annons
annons
Röda ögon, diagnostik
Författare Allmänläkare Ulf Torstensson, Avancerad hemsjukvård/Skellefteå
Granskare Allmänläkare Helen von Sydow, /
Uppdaterad 2014-08-26
Specialitet Ögon, Allergologi, Ögon
Skriv ut
annons


INLEDNING
 

Problem med röda ögon är vanliga i primärvården.

Det viktigaste i utredningen är patientens egen beskrivning av symtomen.
Väl upptagen anamnes räcker ofta ända fram till rätt diagnos!

Nedan följer en symtomatisk indelning med diagnosförslag och rekommenderad behandling för de vanligaste orsakerna till röda ögon.

Förekomsten av respektive tillstånd, som anges under rubriken "Hur vanligt?", är mycket ungefärlig och syftar på en medelstor vårdcentral en bit från en storstad.

 

1. Blodröda ögon
 

Patienten berättar att ena ögonvitan blivit alldeles blodröd och ser hemsk ut, men utan att det gör ont eller påverkar synen.

Detta är ett hyposvagma, en blödning under bindehinnan som är lika ofarlig som den ser farlig ut. Försvinner utan åtgärd på några veckor.

Hur vanligt? Flera/månad (om de söker sjukvård).
 

Se även översikt: Hyposvagma/subkonjunktival blödning


2. Ögon som svider, kliar, bränner eller klistrar ihop

Patienten säger att det
A. svider..........................ospecifik konjunktivit
B. kliar.............................allergisk konjunktivit
C. bränner.......................snöblindhet, svetsblänk
D. klistrar ihop ögonen...infektiös konjunktivit


Hur vanligt? Nästan varje dag.

Vid undersökning finner man i typiska fall en bilateral rodnad i ögonvitorna, som är tätare mot perifierin och som lämnar en smal, icke injicerad zon närmast limbus (hornhinnans yttre kant). Vid ospecifik och allergisk konjunktivit kan denna injektion vara mycket diskret eller saknas. Skavningskänsla eller torrhetskänsla och ökat tårflöde finns alltid.
 

  1. Ospecifik konjunktivit kan behandlas symtomatiskt med tårsubstitut. Vanligt, och ofta svårbehandlat hos äldre. Ibland kan något tårsubstitut (Isopto-Plain, Oculac, Artelac m fl, se avsnittet "Tårsubstitut i
    flerdosförpackning" i behandlingsöversikt Torra ögon) hjälpa. Hos yngre kan det vara idé att fråga om arbetsmiljön. Alla droppar i flaska innehåller konserveringsmedel, oftast bensalkonklorid som kan ge skador vid långvarigt bruk! Adstringerande droppar, t ex Zincfrin, Antasten-Privin har avregistrerats 2010 och är inte längre aktuella.

  2. Allergisk konjunktivit bör leda till allergiutredning om det inte redan är gjort. Kan behandlas med natriumkromoglikat, t ex Lomudal, ögondroppar (profylaktiskt) eller lokala antihistaminer, t ex Livostin.

  3. Snöblindhet, svetsblänk har alltid en typisk anamnes. Kan behandlas kortvarigt med lokalanestetika som dock inverkar något negativt på läkningen då de är cytotoxiska. Se även avsnitt 3. Skav, värk (svetsblänk är en form av keratit).

  4. Infektiös konjunktivit börjar, liksom förkylningar, nästan alltid som en virusinfektion. I regel är den, som alla konjunktiviter, dubbelsidig, men kan börja först på ett öga för att senare sprida sig till det andra. Liksom vid andra förkylningar bör man vara återhållsam med antibiotika initialt. Om besvären är uttalade eller inte gått tillbaka efter en vecka kan man överväga i första hand lokala antibiotika i form av Fucithalmic eller Kloramfenikol/Chloromycetin.

    En infektiös konjunktivit är ungefär som en snuva, med rodnad och sekretion, men betraktas ofta mycket allvarligare av föräldrar och inte minst daghemspersonal. Det finns ingen anledning att göra annorlunda än vid snuva:
    Barnets allmäntillstånd (feber, trötthet ...) avgör om barnet ska vara hemma. Alla virusinfektioner smittar, men i regel mest innan de bryter ut, och barn med röda ögon behöver inte hållas hemma bara av det skälet.
En isolerad konjunktivit värker aldrig!

 

3. Skav, värk
 

Patienten säger att det skaver eller värker. Lägg ytanestesi (Oxibuprocain svider minst, alternativt Fluress som även innehåller fluoresceinfärg). Besvären försvinner om de sitter i konjunktiva eller cornea.

Hur vanligt? Varje månad.

Inspektera ögat noga, helst i mikroskop, för att hitta en eventuell främmande kropp. Glöm inte att titta under ögonlocken som ska dubbeleverteras. (Jag har en gång hittat en barkbit stor som en tumnagel under övre ögonlocket, där inget mer än diskreta skrapmärken på cornea syntes vid mikroskopi!). En främmande kropp går oftast lätt att plocka bort genom skrapning eller borrning med cornealfräs.

Ge ögonsalva i något dygn, Oculentum Simplex APL (ex tempore) om ej irriterat, Kloramfenikol om den främmande kroppen suttit länge och det verkar infekterat. Obs! Det kan göra mycket ont när bedövningen släpper om man fräst djupt, varna och rekommendera värktabletter så kanske du slipper ett nattligt telefonsamtal!

OBS! Om patienten anger att han/hon fått ont efter att t ex ha hamrat mot metall eller sten kan en "höghastighetsfrämmandekropp" ha trängt in i ögat. I ett tidigt stadium kan detta verka som en oskyldig skada. Senare tillkommer tecken på inre retning av samma karaktär som vid irit (se nedan). Detta bör undersökas av ögonspecialist – innan det har gått för långt.

Om patienten har värk i ögat som försvinner med ytanestesi men du inte hittar någon främmande kropp, är det sannolikt en keratit. Då förekommer en pericorneal injektion, d v s rodnad som är störst inom den närmaste millimetern från limbus. Om man har mikroskop kan man efter färgning ofta se epiteldefekter på cornea, fr a vid belysning med blått koboltljus. Man kan också hitta skrapmärken eller sår efter en främmande kropp som släppt spontant (eller ligger dold under övre ögonlocket – se ovan!). Vid keratit finns det ofta anledning att samråda med eller remittera till ögonspecialist.

 

4. Kvarvarande värk (trots ytanestesi)
 

Om värken är kvar trots ytanestesi sitter den djupare eller någon annanstans:

  1. Irit?

    1. Det enklaste diagnostiska testet för allmänläkaren är att täcka över det sjuka ögat och belysa det friska (irit är i Sverige nästan alltid ensidig). Om det då uppstår en smärta eller smärtökning i det sjuka ögat talar det starkt för irit (beror på att när pupillsfinktern dras ihop på den sjuka sidan gör det ont på grund av inflammationen i iris).

    2. Det sjuka ögats pupill är ofta mindre än den friska sidans. Om den inte är rund har synechier hunnit utvecklas och diagnosen är helt klar.

    3. Synen kan vara lätt nedsatt.

    4. I mikroskop kan man se en ljusväg som uttryck för utsvämning av vita blodkroppar i främre kammaren. Ofta ser man också precipitat, en tunn beläggning av vita blkr, på nedre delen av hornhinnans insida (ser ofta ut som "dagg" och syns bäst i motljus – låt ljuset reflekteras mot iris och ställ skärpan på hornhinnan).


    Iriter behandlas med cortisondroppar och pupillvidgare och är i regel fall för remiss till ögonspecialist.

    Hur vanligt? Någon/några nydebuterande/år. Recidiv hos kända patienter flera/år.


  2. Glaukom?

    Akut glaukom kan uppstå vid trång kammarvinkel. Kan ibland ses om man betraktar ögat i profil eller vid belysning från sidan i släpljus.

    1. Ögats tryck är rejält förhöjt vid akut glaukom, vilket känns redan vid försiktig palpation. 50-80 mm kan förväntas. Gränsvärdestryck 25-30 mm ger aldrig akut smärta. (Om du finner ett hårt, helt oretat, ej ömmande öga rör det sig sannolikt om en ögonprotes).

    2. Hornhinnan är matt, ödematös och synen nedsatt.

    3. Pupillen är större än på den friska sidan.

    Akut glaukom är mycket ovanligt och kan vara "lurigt" då smärtan ibland är ospecifik. Patienten kan komma in med illamående och kräkningar och misstas för allt från migrän till akut buk. Uppstår oftast efter pupillvidgning, farligast är våra droppar vid ögonundersökning och enligt nya uppgifter kombinationen Ventoline + Atrovent (eller färdiga blandningen Combivent), framför allt gäller det då läkemedlen råkar hamna direkt i ögat.

    Risken att utlösa ett akut glaukom med perorala läkemedel av typ antikolinergika är måttlig. Akut glaukom behandlas med pupillsammandragande och trycksänkande mediciner. Alltid akut remiss till ögonspecialist!

    Hur vanligt? En på tio år.


  3. Episclerit/Sklerit

    En episklerit är ytligare än den mer ovanliga skleriten. Båda ger ett ofta blåaktigt rodnat område inom en välavgränsad del av ögonvitan som ömmar vid lätt tryck. Episkleriten är i regel självläkande, medan skleriten kan vara mer allvarlig. Den sammanhänger ofta med systemsjukdom och behandlas i allmänhet med cortisondroppar. Oftast specialistfall.

    Hur vanligt? Några på tio år, kanske beroende på hur observant man är.

 

Sist (eller först!): synskärpan
 

Att bedöma synskärpan är naturligtvis helt centralt i all ögondiagnostik. I regel kan patienten själv berätta om det finns tecken på synnedsättning som märks i den dagliga livsföringen.

Om man saknar glasögonlåda, eller inte hinner, kan man komma en bra bit på väg genom att kontrollera hur patienten klarar läsning med egna glas. Man kan också be honom/henne hålla för ett öga i taget och berätta om synen är lika.

Observera att en långsamt insättande ensidig synnedsättning, t ex grå starr, kan missas helt av patienten ända tills han råkar blunda med det friska ögat och tror han blivit hastigt blind!

 

synskarpa.gif


 


ICD-10

Akut konjunktivit, ospecificerad H10.3
Keratit, ospecificerad H16.9
Glaukom, ospecificerat H40.9
Episklerit H15.1

 

Källa
 

Denna översikt är i stora delar hämtad från en föreläsning, "Ögondiagnostik på två minuter", av Ragnar Asplund. Publicerad med hans medgivande.



Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 844

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Röda ögon, diagnostik

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.






LÄKARE


Erfaren Specilaist i Allmänmedicin
Regionkansliet, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Vårdvalsenheten


Clinical Research Physician
Cardiovascular & Metabolic Diseaseto Mölndal


Specialistläkare/ överläkare
Nystartad KAVA-enhet, Kir.kliniken Varberg



Specialistläkare i allmänmedicin
till Vårdcentralen Nyhem eller Andersberg


Specialistläkare
Beroende- och neuropsykiatri


Specialist i allmänmedicin
VC Linero Östra Torn i Lund


ST-läkare
Njurmedicinska kliniken, Danderyds Sjukhus



2 specialistläkare i allmänmedicin
Vårdcentralen Centrum, Laholm
AT-LÄKARE

AT-Läkare
Skaraborgs Sjukhus


AT-Läkare
Dalarna


AT-Läkare
Universitetssjukhuset i Örebro


AT-Läkare
Helsingborgs Lasarett


AT-Läkare
Lasarettet i Ystad


AT-Läkare
Södra Älvsborgs Sjukhus


AT-Läkare
Skellefteå lasarett


AT-Läkare
Kiruna Sjukhus


AT-Läkare
Lasarettet Ljungby


AT-Läkare
Norrlands Universitetssjukhus


AT-Läkare
Hallands Sjukhus Varberg


AT-Läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT-Läkare
Nu-sjukvården


AT-Läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT-Läkare
Gävle Sjukhus


AT-Läkare
Lasarettet Trelleborg


AT-Läkare
Södersjukhuset


AT-Läkare
Hässleholms sjukhus


AT-Läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


AT-Läkare
Lasarettet i Motala


AT- Läkare
Värnamo Sjukhus


AT- Läkare
Höglandssjukhuset i Eksjö


AT-Läkare
Alingsås lasarett


AT-Läkare
Kalix Sjukhus


AT- läkare
Visby Lasarett


AT-Läkare
Lasarettet i Landskrona


AT-Läkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


AT- läkare
Länssjukhuset Ryhov


AT-Läkare
Lindesbergs Lasarett


AT-Läkare
Kungälv Sjukhus


AT-Läkare
Universitetssjukhuset i Linköping


AT-Läkare
Ängelholms sjukhus


AT-Läkare
Örnsköldsviks sjukhus


AT-Läkare
Centrallasarettet i Växjö


AT-Läkare
Östersunds sjukhus


AT-Läkare
Sunderby sjukhus


AT-Läkare
Lycksele lasarett


AT-Läkare
Hudiksvalls Sjukhus


AT-Läkare
Karlskoga Lasarett


AT-Läkare
Danderyds Sjukhus


AT-Läkare
Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand


AT-Läkare
Hallands sjukhus Halmstad


AT-Läkare
Piteå-Älvdals


AT-Läkare
Vrinnevisjukhuset i Norrköping


AT-Läkare
Sollefteå sjukhus


AT-Läkare
Gällivare Sjukhus


AT-Läkare
Skånes universitetssjukhus
SJUKSKÖTERSKOR

annons
annons
annons