Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Vitiligo
Författare Doktorand, leg läk , Hudkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Docent, överläkare , Hudkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Med dr, Spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/
Uppdaterad 2018-02-17
Specialitet Hud/Venereologi
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Vitiligo är en kronisk hudsjukdom som karaktäriseras av depigmenterade hudområden i vilka det saknas pigmentproducerande celler (melanocyter). Eftersom depigmenteringen kan uppkomma på synliga hudområden kan sjukdomen vara socialt stigmatiserande och orsaka psykosociala bekymmer med bl a försämrad livskvalitet. I vissa delar av världen associeras vitiligo med lepra och omöjliggör för framför allt kvinnor att gifta sig.

De avpigmenterade områdena framträder tydligast hos patienter med Fitzpatricks hudtyp IV-VI (patienter med mörkare hy).

Vitiligo drabbar cirka 0,5 % av befolkningen. Män och kvinnor drabbas i samma utsträckning. Olika etniciteter drabbas i lika utsträckning.

Diagnosen är oftast enkel att ställa, däremot är behandlingen en utmaning, inte minst för att patienter inte erbjuds behandling inom offentligt finansierad sjukvård utan istället hänvisas till privata hudkliniker. Detta självklart med reservation för att olika landsting och även kliniker har olika riktlinjer.

 

Etiologi

Vitiligo är sannolikt en autoimmun sjukdom trots att definitiv genes inte är fastställd. Det som talar för autoimmun genes är att det finns koppling till annan autoimmun sjukdom, särskilt autoimmun tyroidit. Hos cirka 18 % av patienterna finns en familjär anhopning och nedärvningsmönstret är polygent. Patienter i alla åldrar kan drabbas men den genomsnittliga tiden för debut är runt 20 års ålder.

Vitiligo kan i ovanliga fall vara ett led i ett bakomliggande syndrom.


 

SYMTOM
 

  • Avpigmenterade, ofta runda eller ovala, hud-, hår- eller slemhinneområden
     
  • Ingen fjällning
     
  • Ofta skarp avgränsning till intilliggande frisk hud


vitiligio_bild1a.jpg

Fig. 1a. Hypopigmenterad macula hos patient med vitiligo. Skarp avgränsning till intilliggande frisk hud. Lesionen syns tydligt då patienten har hudtyp 3

 

vitiligio_bild1b.jpg

Fig 1b. Samma lesion vid beslysning av Woods lampa.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING


Riskfaktorer
 

  • Hereditet

Anamnes
 

  • Debutålder?
  • Sjukdomsförlopp?
  • Tidigare provade behandlingar och behandlingsresultat?
  • Progress?
  • Ärftlighet?
  • Andra symtom på autoimmun sjukdom?

Status
 

  • Hypopigmenterade makulor med typisk utbredning?
     
  • Distribution? Segmentell (unilateral) / Icke-segmentell (bilateral) utbredning.
    - Akral/akrofacial/fokal/generaliserad form/slemhinneengagemang.
    - Kliniska foton är ofta värdefulla för att dokumentera utbredningen.
     
  • Vitiligo-lesioner kan uppstå i hudområden som utsatts för trauma eller nötning, så kallat Köbner-fenomen.
     
  • Leukotriki (vita hår)? Kan förekomma huvudsakligen vid segmentell vitiligo.
     
  • Hudtyp enligt Fitzpatrick?
     
  • Klinisk undersökning av hela huden. På hudklinik används ofta Woods lampa (en speciell typ av UV-lampa) för att avgöra utbredningen. Denna undersökning är av särskilt värde hos patienter med hudtyp I och II (ljus hy) där aktuell utbredning i dagsljus kan vara svår att se.

Labb
 

  • Prover
    Prover som kan tala för annan förekommande autoimmun sjukdom bör övervägas. Särskilt tyreoidea-prover (Fritt-T4, TSH).
     
  • Biopsi
    Behövs sällan, men kan i utvalda fall vara av värde för att utesluta/påvisa tänkbara differentialdiagnoser. Om biopsi utförs kan det vara av värde att ta två stycken biopsier; en från lesionell, avpigmenterad, hud och en från intilliggande ordinär hud.


BEHANDLING


Några enhetliga nationella riktlinjer för behandling av vitiligo saknas och landstingets riktlinjer får således vara vägledande. På Sahlgrenska universitetssjukhuset erbjuds ingen ytterligare medicinsk behandling utan fokus ligger på patientinformation samt information om sjukdomsförlopp. Särskilt viktigt är att informera om vikten av att skydda avpigmenterade områden med stark solskyddsfaktor. Patienter med begränsad sjukdom bör även få information om att kosmetiskt täckande pigmentutjämnande krämer kan användas.

I aktuellt PM som primärt är utarbetat för primärvården fördjupas inte vidare tänkbar medicinsk behandling. Inför eventuell behandling är det särskilt viktigt att patienten informeras om att behandling mot vitiligo generellt har måttlig till dålig effekt. Det är alltså särskilt viktigt att patientens förväntningar är realistiska.


 

UPPFÖLJNING


Patienter med vitiligo kan typiskt diagnostiseras och informeras i primärvården. Kopplingen till annan autoimmun sjukdom bör adresseras och patienterna ska informeras om detta.

Kurator eller psykologkontakt kan vara indicerat för särskilt drabbade patienter.


 

PROGNOS


Vitiligo är typiskt en kronisk och persisterande hudsjukdom. Spontan remission är ovanligt och oftare ses progress än remission.


 

BILDARKIV
 

Bilder på Dermis.net


 

ICD-10

Vitiligo L80.9

 

Referenser

Guideline for the diagnosis and management of vitiligo. Gawkrodger et al. British Journal of Dermatology 2008 159, pp 1051–1076. PMID: 19036036. Länk

Clinical practice. Vitiligo. Taïeb A, Picardo M. N Engl J Med. 2009 Jan 8;360(2):160-9. PMID: 19129529. Länk

Guidelines for the management of vitiligo: the European Dermatology Forum consensus. Taïeb A et al. Br J Dermatol. 2013 Jan;168(1):5-19. PMID: 22860621. Länk

Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 7032

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Vitiligo

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








AT- läkare
Sunderby sjukhus


AT- läkare
Skånes universitetssjukhus


AT- läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT- läkare
Kungälvs sjukhus


AT-läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


AT- läkare
Region Jönköping


AT-läkare
Lasarettet i Ystad


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT-läkare
AT i Region Örebro


AT- läkare
Gävle sjukhus


AT- läkare
Kalix sjukhus


AT-läkare
Norrlands universitetssjukhus


AT-läkare
Visby lasarett


Överläkare
Verksamhetsområde psykitri


AT-läkare
Hässleholms sjukhus


AT-läkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Hej, du som vill göra ST i allmänmedicin!
Region Kronoberg


AT- läkare
Enköpings lasarett


AT- läkare
Södra Älvsborgs Sjukhus


AT- läkare
Kiruna sjukhus


Specialistläkare
till Psykiatrimottagning Centrum, Affektivt team!


Forskar AT
Norra sjukvårdsregionen


Anestesiolog, kirurg eller ortoped? Jobba en kort tid i Mali!
Försvarsmakten


SJUKSKÖTERSKOR SOM VILL VARA MED OCH UTVECKLA!
Skaraborgs Sjukhus, Område Kirurgi, K2


AT- läkare
Hudiksvalls sjukhus


AT-läkare
Alingsås Lasarett


AT- läkare
Skaraborgs Sjukhus


AT-läkare
Skellefteå Lasarett


AT-läkare
Kullberska sjukhuset


AT-läkare
Centralsjukhuset Kristianstad

annons