Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Hyperosmolärt non-ketotiskt syndrom (HNKS)
Författare Docent , Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
Uppdaterad 2017-01-30
Specialitet Diabetes, Endokrinologi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Lätt dehydrering, exempelvis i samband med akut sjukdom, förefaller vara en utlösande faktor. Om sedan vätskeintaget per os är otillräckligt för att kompensera brist på vätska uppkommer ett hyperosmolärt syndrom.

  • Risken ökar hos patienter med redan nedsatt törstsensation, (ex post-stroke) begränsad tillgång till vatten (ex p g a sängläge, akut eller kroniskt) eller akut omtöckning (p g a hög feber eller liknande).

  • Tillståndet aggraveras om underliggande njuråkomma föreligger eller om 10 %-ig glukoslösning ges i samband med exempelvis akut stroke.

  • Även om mängden cirkulerande insulin är låg, så räcker denna för att förebygga lipolys - därför utvecklas ingen ketoacidos.

  • Tillståndet är relativt ovanligt, förekommer i mindre än 1 % av alla inläggningar med diabetes, och därför är upptäckten ofta fördröjd liksom behandlingen.

  • Detta förklarar den höga mortaliteten, 30-60 % i olika publicerade material.

Utlösande faktorer
 

  • Första manifestationen av typ 2 diabetes 30 %
  • Akut infektion 40 %
  • Andra akuta orsaker såsom hjärtinfarkt, ulcus, akut kirurgi eller trauma 30 %
  • Betablockad, kortison och diuretika har uppgivits vara läkemedel som ökar risken för HNKS.
  • I 30 % utvecklas HNKS först efter att patienten lagts in på sjukhus, då ofta doctors delay i genomsnitt på 5 dagar.


SYMTOM och KLINISKA FYND
 

Obligata tecken
 

  • Uttalad hyperglykemi
  • Dehydrering
  • Hyperosmolaritet
  • Avsaknad av svår ketoacidos
  • Ofta hos äldre patienter 60-75 år med känd eller nydebuterad typ 2 diabetes

Symtom
 

  • Trötthet 90 %
  • Polydipsi 70 %
  • Polyuri 70 %
  • Illamående 65 %
  • Feber 50 %
  • Konfusion/koma (direkt relation mellan osmolalitet och konfusionsgrad) 30 %
  • Kräkning 25 %
  • Yrsel 20 %
  • Kramper 15 %


DIAGNOS
 

Definitiva diagnostiska kriterier för HNKS saknas. Diagnostiska faktorer utgörs av:

  • B-glukos > 33 mmol/L.
     
  • S-osmolalitet > 320 mosmol/l.

    Akutprovet tar ofta 1-2 timmar att få. Osmolaliteten i serum kan istället räknas ut: P-osmolalitet = 2 x S-Na + B-Glukos + S-urea (referensvärde 285-295)
     
  • Frånvaro av ketoacidos.


BEHANDLING
 

Grundstenen i behandlingen är rehydrering, som har bäst dokumenterad effekt. Första timmen kan 1 liter Ringer-acetat eller NaCl ges.

Behov av insulin är mindre väl dokumenterat avseende positiv påverkan på prognosen.


Övervakning
 

  • Viktigt med uppmärksamhet på pulsoximeter (POX) hos mentalt påverkade patienter.

  • Överväg MAVA eller IVA för bäst övervakning av BT/puls (ev. oscilloskop)/temp/diures (ev. KAD)/behandling.

Screening för infektion och hjärtinfarkt

  • Rutinlab med Hb, Na, K, Ca, kreatinin, leverstatus, LPK, S-urea, B-glukos, osmolalitet (per lab eller uträknad), syra-bas status (arteriell provtagning), CRP, redia/nitrit/urinodling.
     
  • Infarktmarkörer och EKG.
     
  • P-laktat om patienten står på metformin.
     
  • Tag B-glukos, och initialt även S-Na, S-K och kreatinin, varje timme i det akuta skedet.

Vätske- och elektrolyttillförsel

P g a hyperton dehydrering. Ofta så mycket som 25 % vätskeförlust.
 

  • Vid hypotension ges initialt NaCl 1 liter på 1-2 tim tills stabilt BT.

  • Därefter ges vanlig isoton NaCl eller 50 % spädd NaCl med sterilt vatten 0,25-0,5 l/tim.

  • Hälften av vätskan ges de första 12 h, resten under 36 h. För full korrektion sålunda 48 h.

  • Långsammare tillförsel till äldre och patienter med känd hjärtsvikt.
    - Till hjärtsviktspatienter ges 0,25 liter per timma.
    - Till icke-hjärtsviktspatienter ges:
    1. Timme 2-3: 1-2 liter
    2. Timme 4-7: 1-2 liter
    3. Timme 8-11: 0,5 liter

Insulin
 

  • P g a risk för snabbt B-glukosfall och snabbt S-K fall rekommenderas lågdos insulin.

  • Ge som bolus i.v högst 0,1 E Actrapid/kg och sedan 0,05 (- 0,1) E/kg/tim i infusion.

  • Följ B-Glukos varje timme via bedsidenära B-Glukosmätare.

  • Ge extra glukostillsats i droppet då B-Glukos är under 15 mmol/L, ofta kan patienten då själv försörja sig peroralt utan behov av i.v dropp.

Kalium

Kaliumbristen är större än vid DKA, ofta 300-500 mmol, speciellt om pat har diuretika.
OBS! Vid känd njursvikt, ingen kaliumtillförsel!

  • Ge 10-40 mmol K till varje liter vätska i.v så fort S-K är under 5,5 mmol/L. (OBS! Oscilloskopövervakning om > 20 mmol K/tim ges. Se översikt: Ketoacidos, Diabetes)
Länk till: Ketoacidos, Diabetes


Heparin
 

FÖRLOPP och PREVENTION
 

  • I 1/3 av fallen behöver patienten insulin efter HNKS-insjuknande.

  • Viktigt för att förebygga ny episod av HNKS är information om förebyggande åtgärder till sjukhemspersonal liksom hemsjukvården vid eget boende (vätskelista vid infektion, extra tillsyn).

  • Ökad beredskap inom primärvården för screening för typ 2 diabetes kan förhoppningsvis minska frekvensen av HNKS.

ICD-10

Hyperosmolalitet och hypernatremi E87.0

 

Referenser

Denna sammanställning bygger på flera förebyggande konsensusrapporter från Europa och USA. Större material saknas, dessa rapporter bygger på mindre patientstudier med 50-150 patienter och kort uppföljningstid.






 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 793

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Hyperosmolärt non-ketotiskt syndrom (HNKS)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Specialistläkare/Överläkare (LUS)
till Klinisk mikrobiologi, Lund


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Vi tar emot remisser för kardiologisk konsultation och klinisk fysiologi. Korta väntetider
Stockholm Heart Center


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län

annons
annons