Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Illamående och kräkningar vid cytostatikabehandling
Författare Docent , Onkologiska kliniken/Akademiska Sjukhuset Uppsala
Granskare Professor Roger Henriksson, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland/Karolinska Universitetssjukhuset/Solna
Uppdaterad 2017-11-05
Specialitet Onkologi, Hematologi
Skriv ut
Patientbroschyr
Cytostatikabehandling
annons



BAKGRUND


Illamående i samband med cytostatikabehandling är fortfarande ett av de största problemen som patienten upplever under sin cancerbehandling, trots att situationen successivt förbättrats tack vare olika läkemedel. Knappt hälften av alla cancerpatienter drabbas någon gång av illamående och/eller kräkningar.

Orsakerna till cytostatikautlöst illamående är inte helt kända, men en viktig faktor är skador i mag-tarmkanalens slemhinna. Detta förorsakar frisättning av serotonin, vilket i sin tur stimulerar kräkcentrum i hjärnan via n. vagus. Serotonin förefaller vara den viktigaste signalsubstansen vid akut illamående. Illamående kan också aktiveras av substans P via NK1-receptorn. Detta förefaller vara en viktig signalväg vid fördröjt illamående.

Vid behandling av cytostatikainducerat illamående är profylaktisk behandling viktigast eftersom manifest illamående är mycket svårbehandlat.


 

RISKFAKTORER


Typ av cytostatika

Risken att må illa efter cytostatikabehandling varierar stort beroende på vilka cytostatika som används och vilka doser som ges. Cytostatika kan delas in i 4 olika riskgrupper (de mest använda redovisas):
 


Person

Olika personliga egenskaper kan påverka risken för illamående. Risken ökar om patienten är/har:
 

  • Kvinna
  • Yngre än 50 år
  • Anamnes på tidigare illamående (graviditet, sjösjuka, åksjuka, läkemedel)
  • Orolig personlighet


Risken minskar om patienten har:
 

  • Anamnes på hög alkoholkonsumtion


DIFFERENTIALDIAGNOSER


Illamående/kräkning kan ha andra orsaker än cytostatikabehandling. De vanligaste differentialdiagnoserna är:
 

  • Cancersjukdomen. Komplikationer såsom subileus, ventrikelretention, hyperkalcemi och hjärnmetastaser kan orsaka illamående/kräkningar.
     
  • Andra läkemedel. Vanligaste läkemedlet i cancervården (förutom cytostatika) som kan orsaka illamående/kräkning är morfinpreparat.
     
  • Oro och ångest


BEHANDLING


Akut illamående

Kommer inom 24 h efter behandlingsstart och kan pågå 1-2 dygn. Denna form av illamående resulterar ofta i kräkningar. Akut illamående behandlas profylaktiskt med serotoninhämmare (5-HT3-receptorantagonist) tillsammans med kortison.

Det finns 4 serotoninhämmare på den svenska marknaden som både kan ges p.o. och i.v:
 

Palonosetron har längre halveringstid och binder hårdare till serotoninreceptorn än de övriga och har därför en bättre effekt och minskar i viss mån även förlängt illamående.

Flera kortisonpreparat används vid akut cytostatika-associerat illamående. I Sverige ges mest:

 

Olanzapin (Zyprexa, Olanzapin) är ett neuroleptikum som börjat användas allt mer framför allt som profylax mot fördröjt illamående (se nedan) men har också börjat användas som profylax mot akut illamående.

 

Fördröjt illamående

Uppträder mer än ett dygn efter behandlingsstart och brukar vara som värst 3-5 dagar efter behandlingen. Efter ytterligare några dagar klingar besvären oftast av. Ibland kan dock illamåendet kvarstå under längre tid. Fördröjt illamående brukar inte orsaka kräkningar. Fördröjt illamående kan förebyggas/behandlas med NK-1 hämmare, kortison, dopaminhämmare och neuroleptika (olanzapin).

Serotoninhämmaren palonesetron har också visat effekt mot fördröjt illamående vilket bidragit till att kombinationspreparatet netupitant/palonesetron (Akynzeo) blivit mycket populärt senaste året.

NK-1 hämmare:
 

  • Aprepitant (T. Emend) ges p.o. 125 mg x 1 dag 1 och 80 mg dag 2-3
     
  • Fosaprepitant (Ivemend) finns som i.v. beredning och ges i dosen 150 mg x 1 dag 1
     
  • Akynzeo (netupitant tillsammans med palonsetron) 1 kapsel (300 mg/0,5 mg) 1 timma före start av kemoterapi
     
  • Rolapitant (Varuby) ges p.o. 160 mg x 1 dag 1.

Ett problem för många NK-1 hämmarna är att de kan påverka koncentrationen av andra läkemedel bl a kortison. Rekommendationen är att halvera kortisondosen vid användning av NK-1 hämmare. Rolapitant (Varuby) skiljer sig från de övriga eftersom kortisonkoncentrationen inte påverkas.

Kortison:
 

Kortison ges under ett par dagar i betydligt lägre doser än de doser som används för att förebygga akut illamående. En rad olika kortisonschema finns ofta med lägre doser dag för dag.

Dopaminhämmare:
 

Neuroleptika:
 


Betingat illamående

Kan uppstå om tidigare behandlingar varit besvärliga. Ses hos 25 % av patienterna. Betingat illamående kan utlösas av yttre faktorer som förknippas med cytostatikabehandlingen, t ex byggnader, sjukhuspersonal, lukter och mat. Att behandla akut och fördröjt illamående effektivt är viktigt för att förhindra betingat illamående. Bensodiazepiner (t ex Stesolid, Sobril och Temesta) strax före kommande behandling kan lindra besvären.

Vanligt använda behandlingskombinationer

Vanligt använd strategi för profylaktisk behandling för cytostatika givet under en dag:

Hög risk för illamående/kräkning:
 

  • Serotoninhämmare dag 1
    - Inj. Tropisetron (Navoban) 5 mg x 1 alt
    - Inj. Granisetron (Kytril) 3 mg x 1-3 i.v. alt
    - Ondansetron (Zofran) 8 mg x 3 i.v. alt
    - Palonosetron (Aloxi) antingen som i.v. palonosetron 0,25 mg x 1 eller p.o. palonosetron (T. Aloxi) 500 µg x 1, alt
    - Kombinationen palonosetron/netupitant (T. Akynzeo) 1 x 1
     
  • Kortison dag 1-5 t ex Betapred 8 mg i.v. och därefter i successivt mindre doser p.o. Om Olanzapin används kan kortisondosen begränsas till dag 1.
     
  • NK-1 hämmare
    - Aprepitant (Emend) p.o. 125 mg x 1 dag 1 och 80 mg x 1 dag 2 och 3 alt
    - Fosaprepitant (Ivemend) 150 mg i.v. x 1.
    Om Akynzeo använts ingår redan en NK-1 hämmare i behandlingen. Rolapitant (Varuby) 180 mg dag 1.
     
  • Dopaminhämmare dag 2-4 T. metoklopramid 10 mg x 3 vb
     
  • Neuroleptika T. Olanzapin 10 mg x 1 dag 1-4


Måttlig risk för illamående/kräkning:
 

  • Serotoninhämmare dag 1 där internationella experter föredrar palonosetron
     
  • Kortison dag 1-5 (se ovan)
     
  • Dopaminhämmare dag 2-4. T. Primperan 10 mg x 3 dag 2-4 alt T. Olanzapin 10 mg x 1 dag 1-4. Om Olanzapin används kan kortisondosen begränsan till dag 1.


Låg risk för illamående/kräkning:
 

  • Kortison dag 1
     
  • Dopaminhämmare dag 2-4. T. Primperan 10 mg x 3 alt T. Olanzapin 10 mg x 1 dag 1-4.


Biverkningar av läkemedelsbehandling mot illamående
 

  • Vanligaste biverkan för serotoninhämmare är förstoppning och huvudvärk.
     
  • Vanligaste biverkan av kortison är flush, gastrit, oro och sömnsvårigheter. Kan också utlösa diabetes mellitus.
     
  • Dopaminhämmare kan förorsaka extrapyramidala symtom, t ex akatisi (uttalad rastlöshet), speciellt hos yngre personer som fått höga doser.
     
  • Neuroleptika Olanzpin har som biverkan framför allt muntorrhet och trötthet.
     
  • NK-1 hämmare påverkar flera viktiga enzymer som bryter ned läkemedel. Ett praktiskt problem för många NK-1 hämmare är att pågående Waran-behandling kan störas och att kortisondosen kan behöva justeras.


Behandlingsalternativ till läkemedel

Som tillägg till läkemedelsbehandling av illamående kan följande prövas:
 

  • Akupunktur
  • Avslappning
  • Yoga
  • Kostförändring

Ändra kosten - undvik att äta stora måltider alldeles före, under och strax efter behandlingen. Undvik lukter som retar (t ex matos). Fet mat tar längre tid att bryta ner så lättare mat är att föredra i samband med behandling. Ät och drick små mängder vid flera tillfällen. Ät inte favoriträtter under behandlingen eftersom de senare kan förknippas med illamående.


 

ICD-10

Illamående och kräkningar R11.9

 

Referenser
 

Hesketh PJ. Antiemetics: American Society of Clinical Oncology Clinical Practice Guideline Update. J Clin Oncol. 2017 Oct 1;35(28):3240-3261. Länk

Riktlinjer för antiemetikaprofylax – Region Östergötland

Navari RM et al Olanzapine for the Prevention of Chemotherapy-Induced Nausea and Vomiting. New Engl J Med 2016: 375: 134-42. Länk

Navari RM et al Anitemetic prophylaxis for chemotherapy-induced nausea and vomiting. New Engl J Med 2016;374:1356-67. Länk

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 659

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Illamående och kräkningar vid cytostatikabehandling

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Stabsläkare till Högkvarteret
Försvarsmakten


Vi tar emot remisser för kardiologisk konsultation och klinisk fysiologi. Korta väntetider
Stockholm Heart Center


Vik Underläkare
till hjärtmottagningen Gävle


Specialist i allmänmedicin
Hässelby Akademiska Vårdcentral


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Specialistläkare/Överläkare (LUS)
till Klinisk mikrobiologi, Lund


Överläkare/Specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Chefsjobb
Folktandvården VGR

annons