsorgsfull handläggning. Nära samverkan mellan primärvård (där patienten som regel först presenterar sina symtom) och specialistvård är en förutsättning för detta.

 

Klassifikation

Patienter med lindrig kognitiv störning kan ha minnesproblem eller andra nedsatta kognitiva funktioner var för sig eller i kombination. Om bara minnesstörningar föreligger kan det vara svårt att skilja en lindrig kognitiv störning från "normalt åldrande".

Lindrig kognitiv störning skiljer sig från demenssjukdom med avseende på svårighetsgraden av symtomen.

Då en bakomliggande sjukdom som kan ge MCI är känd, t ex depression, sätts inte diagnosen lindrig kognitiv störning, även om sådana symtom finns med i sjukdomsbilden. Lindrig kognitiv störning kan dock vara en bi-diagnos till ett känt sjukdomstillstånd, t ex post-traumatisk hjärnskada, där de kognitiva störningarna är framträdande och särskilt behöver beskrivas.

I de fall diagnosen lindrig kognitiv störning står som huvuddiagnos anger den att det för den drabbade föreligger signifikanta kognitiva symtom - en avvikelse mot den tidigare kognitiva funktionsnivån. Man brukar dela in patienterna som tillhörande en av två undergrupper:
 

  • Lindrig kognitiv störning, subjektiv: subjektiva symtom - diagnosen förutsätter ett normalt neuropsykologiskt status

  • Lindrig kognitiv störning, objektiv (minnesstörning, benign åldersglömska): symtom som kan beläggas med någon objektiv testmetodik


SYMTOM och KLINISKA FYND
 

Det finns ingen homogen bild av symtomutvecklingen, men följande symtom är vanliga:
 

  • Svårigheter att minnas det man tidigare kommit ihåg
  • Nedsatt koncentrationsförmåga
  • Nedsatt uppmärksamhet

I många fall upplever patienterna sina symtom som relaterade till hög arbetsbelastning. Samtidig förlångsamning av de mentala funktionerna och sömnstörningar är vanliga.



UTREDNING
 

Utredningsnivå

Personer med lindriga kognitiva störningar är som regel specialistfall. Eftersom flertalet patienter i första hand söker primärvården, måste dock beredskap för omhändertagande finnas även där.

Primärvården bör göra en första bedömning av sjukhistoria, somatiskt och psykiskt status, en basal laboratorieutredning samt genomgång av läkemedel som kan tänkas påverka kognition. Rimligen åtgärdas flertalet personer med depression, missbruk, läkemedelsbiverkan och enkla fall av belastnings- och stressreaktioner i primärvården.

Patienter som inte tillfrisknar bör remitteras till specialist. Specialistkompetens avseende lindriga kognitiva störningar kan finnas inom psykiatri, geriatrik, internmedicin, neurologi och yrkesmedicin beroende på lokala förhållanden.

 

Anamnes

Anamnesen är en mycket viktig del i bedömningsunderlaget. Efter samtycke från den sjuke måste uppgifter från närstående (familj, arbetskamrater) inhämtas, även utan den sjukes närvaro.

Anamnesen bör fokuseras kring följande:

  • Tidigare sjukdomar med betydelse för hjärnfunktionerna:
    - hjärt-kärlsjukdom
    - CNS- trauma
    - infektioner
    - psykisk sjukdom

  • Kognitiva symtom, när började de och hur har de utvecklats?
    - minne
    - tankeförmåga
    - problemlösningsförmåga
    - orienteringsförmåga
    - handlings- och initiativförmåga
    - planering
    - omdöme
    - relation till nyinsatta läkemedel

  • Andra symtom och deras utveckling:
    - depressivitet
    - ångest/oro
    - sömnstörning
    - förekomst av snarkning?

  • De funktionella och praktiska konsekvenserna av de beskrivna symtomen (måste ofta tidigt bedömas och åtgärdas):
    - Hur fungerar individen på sin arbetsplats?
    - Hur fungerar individen i familjen?

Status

  • Fullständigt somatiskt status

  • Psykiskt status:
    - depressivitet, ångest

  • Fördjupat kognitivt status:
    - mental snabbhet
    - uppmärksamhet
    - minne och inlärning
    - spatiala funktioner
    - språkliga funktioner
    - exekutiva funktioner
    - högre intellektuella funktioner

  • Arbetsterapeut; neurokognitiv statusundersökning

  • Neuropsykologisk undersökning i oklara fall

Somatiskt och psykiskt status är oftast väsentligen normalt, medan ett fördjupat kognitivt status, med hjälp av t ex minimental-test och klockritnings-test, ibland påvisar nedsatt närminne eller andra kognitiva svårigheter.

Vid den arbetsterapeutiska testningen och den neuropsykologiska bedömningen söker man framför allt efter ojämnheter i den kognitiva profilen.

 

Provtagning

Blod
 

  • Alb + S-Ca (uteslut hyperkalcemi)
  • B12, homocystein (B12-brist)
  • TSH, T4 (hypothyreos)
  • Vid klinisk misstanke kompletterande prover:
    - borrelios
    - syfilis
    - HIV

Röntgen m m
 

  • EKG
  • CT-hjärna: utförs i regel (utesluta intrakraniella processer, samt påvisa atrofi av hjärnparenkymet, ffa inom mediala temporalloben)
  • MRT hjärna (bättre än CT för att hitta medial temporallobsatrofi)
  • SPECT: kan påvisa flödesreduktioner innan CT/MRT är patologisk.
  • PET: kan påvisa nedsatt metabol aktivitet över hjärnområden med degeneration eller vaskulära skador. Nya ligander för visualisering av tangles resp. beta-amyloid under utveckling.
  • EEG: utbredd förekomst av lågfrekvent aktivitet talar för organisk hjärnskada.

Likvor

  • Celler (infektion?)
  • Ev specifik serologi
  • Albuminkvot (barriärskada?)
  • Immunoglobuliner (intrathekal produktion?)
  • Tau-protein: förhöjd nivå vid degenerativ sjukdom (hög sensitivitet för Alzheimers sjukdom) och vid akut hjärnischemi (ex akut stroke). Även högt i en del av fallen med lindrig kognitiv störning.
  • Fosfo-tau: förhöjt vid Alzheimers sjukdom
  • Beta-amyloid: sänkt vid Alzheimers sjukdom, men specificiteten ej klarlagd ännu.

Sänkt beta-amyloid tillsammans med förhöjt tau-protein eller fosfo-tau hos person med lindrig kognitiv störning talar starkt för en begynnande Alzheimers sjukdom. Emellertid bör dock inte diagnosen Alzheimers sjukdom ställas förrän patienten uppvisar åtminstone en allvarlig nedsättning av de kognitiva funktionerna.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Framförallt depression och utmattning/utbrändhet skall uteslutas. För dessa tillstånd är förstås farmakologisk behandling tillsammans med social (arbetsplats-) intervention viktiga åtgärder. Uppföljning av sjukdomsutvecklingen avgör vidare handläggning.

Om andra huvuddiagnoser än lindrig kognitiv störning föreligger, anges som regel endast dessa. I de fall där flera utredningsdata talar för Alzheimers sjukdom, bör den diagnosen ställas, även om patienten inte uppfyller demenskriterier. Sådana fynd kan vara objektiva minnesstörningar och tecken på nedsatta högre hjärnfunktioner tillsammans med patologiska likvor-prover och lätt atrofi på CT/MRT.



BEHANDLING
 

I utredningsskedet är behandling av differentialdiagnostiska tillstånd (ex depression) en viktig åtgärd.

För patienter med endast lindriga kognitiva symtom finns idag ingen registrerad behandling. Det finns för närvarande inga data som motiverar behandling med acetylkolinesterashämmare vid lindrig kognitiv störning.

Information om sjukdomstillståndet samt en tydlig struktur för arbetet att minska konsekvenserna av symtomen är viktigt. Ofta innefattar detta multi-professionella åtgärder där både arbetsterapeut och kurator i samverkan med den drabbade, dennes familj och arbetskamrater deltar.

För en liten grupp personer med lindrig kognitiv störning som bedöms vara ett led i Alzheimers sjukdom, kan behandling med läkemedel mot Alzheimers sjukdom bli aktuell (se översikt "Demens - utredning i primärvård", länk nedan).

OBS: Ta ställning till om patienten är lämplig att köra bil!
 

Bilkörning.


Fortsatt handläggning
 

Om diagnosen "lindrig kognitiv störning, objektiv" fastställs, bör patienten följas prospektivt, förslagsvis varje eller vartannat år.

Beroende på patientens sociala situation (yrkesarbete?) skall alla praktiskt genomförbara åtgärder tas till för att minska konsekvenserna av hjärnskadorna. För yrkesaktiva innebär detta, förutom sjukskrivning, ett aktivt arbete med om möjligt anpassade arbetsuppgifter efter den kognitiva förmågan, när den optimerats. I en del fall är det inte möjligt för den drabbade att återkomma till sin tidigare syssla.

 

Visa översikt "Demens - utredning i primärvård"



ICD-10

Lindrig kognitiv störning F06.7
Lindrig kognitiv störning, subjektiv R41.8A

 

Referenser

Almkvist O, Basun H, Backman L, Herlitz A, Lannfelt L, Small B, Viitanen M, Wahlund LO, Winblad B. Mild cognitive impairment – an early stage of Alzheimer’s disease? J Neural Transm Suppl 54: 21-29, 1998.

Cahn D, Salmon D, Monsch A. Screening for dementia of the Alzheimer’s type in the community: the utility of the clock drawing test. Arch. Clin. Neuropsychol. 11: 529-539, 1996.

Folstein MF, Folstein SE, McHugh PR. Mini-Mental State. A practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. J. Psychiatr. Res. 12: 189-198, 1975.

Marcusson J, Blennow K, Skoog I, Wallin A. Lindrig kognitiv störning. I "Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar", Liber, 2011.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdomar. Socialstyrelsen, 2010. Artikelnummer 2010-5-1.

Petersen RC, Doody R, Kurz A, Mohs RC, Morris JC, Rabins PV, Ritchie K, Rossor M, Thal L, Winblad B. Current concepts in mild cognitive impairment. Arch. Neurol. 58: 1985-1992, 2001.

Petersen RC, Stevens JC, Ganguli M, Tangalos EG, Cummings JL, DeKosky ST. Practice parameter: Early detection of dementia: Mild cognitive impairment (an evidence-based review). Neurology 56: 1133-1142, 2001.

Solomon PR, Hirschoff A, Kelly B et al. A 7-minute neurocognitive screening battery highly sensitive to Alzheimer’s disease. Arch. Neurol. 55: 349-355, 1998.




 

Copyright © Internetmedicin 2016
ID: 864

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Minnesstörningar (Lindriga kognitiva symtom)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare till ASIH Sollentuna
Praktikertjänst N.Ä.R.A. AB


Överläkare/ Specialistläkare inom Hud
region Kronoberg


5 specialister i allmänmedicin
Närhälsan, Lindome vårdcentral


Rudans Vårdcentral söker distriktsläkare
Praktikertjänst N.Ä.R.A. AB


Smittskyddsläkare och verksamhetschef för Smittskydd och Vårdhygien
Smittskydd och Vårdhygien, Landstinget Sörmland


Specialister i allmänmedicin med handledarintresse
Vårdcentralen Tunafors, Eskilstuna


Specialistläkare till ASIH Täby
Praktikertjänst N.Ä.R.A. AB


Framtidens infektionsavdelning
Karolinska Sjukhuset, Huddinge


Specialist i allmänmedicin samt Specialist i geriatrik
Vårdcentralen Bagaregatan, Nyköping


Vi utökar med fler specialistläkare/överläkare till vårt PTSD team!
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatrimottagning Gamlestaden


Specialist och ST-läkare i reumatologi,
NU-sjukvården, Reumatologen, Uddevalla


Sjuksköterskor
Infektions- och Lunkliniken Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialistläkare
Diagnostiskt Centrum Sörmland