annons
Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS)
Författare Professor , Kvinnokliniken/Norrlands universitetssjukhus
Granskare Professor Lars-Åke Mattsson, Kvinnokliniken/Sahgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Uppdaterad 2015-09-13
Specialitet Gynekologi/Obstetrik
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Premenstruellt syndrom (PMS) är vanligt hos kvinnor i fertil ålder, upp till 30 % har måttliga besvär. Den svårare formen, PMDS, som påtagligt påverkar relationer, social funktion och arbetsliv drabbar 3-5 %. Det uppskattas att ungefär 10 % av svenska kvinnor i fertil ålder önskar någon slags behandling för besvären.


 

ORSAKER
 

Etiologin är okänd men tillståndet förutsätter att menstruationscyklerna är ovulatoriska och att en corpus luteum bildas. Vissa metaboliter från progesteron, s k neurosteroider, med kraftfulla effekter i hjärnan misstänks utlösa besvären hos känsliga individer.


 

SYMTOM
 

  • Nedstämdhet
  • Irritabilitet
  • Humörsvängningar/affektlabilitet
  • Ångest/oro
  • Minskat intresse för dagliga aktiviteter
  • Koncentrationssvårigheter
  • Trötthet/minskad energi
  • Aptitförändring/sötsug
  • Sömnstörning
  • Känsla av kontrollförlust
  • Bröstspänning/-svullnad

Kriterierna för PMDS omfattar enligt DSM-V minst fem av symtomen ovan, varav ett ska vara bland de fem översta. Besvären skall finnas under den premenstruella veckan men saknas under den postmenstruella och tillståndet ska påtagligt påverka social funktion och arbetsliv. Symtomen får inte vara orsakade av läkemedel. Vissa kvinnor med PMDS har även kortvariga symtom i samband med ägglossningen.

Även för lindrigare former av PMS gäller att symtomen förekommer endast under lutealfasen och släpper när menstruationen är igång.

Besvären förvärras ofta av yttre faktorer som t ex stress.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Depression, paniksyndrom, bipolärt syndrom och annan psykisk sjukdom, som inte är relaterad till hormonsvängningarna under menstruationscykeln. Det är relativt vanligt att t ex egentlig depression uppvisar en cyklicitet med försämring premenstruellt, men besvären finns då under hela menstruationscykeln. Även tillstånd som ger kronisk trötthet, t ex hypotyreos och utbrändhet kan misstolkas som PMDS/PMS.

Kvinnor som använder hormonella preventivmedel upplever ibland negativ humörpåverkan. Detta är att betrakta som en biverkan, inte PMS.


 

UTREDNING / PROVTAGNING
 

  • Anamnes och bedömning av svårighetsgrad
     
  • Prospektiv, daglig registrering av symtom under 1-2 menstruationscykler med hjälp av dagbok eller skattningsschema
     
  • Om menstruationscykeln inte är helt regelbunden kan S-progesteron verifiera ovulatoriska cykler
     
  • Provtagning för hormonell utredning, t ex för tyreoidasjukdom brukar inte behövas i typiska fall


BEHANDLING
 

Vid lätta besvär behövs oftast inte någon farmakologisk behandling utan bara allmän information. Kartläggning av symtomen och ökad förståelse för tillståndets natur kan i sig vara terapeutiskt för vissa kvinnor.

 

Farmakologisk behandling
 

Det finns endast ett läkemedel med indikation PMDS i Sverige. Ett flertal andra farmaka har dock testats genom åren med mer eller mindre lyckad effekt.


SSRI (serotonin-återupptagshämmare) Premalex

Premalex är det enda läkemedel som har indikation PMDS i Sverige. Substansen escitalopram ingår även i Cipralex. De flesta SSRI-preparat, SNRI-preparat och tricykliska antidepressiva har visat sig ha bättre effekt än placebo i kliniska studier. Generellt rekommenderas intermittent behandling (1-2 v före mens) vilket visat sig vara lika effektivt som kontinuerligt intag. Effekten kommer efter ca 1 dygn vilket tyder på att mekanismerna inte är desamma som vid depressionsbehandling. Sexuella biverkningar (nedsatt libido och orgasmdysfunktion) är vanliga och patienterna bör förvarnas om detta. Rekommenderad dos är 20 mg dagligen för Premalex och ”lägsta depressionsdos”, t ex 20 mg citalopram eller 50 mg sertralin, för övriga preparat.

 

P-piller Yaz, Cilest

Eftersom kombinerade p-piller hämmar ovulationen borde de teoretiskt sett kunna användas i behandling av PMDS. Tyvärr kan p-piller dock förvärra symtomen eftersom man även tillför hormoner. Effekten är individuell och även beroende av vilket gestagen som ingår. Drospirenon-innehållande p-piller, särskilt Yaz som har regimen 24/4, har i kliniska, randomiserade studier visat sig ha god effekt mot PMDS. Andra, i första hand östrogenprofilerade, p-piller kan fungera men vissa kvinnor med PMDS är också extremt känsliga för syntetiska hormoner och kan reagera kraftigt i humöret. Gestagenprofilerade p-piller ger oftare en försämring av symtomen.

Effekten av medelpotent gestagen (Cerazette) och de nya estradiol-innehållande p-pillren är ännu inte testad i studier. Den positiva effekten av Yaz förklaras av regimen och av att drospirenon är besläktat med spironolakton (se nedan).

 

Spironolakton (Aldactone, Spironolakton)

I de fall kvinnan inte kan eller vill använda SSRI eller p-piller kan spironolakton testas. Substansen har inte bara diuretisk effekt, utan motverkar även effekten av steroidhormoner på receptornivå även i CNS. En viss effekt av spironolakton har påvisats både mot vätskeretention/svullnad och mot de psykiska besvären. Rekommenderad dos är 100 mg till natten p.o. premenstruellt under de dagar när patienten mår dåligt. Genom att ta medicinen innan sänggåendet minskas bekymren med ortostatism.


Bromokriptin (Pravidel)

Vid cykliska besvär med uttalad bröstömhet kan bromokriptin i dosen 2,5 mg 1-2 gånger dagligen p.o. ha viss effekt. Behandling ges intermittent vid besvär.


GnRH-agonister

Vid svår PMDS, där inga andra behandlingar fungerat, kan GnRH-agonister vara användbart. GnRH ges då i full dos vilken ger fullständig ovulationshämning. För att inte riskera osteoporos och andra negativa effekter av östrogenbrist måste dock östrogen och gestagen tillföras (s k add-back). Östrogendosen bör hållas låg, t ex 25 mikrogram transdermalt, och gestagen ges så sällan som möjligt med bibehållet endometrieskydd. 20 mg medroxyprogesteron i 14 dagar var tredje månad är lämpligt.


 


ICD-10

Premenstruellt spänningssyndrom N94.3

 

REFERENSER

O'Brien PM, Bäckström T, Brown C, Dennerstein L, Endicott J, Epperson CN, Eriksson E, Freeman E, Halbreich U, Ismail KM, Panay N, Pearlstein T, Rapkin A, Reid R, Schmidt P, Steiner M, Studd J, Yonkers K. Towards a consensus on diagnostic criteria, measurement and trial design of the premenstrual disorders: the ISPMD Montreal consensus. Arch Womens Ment Health. 2011 Feb;14(1):13-21. Epub 2011 Jan 12. Review.

Lopez LM, Kaptein AA, Helmerhorst FM. Oral contraceptives containing drospirenone for premenstrual syndrome. Cochrane Review 2009. DOI: 10.1002/14651858.CD006586.pub3

Brown J, O´Brian PMS, Marjoribanks J, Wyatt K. Selective serotonin reuptake inhibitors for premenstrual syndrome. Cochrane Review 2009.
DOI: 10.1002/14651858.CD001396.pub2

Eriksson E, Ekman A, Sinclair S, Sörvik K, Ysander C, Mattson UB, Nissbrandt H. Escitalopram administered in the luteal phase exerts a marked and dose-dependent effect in premenstrual dysphoric disorder. J Clin Psychopharmacol. 2008 Apr;28(2):195-202.
 

Copyright © Internetmedicin 2016
ID: 835

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialister i allmänmedicin med handledarintresse
Vårdcentralen Tunafors, Eskilstuna


Smittskyddsläkare och verksamhetschef för Smittskydd och Vårdhygien
Smittskydd och Vårdhygien, Landstinget Sörmland


Överläkare/ Specialistläkare inom Hud
region Kronoberg


Specialist och ST-läkare i reumatologi,
NU-sjukvården, Reumatologen, Uddevalla


Framtidens infektionsavdelning
Karolinska Sjukhuset, Huddinge


Vi utökar med fler specialistläkare/överläkare till vårt PTSD team!
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatrimottagning Gamlestaden


Sjuksköterskor
Infektions- och Lunkliniken Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Rudans Vårdcentral söker distriktsläkare
Praktikertjänst N.Ä.R.A. AB


Specialistläkare
Diagnostiskt Centrum Sörmland


Specialistläkare till ASIH Täby
Praktikertjänst N.Ä.R.A. AB


Specialist i allmänmedicin samt Specialist i geriatrik
Vårdcentralen Bagaregatan, Nyköping


5 specialister i allmänmedicin
Närhälsan, Lindome vårdcentral


Specialistläkare till ASIH Sollentuna
Praktikertjänst N.Ä.R.A. AB