Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Tillväxtavvikelser, utredning
Författare Med dr, verksamhetschef , Barnmedicin/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg
Granskare Professor Otto Westphal, Barnkliniken/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg
Uppdaterad 2017-06-26
Specialitet Pediatrik
Skriv ut
annons



HUR SER NORMAL TILLVÄXT UT?

 

Barnets tillväxt följer i princip en tillväxtkanal på tillväxtkurvan (SD-score). För det friska barnet ska tillväxten kunna relateras till föräldrarnas längd. Smärre avvikelser kan vara kopplade till svårigheter att mäta barn men så fort en avvikelse omfattar mer än ett mättillfälle finns ofta en påvisbar orsak.

Förutsättningarna för att värdera tillväxt är tillgång till:

  • Födelseuppgifter: längd, vikt, huvudomfång

  • Uppgift om graviditetens längd, så att åldern på barn födda för tidigt kan justeras till biologisk ålder

  • Uppgift om föräldrars längd

Det nyfödda barnets storlek är starkt beroende av graviditetens längd, men även när barnet bedöms efter sin biologiska ålder (justerat efter antalet graviditetsveckor) kan ofta intrauterina faktorer ha påverkat barnets födelsestorlek. Det genetiskt stora barnet bromsar exempelvis sin tillväxt mot slutet av fostertiden när utrymmet börjar bli för trångt. Det betyder att nyfödda barn korrigerar sin tillväxt efter födelsen mot sin genetiska tillväxtpotential:
  • Korta nyfödda med lång medelföräldralängd kan få catch up redan de första tre levnadsmånaderna

  • Långa nyfödda med kortare föräldrar växer ofta långsamt under hela första levnadsåret. Barnet får dock inte tappa så mycket i längd att det hamnar under normalvariationen för medelföräldralängd och barnet får inte heller tappa i längd sekundärt till att det blir magert

Barns normala tillväxt innehåller två huvudkomponenter:
  • Tillväxthastigheten

  • Biologiskt tempo, alltså den tid det tar från barnet föds tills det är biologiskt, kroppsligt vuxet.

Tillväxthastigheten avgör hur långt barnet är vid den aktuella tidpunkten. Barn som växer snabbt är förstås långa. Det biologiska tempot avgör om barnet skall få en tidig eller sen pubertet. Barn med hög tillväxthastighet tenderar att bli tidiga i pubertet. Blir de sena blir vuxenlängden ofta mycket lång.

Högt biologiskt tempo kan ibland leda till att flickor startar pubertet redan i 8 års ålder, och pojkar från 9 år. Eftersom den totala tillväxten under puberteten då brukar bli mycket stor, är risken liten att det tidigt puberterande barnet blir en kort vuxen obetydlig, under förutsättning att barnet inte varit kortvuxet redan vid start av pubertet.

Barn med låg tillväxthastighet tenderar att bli sena i pubertet. Sen pubertet bidrar till att barnet vinner i vuxenlängd, men vinsten är liten; ca 2 cm per år puberteten försenas. Orsaken är att den försenade puberteten leder till en tydligt mindre pubertetsspurt.

Själva tillväxtförloppet kan delas upp i tre faser:
  • Spädbarnsfasen (infancy), som är en fortsättning på den intrauterina tillväxten. Hormonellt styrs tillväxten av IGF-I (Insulin-Like Growth factor I), och regleringen av IGF-I sker huvudsakligen via näringsläget.

  • Barndomsfasen (childhood), som karaktäriseras av att GH (growth hormone) tar kontroll över IGF-I och därmed tillväxthastigheten.

  • Pubertetsfasen (puberty), som hormonellt karaktäriseras av att östrogen, hos både pojkar och flickor, vid lägre nivåer, både som en direkteffekt och genom att stimulera ökning av GH-sekretionen, accelererar längdtillväxten. Vid högre östrogeninsöndring bromsas och avlutas tillväxten i skelettets tillväxtzoner.

Barn som växer upp med god hälsa följer i princip följer sin tillväxtkanal men perioder av sjukdom och psykosocial stress kan avspeglas som avvikelser i tillväxtkurvan. Effekten av sådana avvikelser på slutlängden blir större, ju fortare barnet växer under den aktuella perioden. Kraftiga tillväxtavvikelser under första levnadsåret avspeglar sig därför tydligt i slutlängden (stunting). Avvikelser under puberteten, vid vanlig bantning, anorexi eller sjukdom, kan också leda till betydande påverkan på vuxenlängd.

Det finns några vanliga missuppfattningar om tillväxt:
  • Barn hittar sin längdkanal under de första två levnadsåren: Detta är en sanning med modifikation. För att detta skall vara normalt måste längdkanalen motsvara medelföräldralängden och barnet får inte vara magert eller haft perioder med långsam tillväxt.

  • Barn som tappat i tillväxt tar igen vad de förlorat. Även om barn ser ut att ha catch up efter en tillväxtavvikelse sker en påverkan på det fortsatta tillväxtförloppet. Det är vanligt att mer omfattande tillväxtavvikelser med catch up leder till viss tidigareläggning av puberteten så att den synliga återhämtningen av längd förloras.

  • Tillväxt är normal bara barnet växer kanalparallellt: Detta stämmer under förutsättning att man bedömer tillväxtförloppet ända från födelsen, att barnet har en normal vikt i förhållande till längden och att barnets tillväxtkanal stämmer med medelföräldralängden.



VARFÖR VÄXER BARN INTE NORMALT?


Onormal tillväxt innebär oftast att barnet blir kort, lätt eller överviktig. Även om fysisk sjukdom alltid måste uteslutas, är psykosociala orsaker vanligare som orsak till avvikelse. När föräldrar separerar ses ofta minskad längdtillväxt. Mest allvarligt är förstås om barnet själv utsätts för våld eller övergrepp. Eftersom diagnostiken är extremt svår finns sannolikt ett stort mörkertal med barn som har en avvikande tillväxt orsakad av att barnet far illa.

När barn växer onormalt i längd eller vikt under de första levnadsmånaderna är postnatal depression eller psykisk sjukdom hos modern tillsammans med relationsstörningar mellan föräldrar en vanlig orsak. Allvarliga kroppsliga tillstånd, såsom hjärtsjukdom får inte glömmas bort.

Onormal tillväxt kan också innebära att barnet blir för tungt eller långt. Övervikt och fetma syns inte sällan på tillväxtkurvan redan vid 18 månaders ålder även om majoriteten av barn som drabbas av fetma tydligast spurtar i vikt från 2-6 års ålder. När det friska, övernutrierade barnet etablerar övervikt eller fetma sker alltid en liten längdacceleration, se bild nedan.
 

Bild: Tillväxtkurva


Barn som accelererar i längd mer än i vikt, måste undersökas för att bedöma om barnet är på väg in i en för tidig pubertet.

En tydlig tillväxtavvikelse får aldrig lämnas utan åtgärd. Allvarliga sjukdomar såsom hypothyreos, expansiva hypofysprocesser, syndrom eller gastrointestinala sjukdomar förekommer hos ca 20 % av barn med längd under -2SD och 50 % av barn med längd under – 3 SD. För att upptäcka dessa krävs att tillväxtkurvan alltid bedöms i sin helhet med hänsyn tagen till föräldrars längd.

Att bedöma tillväxt utan att rekvirera alla tillväxtuppgifter från BVC och skola är ett konstfel och leder till medicinsk fara för barnet.
 



NÄR AVVIKER TILLVÄXT?
 

Barns växande skall alltså alltid bedömas med kännedom om barnets tidigare tillväxt. En enstaka längd eller viktuppgift har lågt värde som signal på sjukdom eller ohälsa. Tillväxtförlopp påverkas däremot tidigt vid flera sjukdomar och är en känslig indikator för ohälsa.

En medicinskt säker bedömning kräver att ett barns tillväxt i skolåldern bedöms tillsammans med barnets tillväxt under BVC-åren!

Det unga barnets tillväxtkurva skall finnas tillgänglig i alla landstings journalsystem med kompletta införda mätvärden. I de landsting detta inte ordnats kan tillväxtkurvan rekvireras från BVC. Observera att föräldrar inte har rätt att förhindra tillgång till sitt barns journal inklusive tillväxtkurva. Skolbarnets hela tillväxtkurva, inklusive tillväxtdata från BVC kan vanligen rekvireras från barnets skola.

Orsaken till varför barn avviker i tillväxt kan i viss mån avläsas från när tillväxtavvikelsen startar och hur den startar, dvs om är det längd eller vikt som avviker först, se vidare under de specifika texterna.

Tillväxt kan bedömas systematiskt på nedanstående sätt:

VärderaOrsak till fördjupad bedömning
1Längd mot population< -2 SD eller > +2 SD
2Längd mot ärftlighet< -1.5 SD eller > +1.5 SD från medelföräldralängd
3Vikt mot längd
BMI
Förhållandet mellan längd och vikt i SDS är 1:0.7. Det betyder att vid en längd på – 1 SD, är förväntad vikt - 0.7 SD. Vid längd på + 2 SD, är förväntad vikt +1.4 SD (alltså 2 x 0.7).

Övervikt eller fetma bedöms genom BMI från 2 års ålder enligt Cole's gränsvärde, s k iso-BMI.

Det saknas vedertagna definitioner på undervikt. Så fort det underviktiga barnet tappar i längd svälter barnet. Nästan inget barn upprätthåller normal längdtillväxt vid BMI < - 2 SD.
4TillväxtförloppDagens uppmätta längd och vikt skall värderas i förhållande till hur barnet vuxit från födelsen.
5Tillväxt i förhållande till pubertetTillväxtspurt hos unga barn
Bristande tillväxt under adolescens
Förlängd pubertetsspurt


För specifika tillväxtavvikelser se:

Tillväxtavvikelser, småvuxna barn

Tillväxtavvikelser, storvuxna barn


Längd
 

Längdtillväxt skall bedömas genom att titta på barnets tillväxtförlopp. Ett barn följer i princip sin kanal (SDS=SD Score) på tillväxtkurvan och endast små avvikelser kan accepteras om de förekommer under en kortare period (Se tabell i översikt: Tillväxtavvikelse, kortvuxna barn). Större variationer kan förekomma under adolescensen men skall då relateras till pubertetsutveckling.


Vikt
 

Ett barns vikt skall relateras till dess längd. Säkrast görs detta genom att använda en köns- och åldersrelaterad referens för body mass index, (BMI). Använd alltid de tillväxtkurvor som nu finns tillgängliga för BVC, skola och sjukvård och som innehåller BMI från födelsen respektive från 2 års ålder.

Sambandet mellan barnets längd och vikt i SD scores är ungefär 1:0.7. Detta betyder att vid en längd på – 2 SD är genomsnittsvikten –1.4 SD, vid längd 0 SD är vikten 0 SD, vid längd +2 SD är vikten +1.4 SD, o s v.

 

Ärftlighet
 

Barnets längd skall ställas i relation till dess ärftlighet för längd. Ett barn växer normalt inom ±1½ SD från medelföräldralängden (target height), vilket motsvarar ungefär ± 10 cm i slutlängd. Det är dock viktigt att vara medveten om att förälderns längd ibland inte motsvarar dess genetiska potential. En förälder som varit sjuk under barndomen, vuxit upp under fattigdom, svält eller krig borde sannolikt blivit betydligt längre, kanske ända upp mot 10-20 cm. Att ett barn fött av korta föräldrar som vuxit upp i andra länder är kort, skall därför inte betraktas som normalt utan att föräldrarnas uppväxtförhållanden penetrerats.

Vid bedömning av medelföräldralängd skall i första hand tillväxtkurvans nomogram användas. Resultatet skall användas för att se om barnet nu är rimligt placerad i tillväxtkurvan, alltså inom ± 1.5 SDS från det beräknade värdet. Resultatet skall inte användas för att skatta hur långt barnet kommer att bli – stora förändringar kan ske under puberteten.

Observera att i den tillväxtkurva som publicerats 2006 är nomogrammet för medelföräldralängd förbättrat så att ohälsa och sjukdom hos barn till korta föräldrar lättare hittas eftersom att de inte tillåts vara lika korta som i det tidigare nomogrammet.

Ett mindre bra sätt är att beräkna medelföräldralängden genom nedanstående formler:


 

• 
Fars längd [cm] + Mors längd [cm] ± 13 cm
  
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
  
2

  
13 cm läggs till för pojkar och dras ifrån för flickor

Fars längd [SDS] + Mors längd [SDS]
  
¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
2


Denna formel ger tyvärr det missvisande intrycket att barnet skall få en viss längd som vuxen. Medelföräldralängd skall inte användas för att gissa vuxenlängd utan för att uppskatta huruvida barnet vid undersökningstillfället följer en rimlig tillväxtkanal i förhållande till sina föräldrar.

Om föräldrarnas längd skiljer sig > 2 SDS (far exempelvis + 1.5 SD, mor-0,7 SD, måste medelföräldralängden bedömas försiktigt. Barnet kan ju vara mer likt sin långa far eller korta mor.

 

Pubertet
 

Vid misstanke på tillväxtavvikelse skall pubertetsutvecklingen bedömas. Hos barn före skolåldern gäller detta främst långvuxna barn eller barn som spurtar i längd. Eftersom hypothyreos kan leda till för tidig pubertet skall bedömning av pubertetsutveckling ske även när barnet tappar i längd.

I skolåldern skall avvikelser, både i form av långsam och snabb tillväxt, alltid ställas i relation till pubertetsutveckling. Pubertet bedöms enligt Tanners pubertetsstadier. Hos pojkar skattas dessutom testikelvolym med orchidometer. Testikelvolym kan registreras i pojkars tillväxtkurva (2006 version).

 

Proportioner
 

Kortvuxenhet orsakad av skelettsjukdomar kan förekomma familjärt eller hos en enstaka individ. Särskilda kurvor bör användas för att värdera armspann eller sitthöjd hos barn eller vuxna där dysproportionalitet misstänks, se länk.

Hos barn i skolålder skall armspann vara ungefär lika lång som stående längd. Dessutom är det till stor nytta att mäta sitthöjd, och plotta det uppmätta resultatet på specifika tillväxtkurvor för sitthöjd.

Vid lång relativ sitthöjd, eller kort armspann kan skelettsjukdom eller hos flickor Turner syndrom, misstänkas.Vid kort relativ sitthöjd eller långt armspann kan bindvävsjukdom, som Marfan syndrom, misstänkas.


 

TEKNIK FÖR MÄTNING OCH VÄGNING
 

Vid avvikelser i tillväxt skall alltid första åtgärden vara att kontrollera att mätning och vägning utförts korrekt.


Liggande längd
 

Mätning av liggande längd utförs ofta på barn upp till två års ålder. Barnet positioneras på mätbrädan så att en person (ofta förälder) håller barnets huvud mot den fasta mätskivan. Barnet skall ha huvudet positionerat så att blicken riktas rakt upp. Undersökaren trycker lätt på barnets ben så att de blir raka i förhållande till underlaget och därigenom sträcks mot den rörliga mätplattan. Uppmärksamhet krävs på att barnet har hela fotsulorna mot mätstickan. OBS! Drag inte barnet i benen, särskilt inte i endast ett av dem.


Stående längd
 

Vid mätning av stående längd skall mätstickan vara hel och korrekt placerad. Mätstickan bör ha en konstruktion som gör att mätning sker mot en plan mätyta på mätstickan och inte mot en smal pinne. Barnet skall ha huvudet i en position så att blicken riktas horisontellt.
Barnet kan positioneras på två sätt:
 

  • Sträckning av barnet: utförs genom att sträcka barnet genom lätt lyftning under processus mastoideus. Uppmärksamhet krävs på att barnet inte ställer sig på tå.
     
  • Positionering av barnet genom att barnet enbart placeras rakt under mätstickan.

Mätning med sträckning leder i genomsnitt till att barnet uppmäts 3 mm längre än om mätning sker med enbart positionering.
Vid mätning med korta intervaller är det viktigt att vara medveten om att även ett barn i 7-8 års ålder kan minska i längd upp till 1.5 cm under 6 timmar efter att barnet gått upp ur sängen. Måste man av medicinska skäl följa tillväxt med kortare intervall än ett år skall därför mätning utföras vid samma tidpunkt på dygnet. En annan viktig faktor vid bedömning av tillväxt över kortare intervall är att barn växer vid molnfri solig himmel. Det leder till att tillväxthastigheten hos många barn fyrdubblas över sommaren, men att barnet kan växa mycket långsamt under den mörka perioden.

 

Vikt
 

Avgörande för korrekt mätning av vikt är att barnet mäts avklätt eller endast iklätt tunna underkläder. Helt förkastligt är att väga barnet med långbyxor eller blöjor och göra någon form av standardiserat avdrag för detta. Inte minst motiveras denna rekommendation av att vi vet att fysisk bestraffning av barn eller regelrätt misshandel inte är ovanligt och kan förväntas förekomma hos 3 barn i varje skolklass. Särskilt stor risk finns för kroniskt sjuka barn som tvingats tillbringa nyföddhetsperioden på sjukhus.

Det är barnets rättighet och vår skyldighet att barnet vägs avklätt!

 

För vidare information se även:

Tillväxtavvikelser, småvuxna barn

Tillväxtavvikelser, storvuxna barn

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 676

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Tillväxtavvikelser, utredning

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


60 ST- läkare
Västerbotten


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten

annons
annons
annons