Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Komjölksallergi, kostbehandling
Författare Leg dietist , /www.bellybalance.se
Granskare Med dr, Spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/
Uppdaterad 2017-09-20
Specialitet Gastroenterologi
Skriv ut


BAKGRUND
 

Komjölksallergi (KMA) är ett vanligt tillstånd och uppskattas nu förekomma hos 2-7,5 % av spädbarn och debuterar i 75-90 % av fallen under den första levnadsmånaden. Genetiska faktorer spelar roll, men den snabbt ökande frekvensen gör det troligt att också hittills okända miljöfaktorer har stor betydelse.

 

Behandling

Kostbehandling skall ske i samråd med dietist på respektive barnmottagning, gastromottagning eller i primärvården.


Bakgrund till kostbehandlingen

Kostbehandling vid komjölksallergi innebär en total elimination av mjölk ur kosten efter att allergi diagnostiserats. Hos barn uppstår ofta en tolerans för mjölk innan 2-3 års ålder. Om denna tolerans inte uppstår måste en person med komjölksallergi följa denna kostbehandling livet ut. Komjölkprotein i moderns kost går över till bröstmjölken varför en ammande moder måste hålla en strikt mjölkfri kost.


 

KOSTBEHANDLING
 

Strikt mjölkfri kost

Vid komjölksallergi måste en strikt mjölkfri kost hållas. Det innebär att inga mejeriprodukter från ko, get eller får kan intas av den med komjölksallergi (proteinet i get och fårmjölk liknar komjölkproteinet och kan ge allergiska reaktioner). Om den ammande modern behöver hålla en strikt mjölkfri kost längre än 2 veckor behöver hon ges kalciumtillskott.

För att kunna hålla en strikt mjölkfri kost måste ingrediensförteckningen alltid granskas.

Följande livsmedel/ingredienser kan innehålla mjölk, välj en mjölkfri produkt:
 

  • Mjölk, yoghurt, fil, grädde, crème fraiche, gräddfil, kvarg, kesella, keso
  • Smör, margarin, matlagningsfett
  • Ost, messmör, mesost, mjukost, fetaost, mozzarella, färskost
  • Välling
  • Glass, sorbet (kan innehålla spår av mjölk), choklad, nougat, maränger, kakor, bullar
  • Chips, snacks
  • Bröd, ströbröd, skorpsmulor
  • Buljongtärningar, fonder
  • Charkuterivaror, korv, halv- och helfabrikat
  • Kärnmjölkspulver, skummjölkspulver, torrmjölkspulver, gräddpulver, ostpulver
  • Laktos (mjölksocker)
  • Mjölkalbumin, vassle, vasslepulver, kasein/kaseinat, mjölkprotein, mjölkäggvita, natriumkaseinat


Ersättningsprodukter:
 

  • Mjölk-, yoghurt, grädde och crème fraiche kan ersättas av likvärdiga produkter baserade på havre, soja eller ris.
    • Obs! Sojabaserade produkter bör inte introduceras till spädbarn p g a risken att utveckla sojaallergi vid tidig introduktion.
    • Risbaserade produkter bör inte introduceras innan 6 års ålder p g a innehållet av arsenik.

     
  • Smör, margarin och matlagningsfett kan ersättas med mjölkfritt margarin eller vegetabiliska oljor (t ex raps och olivolja).
  • Ost ersätts med havrebaserad ”mjukost” eller med frukt, ägg, rent kött och kaviar (oftast mjölkfri) som pålägg liksom bönröror gjorda utan mjölkprodukter.
  • Välling ersätts med mjölkfria vällingalternativ oftast havrebaserade och dessa är även kalciumberikade.
  • Glass, choklad och kakor ersätts med havre-, soja eller risbaserade alternativ. Sorbet, maränger, bröd, och kakor finns tillverkade helt mjölkfria.
  • Korv och charkuterivaror finns tillverkade helt mjölkfria.

För information om modermjölksersättning se översikt: Komjölksallergi, barn - utredning och behandling

Läkare med specialistkompetens inom barn- och ungdomsmedicin kan förskriva mjölkfri modersmjölksersättning på livsmedelsanvisning.

 

Komjölksallergiska barnets övergång till fast föda

Introduktion av smakportioner för ett spädbarn bör ske vid 6 månaders ålder. Börja smått och låt barnet prova en variation av livsmedel. Prova olika smaker, men strikt mjölkfritt.

Fortsätt med specialnäringen/modermjölksersättningen även då barnet börjat äta vanlig mat. Detta för att säkerställa att barnet får i sig de essentiella näringsämnen det behöver. Detta kan behöva göras under längre tid, beroende på hur mycket näring och energi barnet får av vanlig mat och om mjölkproteinallergin kvarstår.
 

  • Fett: Komjölksfri kost kan ge för lite fett till ett växande barn varför energiberikning m h a olja/mjölkfritt margarin är viktigt. 1-2 tsk olja (gärna rapsolja som innehåller omega-3-fett) vid de tre huvudmålen; frukost, lunch och middag.
     
  • D-vitamin: Fortsätt ge barnet D-vitamindroppar fram till minst 2 års ålder. Kan behövas längre för barn med komjölksallergi då mejerivaror är D-vitaminberikade och dessa inte kan intas av det allergiska barnet.
     
  • Kalcium: Kalcium kan behöva ges som tillskott beroende på kalciuminnehåll i den mat som intas.
    • Kalciumbehovet för barn 1-5 år är 600 mg, 5-9 år är 700 mg.
    • Kalciumbehovet för flickor/pojkar 10-17 år är 800 mg, kvinnor och män från 18 år är 800 mg.
    • Under graviditet och amning stiger kalciumbehovet för kvinnor till 900 mg.

Från 1 års ålder:
 

  • Måltidsordning: frukost, lunch, middag samt 2-3 mellanmål.
  • Frukt och grönsaker (små dagliga portioner som successivt ökas till 400 g per dag vid 4 års ålder och sedan upp till 500 g från 10 års ålder)
    • Gröna bladgrönsaker som ruccola och spenat bör inte ges till barn under 1 år p g a nitrit-innehållet.

     
  • Fisk 2-3 gånger i veckan (för vilka fiskar som ska intas i begränsad mängd p g a dioxin och PCB innehåll, se livsmedelsverkets hemsida.


Återintroduktion av mjölk då tolerans konstaterats

För att avgöra om ett barn har utvecklat tolerans mot mjölk görs en kontrollerad provokation 1-2 gånger per år upp till skolåldern. Om provokationen visar på en utvecklad tolerans bör mjölkprodukter successivt återinföras i kosthållningen. Detta görs under 2-3 veckor.

Återinföringsschema nedan framtaget av dietist vid Barnläkarföreningens barnallergi-sektion:

STEG 1:
 

  • Börja med att använda vanligt mjölkinnehållande margarin på smörgås och i matlagning eller till bakning, liksom bröd eller bakverk bakat på mjölk.
  • Servera pålägg och livsmedel som innehåller mjölkpulver, som t ex leverpastej eller korv.
  • Återinför en mindre mängd grädde eller mjölk, ca 1-2 msk, i matlagning.

STEG 2:
 

  • Servera maträtter som innehåller en större mängd mjölk som t ex pannkaka, lasagne och gratänger.
  • Erbjud en liten mängd, ca 0,5 dl, syrad mjölkprodukt såsom yoghurt eller filmjölk.
  • För barn som dricker välling eller äter pulvergröt kan man börja med att blanda 1 msk vanligt mjölkbaserat välling- eller grötpulver i den mjölkfria varianten.
  • Prova att servera ost som pålägg.

STEG 3:
 

  • Ge mjölk som dryck eller till gröt.
  • Servera mjölkbaserad välling.
  • Öka mängden yoghurt eller filmjölk till normal portion ca 1,5- 2 dl.
  • Prova även att servera glass som innehåller mjölk och/eller grädde.

Referenser

Bra mat för barn 0-5 år
- handledning för barnhälsovården, Livsmedelsverket 2015


https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller1/arsenik-i-ris

Råd om mat för barn 0-5 år, Vetenskapligt underlag med risk- eller nyttovärderingar, nr 21 2011, Livsmedelsverket

Återintroduktion av mjölk efter utläkt komjölkallergi. Barnallergisektionen 2017

Wilson, J. (2005). Milk intolerance: lactose intolerance and cow’s milk protein allergy. Newborn and infant nursing reviews, 5(4), 203-207.

Eigenmann, P. (2007). The spectrum of cow’s milk allergy. Pediatric allergy and immunology, 18, 265-271.
PubMed-länk

Nordiska Näringsrekommendationerna 2012. Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet, femte upplagan. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet, 2012
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 6597

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Komjölksallergi, kostbehandling

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








AT-läkare
Centralsjukhuset i Kristianstad


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT-läkare
Gävle sjukhus


AT- läkare
NU- sjukvården


AT-läkare
Nyköpings lasarett


Specialist i allmänmedicin
Baldersnäs Din hälsocentral och Kilafors Din hälsocentral


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT-läkare
Kullberska sjukhuset


AT- läkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


AT- läkare
Kungälvs Sjukhus


Specialistläkare Allmänmedicin
Närhälsan Opaltorget vårdcentral


AT-läkare
Piteå älvdals Sjukhus


AT-läkare
Kalix sjukhus


AT-läkare
Gällivare sjukhus


AT-läkare
Lasarettet i Enköping


AT-läkare
Region Jönköpings län


Nytt inom BUP – en samlad psykiatrisk mottagning i Enköping!
Akademiska sjukhuset


AT- läkare
Alingsås Lasarett


Vårdenhetsöverläkare till ny regional högspecialiserad avdelning!
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva


AT-läkare
Skaraborgs Sjukhus- Lidköping och Skövde


AT-läkare
Hässleholms sjukhus


AT-läkare
Helsingborgs lasarett


Pediatriker med erfarenhet från primärvården
KRY


AT-läkare
Lasarettet i Landskrona


AT-läkare
Lasarettet Trelleborg


Verksamhetsansvarig läkare sökes till Östra Läkargruppen
Kristianstad


AT-läkare
Visby lasarett


AT-läkare
Kiruna sjukhus


AT- läkare
Södra Älvsborgs Sjukhus


AT-läkare
Sunderby sjukhus

annons