annons
annons
Röda ögon, diagnostik
Författare Allmänläkare Ulf Torstensson, Avancerad hemsjukvård/Skellefteå
Granskare Allmänläkare Helen von Sydow, /
Uppdaterad 2013-09-15
Specialitet Ögon, Allergologi, Ögon
Skriv ut


INLEDNING
 

Problem med röda ögon är vanliga i primärvården.

Det viktigaste i utredningen är patientens egen beskrivning av symtomen.
Väl upptagen anamnes räcker ofta ända fram till rätt diagnos!

Nedan följer en symtomatisk indelning med diagnosförslag och rekommenderad behandling för de vanligaste orsakerna till röda ögon.

Förekomsten av respektive tillstånd, som anges under rubriken "Hur vanligt?", är mycket ungefärlig och syftar på en medelstor vårdcentral en bit från en storstad.

 

1. Blodröda ögon
 

Patienten berättar att ena ögonvitan blivit alldeles blodröd och ser hemsk ut, men utan att det gör ont eller påverkar synen.

Detta är ett hyposvagma, en blödning under bindehinnan som är lika ofarlig som den ser farlig ut. Försvinner utan åtgärd på några veckor.

Hur vanligt? Flera/månad (om de söker sjukvård).
 

Se även översikt: Hyposvagma/subkonjunktival blödning


2. Ögon som svider, kliar, bränner eller klistrar ihop

Patienten säger att det
A. svider..........................ospecifik konjunktivit
B. kliar.............................allergisk konjunktivit
C. bränner.......................snöblindhet, svetsblänk
D. klistrar ihop ögonen...infektiös konjunktivit


Hur vanligt? Nästan varje dag.

Vid undersökning finner man i typiska fall en bilateral rodnad i ögonvitorna, som är tätare mot perifierin och som lämnar en smal, icke injicerad zon närmast limbus (hornhinnans yttre kant). Vid ospecifik och allergisk konjunktivit kan denna injektion vara mycket diskret eller saknas. Skavningskänsla eller torrhetskänsla och ökat tårflöde finns alltid.
 

  1. Ospecifik konjunktivit kan behandlas symtomatiskt med tårsubstitut. Vanligt, och ofta svårbehandlat hos äldre. Ibland kan något tårsubstitut (Isopto-Plain, Oculac, Artelac m fl, se avsnittet "Tårsubstitut i
    flerdosförpackning" i behandlingsöversikt Torra ögon) hjälpa. Hos yngre kan det vara idé att fråga om arbetsmiljön. Alla droppar i flaska innehåller konserveringsmedlet bensalkonklorid som kan ge allergi och hornhinneskador vid långvarigt bruk! Adstringerande droppar, t ex Zincfrin, Antasten-Privin har avregistrerats 2010 och är inte längre aktuella.

  2. Allergisk konjunktivit bör leda till allergiutredning om det inte redan är gjort. Kan behandlas med natriumkromoglikat, t ex Lomudal, ögondroppar (profylaktiskt) eller lokala antihistaminer, t ex Livostin.

  3. Snöblindhet, svetsblänk har alltid en typisk anamnes. Kan behandlas kortvarigt med lokalanestetika i form av Cincainsalva, det enda läkemedel som är receptfritt för en viss yrkesgrupp (svetsare). Lokalanestetika inverkar dock negativt på läkningen då de är cytotoxiska. Se även avsnitt 3. Skav, värk (svetsblänk är en form av keratit).

  4. Infektiös konjunktivit börjar, liksom förkylningar, nästan alltid som en virusinfektion. I regel är den, som alla konjunktiviter, dubbelsidig, men kan börja först på ett öga för att senare sprida sig till det andra. Liksom vid andra förkylningar bör man vara återhållsam med antibiotika initialt. Om besvären är uttalade eller inte gått tillbaka efter en vecka kan man överväga i första hand lokala antibiotika i form av Fucithalmic eller Kloramfenikol/Chloromycetin.

    En infektiös konjunktivit är ungefär som en snuva, med rodnad och sekretion, men betraktas ofta mycket allvarligare av föräldrar och inte minst daghemspersonal. Det finns ingen anledning att göra annorlunda än vid snuva:
    Barnets allmäntillstånd (feber, trötthet ...) avgör om barnet ska vara hemma. Alla virusinfektioner smittar, men i regel mest innan de bryter ut, och barn med röda ögon behöver inte hållas hemma bara av det skälet.
En isolerad konjunktivit värker aldrig!

 

3. Skav, värk
 

Patienten säger att det skaver eller värker. Lägg ytanestesi (Oxibuprocain svider minst, alternativt Fluress som även innehåller fluoresceinfärg). Besvären försvinner om de sitter i konjunktiva eller cornea.

Hur vanligt? Varje månad.

Inspektera ögat noga, helst i mikroskop, för att hitta en eventuell främmande kropp. Glöm inte att titta under ögonlocken som ska dubbeleverteras. (Jag har en gång hittat en barkbit stor som en tumnagel under övre ögonlocket, där inget mer än diskreta skrapmärken på cornea syntes vid mikroskopi!). En främmande kropp går oftast lätt att plocka bort genom skrapning eller borrning med cornealfräs.

Ge ögonsalva i något dygn, Oculentum Simplex (ex tempore) om ej irriterat, Kloramfenikol om den främmande kroppen suttit länge och det verkar infekterat. Obs! Det kan göra mycket ont när bedövningen släpper om man fräst djupt, varna och rekommendera värktabletter så kanske du slipper ett nattligt telefonsamtal!

OBS! Om patienten anger att han/hon fått ont efter att t ex ha hamrat mot metall eller sten kan en "höghastighetsfrämmandekropp" ha trängt in i ögat. I ett tidigt stadium kan detta verka som en oskyldig skada. Senare tillkommer tecken på inre retning av samma karaktär som vid irit (se nedan). Detta bör undersökas av ögonspecialist – innan det har gått för långt.

Om patienten har värk i ögat som försvinner med ytanestesi men du inte hittar någon främmande kropp, är det sannolikt en keratit. Då förekommer en pericorneal injektion, d v s rodnad som är störst inom den närmaste millimetern från limbus. Om man har mikroskop kan man efter färgning ofta se epiteldefekter på cornea, fr a vid belysning med blått koboltljus. Man kan också hitta skrapmärken eller sår efter en främmande kropp som släppt spontant (eller ligger dold under övre ögonlocket – se ovan!). Vid keratit finns det ofta anledning att samråda med eller remittera till ögonspecialist.

 

4. Kvarvarande värk (trots ytanestesi)
 

Om värken är kvar trots ytanestesi sitter den djupare eller någon annanstans:

  1. Irit?

    1. Det enklaste diagnostiska testet för allmänläkaren är att täcka över det sjuka ögat och belysa det friska (irit är i Sverige nästan alltid ensidig). Om det då uppstår en smärta eller smärtökning i det sjuka ögat talar det starkt för irit (beror på att när pupillsfinktern dras ihop på den sjuka sidan gör det ont på grund av inflammationen i iris).

    2. Det sjuka ögats pupill är ofta mindre än den friska sidans. Om den inte är rund har synechier hunnit utvecklas och diagnosen är helt klar.

    3. Synen kan vara lätt nedsatt.

    4. I mikroskop kan man se en ljusväg som uttryck för utsvämning av vita blodkroppar i främre kammaren. Ofta ser man också precipitat, en tunn beläggning av vita blkr, på nedre delen av hornhinnans insida (ser ofta ut som "dagg" och syns bäst i motljus – låt ljuset reflekteras mot iris och ställ skärpan på hornhinnan).


    Iriter behandlas med cortisondroppar och pupillvidgare och är i regel fall för remiss till ögonspecialist.

    Hur vanligt? Någon/några nydebuterande/år. Recidiv hos kända patienter flera/år.


  2. Glaukom?

    Akut glaukom kan uppstå vid trång kammarvinkel. Kan ibland ses om man betraktar ögat i profil eller vid belysning från sidan i släpljus.

    1. Ögats tryck är rejält förhöjt vid akut glaukom, vilket känns redan vid försiktig palpation. 50-80 mm kan förväntas. Gränsvärdestryck 25-30 mm ger aldrig akut smärta. (Om du finner ett hårt, helt oretat, ej ömmande öga rör det sig sannolikt om en ögonprotes).

    2. Hornhinnan är matt, ödematös och synen nedsatt.

    3. Pupillen är större än på den friska sidan.

    Akut glaukom är mycket ovanligt och kan vara "lurigt" då smärtan ibland är ospecifik. Patienten kan komma in med illamående och kräkningar och misstas för allt från migrän till akut buk. Uppstår oftast efter pupillvidgning, farligast är våra droppar vid ögonundersökning och enligt nya uppgifter kombinationen Ventoline + Atrovent (eller färdiga blandningen Combivent), framför allt gäller det då läkemedlen råkar hamna direkt i ögat.

    Risken att utlösa ett akut glaukom med perorala läkemedel av typ antikolinergika är måttlig. Akut glaukom behandlas med pupillsammandragande och trycksänkande mediciner. Alltid akut remiss till ögonspecialist!

    Hur vanligt? En på tio år.


  3. Episclerit/Sklerit

    En episklerit är ytligare än den mer ovanliga skleriten. Båda ger ett ofta blåaktigt rodnat område inom en välavgränsad del av ögonvitan som ömmar vid lätt tryck. Episkleriten är i regel självläkande, medan skleriten kan vara mer allvarlig. Den sammanhänger ofta med systemsjukdom och behandlas i allmänhet med cortisondroppar. Oftast specialistfall.

    Hur vanligt? Några på tio år, kanske beroende på hur observant man är.

 

Sist (eller först!): synskärpan
 

Att bedöma synskärpan är naturligtvis helt centralt i all ögondiagnostik. I regel kan patienten själv berätta om det finns tecken på synnedsättning som märks i den dagliga livsföringen.

Om man saknar glasögonlåda, eller inte hinner, kan man komma en bra bit på väg genom att kontrollera hur patienten klarar läsning med egna glas. Man kan också be honom/henne hålla för ett öga i taget och berätta om synen är lika.

Observera att en långsamt insättande ensidig synnedsättning, t ex grå starr, kan missas helt av patienten ända tills han råkar blunda med det friska ögat och tror han blivit hastigt blind!

 

synskarpa.gif


 


ICD-10

Akut konjunktivit, ospecificerad H10.3
Keratit, ospecificerad H16.9
Glaukom, ospecificerat H40.9
Episklerit H15.1

 

Källa
 

Denna översikt är i stora delar hämtad från en föreläsning, "Ögondiagnostik på två minuter", av Ragnar Asplund. Publicerad med hans medgivande.



Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 844


Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

LÄKARE

Områdeschef
Klinisk patologi/cytologi, Danderyds sjukhus


Akutläkare
NU-sjukvården, Akutverksamheten


Specialistläkare i allmänmedicin
VårdcentralenTåbelund i Eslöv


Specialister i Allmänmedicin
Adecco, bemanningsuppdrag över hela Sverige


Specialistläkare
inom Klinisk fysiologi och Nuklearmedicin !



Specialistläkare
BUM Alingsås, Södra Älvsborgs Sjukhus


Beroendeläkare till
psykiatrin i Dalarna


1-2 ST- läkare
Vårdcentralen Gnesta


Specialister i Psykiatri
Adecco, bemanningsuppdrag över hela Sverige



Sektionschef för ST- läkare
Vuxenpsykiatri i Lund


Specialistläkare
Vidarkliniken, rehabilitering

SJUKSKÖTERSKOR

Stomiterapeut/ Sjuksköterska
Kirurgkliniken i Falun


Uroterapeut
Kirurgkliniken, Falun
ÖVRIGT

Sektionschef för ST- läkare
Vuxenpsykiatri i Lund
annons
annons
annons