Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Akut stressreaktion - handläggning i primärvård
Författare ST-läkare , Wästerläkarna VC/VGR
ST-läkare , Wästerläkarna VC/VGR
Granskare Professor emeritus Lil Träskman-Bendz, Avdelning Psykiatri, Institutionen för Kliniska vetenskaper i Lund/Lunds Universitet
Uppdaterad 2017-11-01
Specialitet Psykiatri, Allmänmedicin
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Akut stressreaktion (ASD) är en övergående reaktion på en händelse eller upplevelse som utgör en extrem fysisk och/eller psykisk belastning hos en person som inte uppvisar några tecken på annan psykisk åkomma.

Tillståndet uppkommer i anslutning (oftast inom några minuter) till traumat och karakteriseras av en förändrad verklighetsuppfattning, dissociation. Detta klingar i regel av efter ett par dagar. Reaktionen har ofta föregåtts av en längre tids stress eller yttre påfrestning.

Diagnosen kan endast sättas inom 4 veckor efter den utlösande händelsen. Inom den tiden förväntas funktionsförmågan ha återkommit.

Akut stressyndrom har liknande symtombild som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) men urskiljer sig bl a genom sin korta varaktighet. ASD kan dock vara ett förstadium till PTSD och ett av de viktigaste behandlingsmålen är att förhindra utveckling till detta.

Det är primärvårdens uppgift att diagnostisera och handlägga stress- och krisreaktioner, inleda behandling samt vid behov remittera. Bakomliggande orsak, liksom allvarlighetsgrad och lämplig vårdnivå varierar. Att tidigt utesluta andra möjliga psykiska och fysiska sjukdomar är viktigt för att optimera behandling, arbetsförmåga samt prognos.

 

Riskfaktorer
 

  • Sårbarhet i form av tidigare psykisk ohälsa eller trauma, aktuella psykiska besvär eller hereditet för psykisk sjukdom, smärtbesvär, låg begåvningsnivå eller socioekonomisk status (inkl utbildningsnivå), brist på socialt stöd och ung ålder.
     
  • Beteendemönster i form av perfektionism, regelstyrning, prestationsbaserad självvärdering (PBS), ångestbenägenhet, överdrivet ansvarstagande, hög aktivitetsnivå/högt tempo samt beteenden kopplade till extremt tävlingsinriktan, ter sig otålig, dominant med svårigheter att komma ned i varv etc.
     
  • Omfattande stressorer på arbetet, i hemmet och/eller på fritiden.


SYMTOM
 

  • Dissociativa symtom; här innefattas depersonalisering och derealisation. Depersonalisering karakteriseras av en overklighetskänsla inför sig själv, medan derealisation inför världen runt om. Detta kan yttra sig genom distansering, likgiltighet, minskad uppmärksamhet på omgivningen eller t o m förnekelse. Partiell eller total amnesi kan också förekomma.
     
  • Starkt skiftande affekter. Svårigheter att kontrollera känslor som skräck, aggressivitet och förtvivlan.
     
  • Nedsatt kognitiv funktion som minskad psykisk uthållighet, nedsatt koncentrationsförmåga, svårt att samla tankar och tappar ord.
     
  • Aktivitetsbegränsningar, t ex svårigheter att fokusera, lösa problem och fatta beslut, påbörja/slutföra en uppgift, genomföra dagliga rutiner eller hantera folksamlingar och formella kontakter m m. Det kan även uppstå problem att genomföra både enklare och svårare arbetsuppgifter under stress.
     
  • Autonomt påslag som ger kroppsliga symtom. Detta kan innefatta; hjärtklappning, blodtrycksstegring, svettning, darrning, illamående, sömnstörning, spänningstillstånd, smärta/värk i nacke och rygg, samt mag- och tarmproblem m m.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Endokrina sjukdomar som hypertyreos, hyperparatyreoidism, nydebuterad diabetes mellitus och feokromocytom.
  • Hjärntumör
  • Infektion
  • Anemi
  • Läkemedelsbiverkningar
  • Depressiv episod
  • Ångestsyndrom
  • Sömnstörning
  • Psykossjukdom
  • Missbruk/Beroendesyndrom
  • Smärttillstånd
  • Andra stressrelaterade tillstånd:

    Anpassningsstörning är en lindrigare form av reaktion än stressyndrom. Det innebär dock en fördjupad/förlängd reaktion än vad som normalt (kulturellt) är förväntat. Vanliga utlösande livshändelser eller trauman kan t ex vara insjuknande i somatisk sjukdom, separationer, plötslig arbetslöshet eller som patologiska sorgereaktioner. Pro­gnosen är god och indikerar ingen medicinsk behandling.

    Posttraumatiskt stressyndrom är ett långvarigt tillstånd där traumat bitit sig fast. Situationer som påminner om livstraumat framkallar mycket starka ångestfyllda återupplevelser, s k flashbacks. Tillståndet är vanligt efter krigs- eller terrorhändelser, övergrepp och tortyr.

    Utmattningssyndrom karakteriseras av en reaktion på långvarig stress under minst sex månader utan möjlighet till tillräcklig återhämtning. Ofta kvarstår minskad uthållighet, långvarig stresskänslighet och påverkan på kognitiva funktioner. Dessa tre faktorer brukar försvåra arbetsåtergången.


UTREDNING
 

Det är viktigt att komma ihåg att stressrelaterade besvär initialt ofta manifesterar sig somatiskt vilket patienten inte sällan uppger som sökorsak.
 

Anamnes
 

  • Hereditet
  • Social bakgrund och nätverk
  • Tidigare/nuvarande psykisk ohälsa samt aktuella mediciner
  • Tidigare och aktuella stressorer i patientens liv
  • Beskrivning av utlösande traumatisk händelse
  • Tid för debut och duration
  • Aktuella symtom, samt beskrivning av aktivitetsbegränsningar och funktionsnedsättningar
  • Utövas fysisk aktivitet och finns kanaler för återhämtning exempelvis glädjefyllda aktiviteter, meditation, mindfulness och avslappning?
  • Alkohol-/droganamnes
  • Suicidriskbedömning
  • Värdera svårighetsgraden av tillståndet. Ett förslag till bedömning är att gradera funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar i ett antal domäner (se symtom) enligt International Classification of Functioning (ICF). En uppfattning av allvarlighetsgraden möjliggör erbjudandet av anpassad behandling och avgörandet om behov av sjukskrivning föreligger.

Gradering enligt ICFAndra vanliga ord för gradering
0. INGET problem (0-4 %)Inget, ingen, avsaknad, obetydlig
1. LÄTT problem (5-24 %)Lätt, litet, lågt
2. MÅTTLIGT problem (25-49 %)Måttligt, medel, ganska stort
3. STORT problem (50-95 %)Stort, gravt, högt, extremt, svårt
4. TOTALT problem (96-100%)Fullständigt



Status
 

Psykiskt status, samt blodtryck, puls, auskultation av hjärta och lungor ingår som rutin. Ett mer riktat status görs vid specifik frågeställning eller vid behov för differentialdiagnostik.

 

Labb
 

Hos en tidigare frisk patient som genomgått ett specifikt trauma behövs vanligtvis inga prover. Vid långvarig problematik, oklar sjukdomsbild eller diffusa symtom överväg:
 

  • Blodstatus, SR, P-glukos, S-K, S-Ca, S-kreatinin, S-ALAT, Fritt T4, TSH, B12.
  • Andra riktade prover kan vara: S-ALP, S-GT, CDT, PEth m m

Övriga undersökningar
 

  • Överväg EKG
  • Riktade screeningverktyg vid behov exempelvis AUDIT, MADRS och HAD.


BEHANDLING
 

Allmänna råd
 

  • Personer med lättare stress- eller krisreaktioner har ofta behov av hjälp till livsstilsförändringar. Hjälp patienten att modifiera sin livsföring, t ex genom att:

    - minska yttre belastning och eliminera stressorer
    - regelbundna måltider/sömnvanor
    - skapa balans mellan vila och aktivitet

  • Fysisk aktivitet. Både vila, avslappning samt mer ansträngande fysisk aktivitet om möjligt. Överväg ett FaR-recept för stressrelaterad psykisk ohälsa. Fysioterapi kan användas för att minska spänningar och psykosomatiska symtom.

  • När patienten är mottaglig kan man hänvisa till självhjälpsråd via 1177.

  • En del patienter kan ha hjälp av yttre stöttande kanaler såsom kyrkan, frivilligorganisation eller familjeterapi.

Psykoterapi
 

En kortare psykoterapeutisk intervention (upp till 10 samtal) hos kurator eller psykolog kan vara effektiv och övervägas vid sömnstörning och kognitiv nedsättning, exempelvis minnesstörning. Kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykosocialt stöd eller en kombination av båda kan vara aktuellt.

 

Farmakologisk behandling
 

I det akuta skedet krävs vanligen ingen farmakologisk behandling.
 

  • Den initiala ångesten kan vara en positiv drivkraft till handling och bör ej behandlas bort utan klar indikation.
     
  • Depressiva symtom bör heller ej föranleda någon antidepressiv behandling då detta kan vara en del av det fysiologiska naturalförloppet. Dessutom kan psykofarmaka, genom insättningsbiverkningar, försämra tillståndet.

Vid behov kan farmaka användas:
 

UPPFÖLJNING
 

Relativt tät uppföljning rekommenderas, helst inom 2-4 veckor för att följa sjukdomsutvecklingen.


 

SJUKSKRIVNING
 

  • Vid lindrig akut stressreaktion kan arbete ha en positiv effekt på prognosen och sjukskrivning bör då undvikas.

  • Vid medelsvår akut stressreaktion kan patienten sjukskrivas på del- eller heltid, upp till 4 veckor. Länk till Socialstyrelsens beslutsstöd.

  • Tidig kontakt med Försäkringskassan och eventuellt med arbetsgivare rekommenderas om risk för långvarig sjukskrivning.


PROGNOS
 

  • Prognosen är vanligtvis god, men tillståndet kan utvecklas till ett posttraumatiskt stressyndrom, depression, utmattningssyndrom eller annan psykisk eller somatisk sjukdom med sämre prognos.

  • Återgång till arbete kan underlättas av partiell sjukskrivning under någon vecka och med rätt stöttning kan en relativt snabb tillbakagång till tidigare, vardagliga rutiner (även innan tillståndet är utläkt) vara fördelaktigt för prognosen.


REMISS
 

Specialistpsykiatrin - se regional ansvarsfördelning för aktuellt gränssnitt.

Övergripande riktlinjer för remisskriterier från primärvården:
 

  • Vid misstanke om psykossjukdom eller bipolära syndrom.

  • Vid misstanke om personlighetssyndrom med allvarlig funktionsnedsättning.

  • Vid missbruk och beroende vid samtidig psykisk sjukdom tillhörande specialistpsykiatrin.

  • Vid medelsvår eller komplex PTSD och/eller låg funktionsnivå.

  • Vid svårbedömd eller måttlig/hög suicidrisk


ICD-10

Akut stressreaktion F43.0
Posttraumatiskt stressyndrom F43.1
Reaktion på svår stress, ospecificerad F43.9
Andra specificerade ångesttillstånd F41.8
Depressiv episod, ospecificerad F32.9
Sömnstörning, ospecificerad G47.9
Anpassningsstörning F43.2
Utmattningssyndrom F43.8A
Andra specificerade reaktioner på svår stress F43.8

 

Referenser
 

Bryant RA, Mastrodomenico J, Felmingham KL, Hopwood S, Kenny L, Kandris E, Cahill C, Creamer M. Treatment of acute stress disorder: a randomized controlled trial. Arch Gen Psychiatry. 2008 Jun;65(6):659-67. doi:10.1001/archpsyc.65.6.659. PubMed PMID: 18519824.
Länk

Cardeña E, Carlson E. Acute stress disorder revisited. Annu Rev Clin Psychol. 2011;7:245-67. doi: 10.1146/annurev-clinpsy-032210-104502. Review. PubMed PMID: 21275643. Länk

Fullerton CS, Ursano RJ, Wang L. Acute stress disorder, posttraumatic stress disorder, and depression in disaster or rescue workers. Am J Psychiatry. 2004 Aug;161(8):1370-6. PubMed PMID: 15285961. Länk

Akut Stressyndrom. Psykologguiden. Länk

Akut stressreaktion. Socialstyrelsen. Länk

Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa - kortversion. Socialstyrelsen. Länk

PTSD. Psykiatristöd. Stockholms läns landsting. Länk

Stress som orsak till psykisk ohälsa. Läkartidningen. 2010-05-11 nummer 19 Länk

Posttraumatisk stress - vad vi bör göra efter allvarliga händelser. Läkartidningen. 2013-01-15. Nr. 3. Länk

Stressrelaterad psykisk ohälsa. Vårdgivarwebb, region Östergötland. Länk

Akut stressreaktion. Försäkringsmedicin. Region Jönköpingslän. Länk

Ansvarsfördelning och konsultationen mellan primärvård och specialistpsykiatri (vuxna). Regional medicinsk riktlinje. Västra Götalandsregionen. Länk

Stressrelaterad psykisk ohälsa. Viss.nu Länk

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 6865

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Akut stressreaktion - handläggning i primärvård

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Vi tar emot remisser för kardiologisk konsultation och klinisk fysiologi. Korta väntetider
Stockholm Heart Center


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Vik Underläkare
till hjärtmottagningen Gävle


Specialist i allmänmedicin
Hässelby Akademiska Vårdcentral


Specialistläkare/Överläkare (LUS)
till Klinisk mikrobiologi, Lund


Stabsläkare till Högkvarteret
Försvarsmakten


Överläkare/Specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Chefsjobb
Folktandvården VGR