Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Glaukom (grön starr)
Författare Professor , Ögonkliniken/SU/Mölndals Sjukhus
Granskare Allmänläkare Helen von Sydow, /
Uppdaterad 2017-01-10
Specialitet Ögon
Skriv ut
Patientbroschyr
Vad är glaukom?
annons



BAKGRUND
 

Glaukom är ett samlingsnamn för sjukdomar som obehandlade ger en progredierande synnervsatrofi med åtföljande synfunktionsstörningar.

Synnervsatrofin har ett karakteristiskt utseende med axonförlust som leder till en ökad urgröpning (exkavation) av synnervspapillen. De primära glaukomformerna är vanligen dubbelsidiga, men det kan gå decennier mellan sjukdomsdebuten i de båda ögonen.

Synfunktionsstörningarna yttrar sig först som försämrad känslighet i ögats synfält. Den mest centrala delen av synfältet är vanligen opåverkad initialt och ibland även vid långt framskriden sjukdom. Det innebär att synskärpan kan vara normal även vid mycket avancerade synfältsskador (s k kikarsynfält).

Glaukom är en vanlig sjukdom i högre åldrar. Prevalensen är något osäker eftersom alla glaukomfall inte kommer till sjukvårdens kännedom, men en uppskattning är att 5 % av personer över 75 år lider av sjukdomen.


 

ORSAKER
 

Vanligen beror glaukom på ett förhöjt intraokulärt tryck. Orsakerna till detta är många;

  • Vid den i Sverige överlägset vanligaste formen av glaukom, kroniskt öppenvinkelglaukom, beror tryckstegringen på försvårat utflöde av kammarvatten genom ögats trabekelverk.

  • Vid trångvinkelglaukom beror tryckstegringen på ett anatomiskt hinder för kammarvattnet att nå trabekelverket.

  • Vid sekundärglaukom orsakas tryckstegringen av ischemi i ögats främre segment pga underliggande sjukdom, t ex diabetes, kärlocklusion i näthinnan eller arteriell insufficiens orsakad av carotisstenos.

  • Vid kongenitalt glaukom beror tryckstegringen på missbildningar i kammarvinkeln.

  • Det finns även former av kroniskt öppenvinkelglaukom där det intraokulära trycket är normalt, s k normaltrycksglaukom. Denna glaukomform är mycket vanlig vid populationsundersökningar men förblir troligen i många fall oupptäckt. Orsaken till synnervsatrofin är i dessa fall okänd, men en vanlig teori är att sviktande blodförsörjning till synnervshuvudet gör nerven mer vulnerabel.

 

ÄRFTLIGHET
 

Eftersom kroniskt öppenvinkelglaukom är en så utbredd sjukdom i högre åldrar är det mycket vanligt att man kan finna en eller flera släktingar med glaukom. Om två eller flera nära släktingar har sjukdomen är risken för att utveckla glaukom betydligt förhöjd. Speciellt gäller det om syskon har drabbats. Personer med sådan hereditet kan rekommenderas ögonkontroller med ca fem års intervall från 50-60 års ålder. I släkter med många drabbade individer kan sådana kontroller behöva göras med tätare intervall och från lägre ålder.

År 2007 identifierades genförändringarna bakom s k pseudoexfoliationer, som, vid sidan om ett förhöjt ögontryck, är den viktigaste kända riskfaktorn för glaukom. Den praktiska betydelsen av detta intressanta fynd bedöms dock vara begränsad. Dels kan pseudoexfoliationer enkelt avslöjas vid vanlig ögonundersökning, dels är det långt ifrån alla med pseudoexfoliationer som får glaukom.


 

SYMTOM
 

Symtomen vid glaukom är av två slag:

  1. Symtom som beror på det förhöjda ögontrycket
  2. Synnedsättning

1) Huruvida tryckstegring i ögat ger upphov till besvär eller ej avgörs av hastigheten med vilken tryckstegringen uppkommer.

Vid kroniskt öppenvinkelglaukom sker tryckstegringen vanligen långsamt och successivt och orsakar ingen eller mycket diskret ögonirritation. Vid trångvinkelglaukom och sekundärglaukom sker tryckstegringen under timmar-dagar-veckor och ger inte sällan upphov till dramatiska symtom.

Vid snabbt insättande tryckstegring blir ögat ilsket rött och kraftigt värkande (bild). Genom vagala reflexer uppkommer ofta buksmärtor, illamående och kräkningar. Synen på ögat försämras påtagligt. Detta beror på svullnad av hornhinnan och kan ge upphov till s k haloeffekter. Den drabbade personen upplever då färgade ringar kring ljuskällor.


2) Synnedsättningen vid glaukom noteras vanligen inte av patienten förrän sent i sjukdomsförloppet. Inte sällan är det värst drabbade ögat kraftigt skadat när glaukomsjukdomen uppdagas.

Detta innebär att den i vårt land vanligaste glaukomformen, kroniskt öppenvinkelglaukom, i de allra flesta fall helt saknar subjektiva symtom, åtminstone i det tidiga sjukdomsförloppet.

Mot bakgrund av glaukomsjukdomens allmänna förekomst och potentiellt allvarliga effekter på synförmågan, har man länge diskuterat införandet av screeningundersökningar i befolkningen. Hittills har sådana tankar stupat på att det inte finns tillräckligt enkla, känsliga och specifika undersökningsmetoder för att upptäcka sjukdomen. Det finns heller ingen enkelt definierbar riskgrupp, utan screeningundersökningar skulle behöva omfatta alla personer över en viss ålder och upprepas med vissa mellanrum. Detta har inte bedömts genomförbart.

 

Kliniska fynd
 

Diagnos och uppföljning av glaukom bygger på:
 

  • Mätning av ögats tryck.
  • Bedömning av utseendet av näthinnans nervfiberlager och synnervshuvudet.
  • Mätning av synfältet.

Det finns olika instrument för tryckmätning. Den noggrannaste metoden är applanationstonometri vilken används inom ögonsjukvården. Felmätningar är dock inte ovanliga och vid uppmätt förhöjt tryck bör mätningen upprepas. Det är också viktigt att veta att det intraokulära trycket varierar både under dygnet och från dag till annan.

För näthinne- och synnervsbedömning finns idag avancerade och dyra instrument. Optical coherence tomography (OCT) är den metod som är mest lovande, men fortfarande görs bedömningen vanligen av ögonläkare med hjälp av oftalmoskopi och/eller ögonbottenfotografering.
Synfältet skall kartläggas med någon form av datorstödd perimetri (Humphrey och Octopus är de vanligast instrumenten)

De kliniska fynden vid glaukom är:
 

  • Ökat intraokulärt tryck. Tryck > 21 mmHg är ett observandum, liksom tryckskillnad mellan ögonen > 4 mmHg.

  • Papillatrofi av glaukomtyp, ofta föregången av papillkantsblödningar och/eller synlig förlust av det retinala nervfiberlagret vid ögonbotteninspektion.

  • Synfältsdefekter som lättast upptäcks med datorstödd perimetri av det centrala synfältet (inom 24 grader från fixationspunkten)

  • Vid kraftig och/eller hastig intraokulär tryckstegring blir ögat rodnat med en vidgad, ljusstel pupill. Hornhinnan är rökfärgad och inte helt klar (se bild).
glaukom.jpg




DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Okulär hypertension. Vid detta tillstånd är ögats tryck förhöjt (> 21 mmHg), men det finns inga tecken på synnervsskada.

  • Rött öga. Vid tryckstegring som ger upphov till ett rött öga är differentialdiagnoserna bl a akut irit, keratit, episklerit eller ilsken ensidig konjunktivit. Om båda ögonen är röda är orsaken nästan aldrig glaukom.

  • Det är viktigt att veta att ihållande smärta i ett öga som inte är rött vanligen har annan förklaring än glaukom.






BEHANDLING
 

Utredning och behandling av patienter med glaukom skall göras av ögonläkare.

All behandling av glaukom strävar efter att sänka det intraokulära trycket. Under de senaste åren har flera studier med hög vetenskaplig kvalitet bevisat att trycksänkande behandling minskar synskadan hos patienter med glaukom. Förlorad synfunktion kan däremot inte återställas.

Behandlingen kan vara av tre slag:

  1. Medicinsk
  2. Laserkirurgisk
  3. Kirurgisk

Medicinsk behandling
 

Ögondroppar
 

Peroral behandling
 

Laserkirurgisk behandling
 

  • Argonlasertrabekuloplastik
  • Selektiv lasertrabekuloplastik med YAG-laser
  • Cyclodestruktion med diodlaser
  • Iridotomi med YAG-laser (trångvinkelglaukom)

Kirurgisk behandling
 

  • Trabekulektomi
  • Viskokanalostomi


Biverkningar
 

Alla lokalt applicerade ögonläkemedel kan ge ögonirritation och hyperemi, antingen beroende på den aktiva substansen eller på konserveringsmedel i dropparna. Vissa substanser orsakar oftare problem av detta slag (sympatomimetika, kolinergika). Prostaglandinderivat kan orsaka en ofarlig ökning av irispigmenteringen i disponerade ögon samt en tillväxt av ögonfransarna.

Ögondroppar kan ge upphov till systemiska biverkningar, ibland allvarliga. Viktigast att känna till är att betablockerare är kontraindicerade för patienter med astma och AV-block II och III. Betablockerare kan också ge upphov till mindre allvarliga biverkningar såsom trötthet, försämrad lungkapacitet, sömnsvårigheter, impotens m m. Ögondroppar med låg koncentration av betablockerare (Timosan, innehållande timolol i koncentrationen 1 mg/ml och som doseras en gång om dagen) ger sällan upphov till systemiska biverkningar.

Brimonidin, som är en alfa2-agonist, skall inte användas samtidigt med MAO-hämmare.

Karbanhydrashämmare givna per os har många biverkningar såsom magbesvär, aptitlöshet, njursten och någon gång aplastisk anemi. Dessa preparat ges vanligen bara under kort tid för att uppnå en effektiv trycksänkning i ögat. Någon gång kan också lokalt applicerade karbanhydrashämmare orsaka njursten.


 

UPPFÖLJNING
 

Alla patienter med glaukom kräver livslång uppföljning och kontroll. Uppföljningen görs av ett team bestående av ögonläkare och specialutbildad ögonsjuksköterska.

Undantagsvis görs vissa kontroller hos allmänläkare (vanligen p g a lång resväg till ögonläkare), men då krävs specialutbildad allmänläkare. Kontroll av ögontryck görs också av vissa optiker, men tryckmätning är som isolerad undersökning inte tillräcklig för diagnostik eller uppföljning av glaukom.

På senare tid har utarbetats program för att lättare kunna analysera synfältsskadornas förändring över tid. Målsättningen är att så snart som möjligt efter upptäckten av glaukomsjukdomen kunna bedöma dess progresshastighet (”rate of progression”) och styra behandlingen efter denna. Under förutsättning att synfältsundersökningar görs tillräcklig ofta tidigt i förloppet (var 4-6:e månad) kan en god uppskattning av progresshastigheten göras 2-3 år efter debuten, och behandlingen styras av denna.


 

ICD-10

Glaukom (grön starr) H40
Glaukom (grön starr) H40

 

Referenser

SBU (2008): Öppenvinkelglaukom (grön starr). Diagnostik, uppföljning och behandling. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Stockholm PDF

Heijl A, Alm A, Bengtsson B, Bergström B, Calissendorff B, Lindblom B, Lindén C (2010): Riktlinjer för glaukomsjukvården. Sveriges Ögonläkarförening

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 753

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Glaukom (grön starr)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








60 ST- läkare
Västerbotten


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum

annons
annons