Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Femurfraktur, cervikal
Författare Överläkare , Ortopedkliniken/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhus Mölndal
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet
Uppdaterad 2017-05-05
Specialitet Ortopedi/frakturer, Ortopedi, Geriatrik
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Höftfraktur är en mycket vanlig åkomma, särskilt hos äldre patienter med osteoporos. Tre fjärdedelar av patienterna med höftfraktur är kvinnor. En tredjedel av alla svenska 80-åriga kvinnor har haft en höftfraktur.

 

Definition
 

En cervikal höftfraktur:
 

  • Definieras som en fraktur av lårbenshalsen, collum femoris (se figur nedan)
  • Är belägen innanför höftledens kapsel (intrakapsulär)
  • Betecknas ibland enbart collum-fraktur. I detta begrepp Inkluderas dock ibland även andra typer av höftfrakturer.
  • Kan även kallas medial collum-fraktur
höft_anatomi_v2.gif

Orsaker
 

Hos en äldre person med osteoporos är ett fall inomhus den vanligaste orsaken.

Höft- och höftnära frakturer förekommer även hos yngre efter kraftigt våld, såsom vid fall från hög höjd eller i samband med trafikolyckor. Högenergifrakturer kan vara kombinerade med samtidig luxation av höftleden, vilket är mycket ovanligt vid lågenergifrakturer hos äldre patienter.


 

UNDERSÖKNING
 

Anamnes
 

  • Orsaken till fallet:
    • Snubbling?
    • Andra associerade sjukdomar?
      • blodtrycksfall
      • hjärtarytmi
      • hjärtinfarkt
      • TIA-attack
      • stroke
  • Falltidpunkt, blivit liggande?
  • Fall inomhus eller utomhus?
  • Smärttlokalisation?
    • höft
    • bäcken
    • ljumskregionen (vanligast)
  • Oförmåga att stå eller gå?
  • Ta övrig anamnes med särskilt fokus på:
    • aktuella sjukdomar
    • boendeform
    • gångförmåga senaste månaden
    • gånghjälpmedel


Status
 

  • Inspektera båda benen, jämför längd och rotation
  • Rörelsepröva höften genom att vrida foten
  • Palpera igenom hela benet
  • Komprimera över bäckenet
  • Kontrollera distal temperatur, pulsar och färg
  • Kontrollera eventuella sår på benet
  • Gör hjärt-lungundersökning inklusive blodtrycksmätning


Statusfynd
 

  • Patienten ligger med benet uppdraget, dvs förkortat och utåtroterat
  • Rotationsprövning framkallar smärta i höftområdet
  • Om frakturen är inkilad (Garden 1) kan patienten lyfta sitt sträckta ben
  • Svullnad och palpationsömhet


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Höftledsluxation (proteshöft eller inte)
  • Pertrokantär femurfraktur
  • Subtrokantär femurfraktur
  • Bäckenfraktur (acetabulum eller ramus superior/inferior av os pubis)
  • Kontusion utan skelettskada


AKUT OMHÄNDERTAGANDE
 

På akutmottagningen skall patient med misstänkt höftfraktur handläggas skyndsamt. Det rör sig ofta om svårt sjuka äldre människor där höftfrakturen ytterligare har försämrat patientens allmäntillstånd.

Att patienten är tyst och försynt innebär inte att hon/han ska prioriteras lågt!
 

  1. Ge smärtlindring: Morfin s.c./i.m. alternativt Morfin i.v. eller Ketogan s.c./i.m/i.v. efter vikt. Snåla inte av rädsla för andningsdepression, men övervaka andningen noggrant ff a vid i.v. administrering! De flesta patienter tål dessa doser!

  2. Urinvägar: När kissade patienten? Överväg KAD.

  3. Ta sedvanliga intagningsprover: Hb, Na, K, Kreatinin, TPK, PTK, APTT, blodgruppering, bastest och B-glukos vid känd diabetes.

  4. Tag EKG

  5. Sätt i.v. infart och ge vätska: 1,0 liter Ringer-acetat i.v. Räkna med att patienten är intorkad.

  6. Ge syrgas 2 liter/min på grimma. Om patienten är astmatiker eller lungsjuk diskutera syrgasbehandling med jourhavande medicinkollega.

  7. Röntgenundersökning. OBS! Patienten ska prioriteras högt!

  8. Efter röntgenundersökning läggs patienten över i säng

  9. Patienten operationsanmäls och hålls fastande om det finns möjlighet till operation samma dag.

  10. Upprepa smärtlindring var 4:e timme

Röntgen
 

  • En rak frontalbild över båda höftleder och bäcken + en sidobild över den skadade höftleden.

  • Vid röntgenutredningen ska man särskilja frakturer av collum femoris som är: väsentligen odislocerade från de dislocerade.

  • Var frikostig med röntgenundersökning vid fallanamnes, plötslig ovilja att belasta benet eller symtom som ovan.

  • Ger oftast korrekt diagnos

  • Smärtlindra inför röntgenundersökningen

  • Om frakturmisstanken efter den kliniska undersökningen är stark men slätröntgenundersökningen är negativ, fortsätt utredningen.

  • Konventionell röntgentomografi med multipla bildtagningar, datortomografi eller MR.

  • Vid negativ röntgenundersökning och ringa status: Patienten ofta åter till hemmet direkt. Patienten och anhöriga ska dock uppmanas att återkomma efter ungefär en vecka om besvär kvarstår. Förnyad röntgenundersökning görs i så fall och då kan eventuellt en tidigare ej synlig frakturlinje avslöjas.

  • Röntgenfynden vid cervikal höftfraktur kan indelas enligt Garden (se nedan). Graden av dislokation skall också bedömas på sidobilden.

Klassifikation
 

Enligt AO (Arbetsgruppen för ostesyntesfrågor): cervikal höftfraktur = Typ 31. Enligt ICD-10: S72.0.

Frakturens grad av dislokation utgör grunden för de klassifikationssystem som används.

Det sannolikt mest använda klassificeringssystemet har beskrivits av Garden och baseras på den dislokation som observeras på den frontalt tagna röntgenbilden.

Ju högre grad av dislokation, desto större är risken för att samtidig kärlskada föreligger. Vid skada på kärlförsörjningen kan caput femoris skadas och s k caput-nekros uppkomma. Detta leder oftast till utebliven läkning, belastningssmärta och värk


Klassifikation av cervikal höftfraktur enligt Garden:

Garden 1Ofullständig fraktur, där caput kilas in i collum
Garden 2Genomgående fraktur av collum, men utan felställning
Garden 3Felställd fraktur, men med fortsatt kontakt mellan frakturfragmenten
Garden 4Felställd fraktur, där kontakten mellan frakturfragmenten brutits

 

höft_cervikal_v2.gif


 

FORTSATT BEHANDLING (efter röntgenundersökning)
 

  • Behandlingen av cervikal höftfraktur är kirurgisk. Vilken operationsteknik som används beror på klassifikationen av frakturen. Den svårt sjuke, äldre patienten har inga förutsättningar att överleva en lång tids sängläge vilket vore alternativet till kirurgisk behandling.
     
  • Det finns ingen plats för icke-kirurgisk behandling.
     
  • Patient och anhöriga informeras om röntgenfynd och fortsatt planering. Patienten sidomarkeras i operationsområdet med pil + hö/vä-markering + signatur.

Typ I och II

  • Frakturer av typen Garden 1 och 2 kan oftast framgångsrikt behandlas med spik- eller skruvfixation.
  • Operation bör ske inom ett dygn
  • Ingreppet är litet med kort hudsnitt och ringa blodförlust
  • Operationen sker på s k sträckbord
  • Vid felställning reponeras frakturen medelst sträck och fixeras med 2-3 spikar eller skruvar, insatta under samtidig genomlysningskontroll.

Typ III och IV

Frakturer av typ Garden 3 och 4 bör opereras med borttagande av det skadade caput femoris och ersättning med en höftledsprotes. Medför mindre lidande för patienten och är samhällsekonomiskt lönsamt.

Patienter under 60 år bör dock opereras med spikning även vid kraftigt dislocerad fraktur (Garden 3-4). Om frakturen inte läker opereras patienten med totalprotes.

A. Äldre patienter, över 80 år, eller med begränsad gångförmåga: Operation med halvprotes, där man ersätter enbart det skadade caput femoris. För dementa patienter är dock resultaten efter protesoperation inte bättre än efter spikning vilket gör att valet av metod fortfarande är kontroversiellt.

B. Patienter mellan 60 och 80 år eller mer vitala patienter med hög funktionsnivå: Operation med totalprotes, där såväl caput femoris som acetabulum ersätts.

C. Icke-gångare kan opereras med borttagande av caput femoris, s k slinkledsoperation.

 

Preoperativa förberedelser
 

På vårdavdelningen:

  • Preoperativ tvätt
  • Ge trombosprofylax enligt lokal tradition. Obs! Betänk att trombosprofylax inte kan ges i nära anslutning till spinalanestesi!
  • Sätt KAD. Inled antibiotikaprofylax mot UVI om patienten ska protesförsörjas.
  • Ge antibiotikaprofylax i form av t ex Ekvacillin (kloxacillin) 2g x 1 i.v. vid internfixation och 2g x 3 x I i.v. vid protesoperation.

Postoperativa ordinationer och rehabilitering

Beror på vilken operation patienten genomgått:
 

  • Vid proteskirurgi mobiliseras patienten direkt med full belastning.
     
  • Vid osteosyntes mobiliseras den äldre patienten likaså med full belastning direkt.
     
  • Vid osteosyntes hos den yngre patienten (< 60 år), mobiliseras patienten med kryckgång och avlastning de första sex veckorna.

Röntgenkontroll efter några dagars mobilisering.


 

UPPFÖLJNING
 

Återbesök efter 3-4 veckor om patienten är opererad med osteosyntes och man har bedömt risken för komplikationer som stor. I annat fall återbesök efter 6-8 veckor.

Vid återbesöket görs en klinisk kontroll av läkare och sjukgymnast samt röntgenkontroll (ej av protesopererade).

Följande punkter ska beaktas:
 

  • Är patienten nöjd?
  • Belastningssmärta? Ljumsksmärta?
  • Analgetikakonsumtion?
  • Gångförmåga? Gånghjälpmedel? Ändrat boende?
  • Hudstatus? Rörlighet? Benlängdsskillnad?
  • Röntgen: Förändrat läge av frakturen eller osteosyntesmaterialet?
  • Ytterligare mottagningsbesök? Reoperation? Konsulter?

Bentäthetsmätning kan utföras och eventuell osteoporosbehandling insättas. Detta bör göras i samråd med geriatriker eller distriksläkare.

 

Prognos och komplikationer
 

Prognosen beror på:
 

  • Huruvida kärlförsörjningen till caput femoris skadats vid olyckstillfället
  • Den valda operationstekniken och dess utförande
  • Patientens hälsa före frakturen

Läkningsstörningar med komplikationer såsom caput-nekros drabbar 30-40% av patienterna, såvida man inte opererar med protesersättning vid felställd fraktur.

Inom ett år efter den genomgångna höftfrakturen har 20-25% av de drabbade patienterna avlidit, antingen till följd av komplikationer till sin frakturen eller till följd av samtidigt förekommande andra sjukdomar.


 

LÄNK TILL MER INFORMATION HOS AO FOUNDATION

På frakturorganisationen AO Foundations hemsida finns ytterligare information samt detaljerade beskrivningar av operationsmetoder.

Länk till proximala femurfrakturer.

 

ICD-10

Kollumfraktur S72.0

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
S72 Fraktur på lårben

Referenser
 

Rüedi & Murphy: AO principles of fracture management, Thieme, 2001.

Lindgren & Svensson: Ortopedi, Liber, 2001.

Browner & Jupiter: Skeletal Trauma, Saunders, 2003.

Socialstyrelsens medicinska faktadatabas http://www.sos.se/mars/sta016/sta016.htm

 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 724

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Femurfraktur, cervikal

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








60 ST- läkare
Västerbotten


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY

annons
annons