Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Stroke, primärprevention
Författare Docent, överläkare , Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset/Karolinska sjukhuset
Granskare Professor Ulf de Faire, Institutet Miljömedicin (IMM)/Karolinska Institutet
Uppdaterad 2017-01-20
Specialitet Neurologi, Hypertoni
Skriv ut
Patientbroschyr
Klicka här för att visa


BAKGRUND
 

Primärprevention av stroke innebär att förhindra eller fördröja insjuknande i stroke hos tidigare friska personer och upptäcka och behandla riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Hälsosamma levnadsvanor är en viktig del i primärprevention av stroke och kan minska den individuella risken för stroke avsevärt. Att inte röka, inte dricka för mycket alkohol, röra på sig, undvika övervikt och äta bra minskar inte bara risken för stroke utan även andra sjukdomar.

Råd och stöd till ökad fysisk aktivitet och god kost med mycket frukt, nötter och grönsaker, olivolja istället för smör etc. kan ha positiv effekt även på andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom inklusive stroke som bukfetma, insulinresistens och höga blodfetter. Därigenom fås en större preventiv effekt, genom att samtidigt påverka flera riskfaktorer.


 

IDENTIFIERA RISKER
 

Ett flertal faktorer har identifierats öka risken för stroke. Vissa risker, som hög ålder och ärftlighet, är inte påverkbara, men det finns levnadsvanor och sjukdomar som om de identifieras och åtgärdas uppskattas kunna mer än halvera risken för stroke.
 

  • Rökning
    En stark riskfaktor för alla typer av stroke, både infarkter och blödningar. Kombination av rökning och p-piller eller liknande hormonbehandling är särskilt ogynnsamt.
     
  • Hypertoni
    Den starkaste påverkbara riskfaktorn för alla typer av stroke är hypertoni. Att upptäcka och behandla hypertoni kan minska risken för stroke avsevärt. En stor meta-analys har visat att blodtryckssänkning vid hypertoni ner till nivåer på 115 mmHg systoliskt minskar risken för stroke. I 40-69 årsåldern uppskattas en sänkning på 20 mmHg systoliskt eller 10 mmHg diastoliskt vara associerat med en tvåfaldig minskning i strokedöd och även vad gäller död från andra kardiovaskulära orsaker.
     
  • Förmaksflimmer
    Att hitta och behandla förmaksflimmer som är en annan stark riskfaktor för ischemisk stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA) är viktigt ur strokepreventiv synpunkt.

    Risken för stroke vid obehandlat blodtryck varierar beroende på personens övriga riskprofil och kan uppskattas med scoringinstrument som CHA2DS2-VASc. Vid en övrig riskfaktor beräknas den årliga strokerisken vara 1,3 %, vid flera övriga riskfaktorer såsom hög ålder, hypertoni, diabetes kommer den årliga risken upp i 10-15% utan adekvat antikoagulantiabehandling. Se även CHADS-VASc
     
  • Blodfettsubbningar
    Höga blodfetter, fr a LDL-kolesterol, i synnerhet hos individer med ökad risk för kärlsjukdom är en riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom.
     
  • Karotisstenos
    Förekomst av asymtomatisk signifikant karotisstenos innebär en viss ökad risk för ischemisk stroke och TIA. Behandling med effektiva statiner rekommenderas i första hand.
     
  • Sömnapnésyndrom
    Sömnapnésyndrom ökar risken för kardiovaskulär sjukdom och bör efterfrågas, identifieras och behandlas.
     
  • Stress
    Stress som riskfaktor för stroke har visats, både psykosocial stress av olika slag och långa arbetsveckor. Att om möjligt minska på detta minskar också risken för stroke, både ischemisk och hemorragisk.
     
  • Omgivningsfaktorer
    Det finns även omgivningsfaktorer som luftföroreningar som kan öka risken för stroke. Ur primärpreventiv synpunkt på samhällsnivå kan en minskning av detta vara viktig.


annons


BEHANDLING
 

  • Rökning
    Att ge stöd och hjälp till rökstopp är en viktig del av primärpreventivt arbete.

    Se även behandlingsöversikt "Rökavvänjning".
     
  • Hypertoni
    Vid behandling av hypertoni bör ACE-hämmare, angiotensin-receptor-blockerare (ARB), kalciumkanalhämmare eller tiaziddiuretika användas. Dessa läkemedel har visat bättre strokeförebyggandeeffekt vid behandling av hypertoni än betablockare och bör därför väljas i första hand, i synnerhet hos äldre.

    Se även behandlingsöversikt "Hypertoni, primär (essentiell)".
     
  • Förmaksflimmer
    För personer med annan riskfaktor för stroke, t ex högre ålder, tidigare ischemisk händelse, hypertoni, diabetes mellitus, hjärtsvikt eller annan kärlssjukdom rekommenderas antikoagulantia som minskar risken för ischemisk stroke påtagligt. De nya orala antikoagulantia har över lag visat lika god effekt som warfarin för att förebygga ischemisk stroke/TIA men med lägre risk för intrakraniell blödning. Äldre kvinnor med förmaksflimmer och andra riskfaktorer för stroke har generellt en något högre strokerisk än män vilket bör beaktas vid beslut om antikoagulantiabehandling.

    Se även behandlingsöversikt "Förmaksflimmer/fladder"
     
  • Höga blodfetter
    Behandling av höga blodfetter, fr a LDL-kolesterol, i synnerhet hos individer med ökad risk för kärlsjukdom kan också bidra till att minska risken för ischemisk stroke och TIA. Statinbehandling har visat god effekt på att förebygga hjärtkärlsjukdom.
     
  • Karotisstenos
    Statinbehandling har visat mycket god effekt på att förebygga stroke vid asymtomatisk karotisstenos och kan även ha positiv effekt på själva stenosen.

    Se även behandlingsöversikt "Karotisstenos (extrakraniell cerebrovaskulär sjukdom".
     
  • Sömnapnésyndrom
    Ett annat tillstånd som visats gå med ökad risk för stroke är sömnapnésyndrom och att identifiera och behandla detta kan också ha positiv effekt på strokerisk.

    Se behandlingsöversikt "Obstruktiv sömnapné"
     
  • Stress


UPPFÖLJNING
 

Uppföljning av riskfaktorer, mätning av blodtryck och uppföljning av eventuell behandling är av stor betydelse för att minska risken för stroke. Detta är en viktig uppgift för primärvården.

 

ICD-10

Problem som har samband med livsstil Z72
Rådgivning, ospecificerad Z71.9

 

Referenser

O’Donnell MJ, Chin SL, Rangarajan S, et al, for the INTERSTROKE investigators. Global and regional effects of potentially modifiable risk factors associated with acute stroke in 32 countries (INTERSTROKE): a case-control study. Lancet 2016; 388: 761–75. Länk

Feigin VL, Roth GA, Naghavi M, for the Global Burden of Diseases, Injuries and Risk Factors Study 2013 and Stroke Experts Writing Group. Global burden of stroke and risk factors in 188 countries, during 1990–2013: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2013. Lancet Neurol 2016; 15: 913–24. Länk

Tikk K, Sookthai D, Monni S, Gross ML, Lichy C, Kloss M, Kaaks R. Primary preventive potential for stroke by avoidance of major lifestyle risk factors: the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition–Heidelberg cohort. Stroke 2014:45; 2041–2046. Länk

Xie X, Atkins E, Lv J, et al. Effects of intensive blood pressure lowering on cardiovascular and renal outcomes: updated systematic review and meta-analysis. Lancet 2016; 387: 435–43. Länk

Ruff CT, Giugliano RP, Braunwald E, Hoffman EB, Deenadayalu N, Ezekowitz MD, Camm AJ, Weitz JI, Lewis BS, Parkhomenko A, Yamashita T, Antman EM. Comparison of the efficacy and safety of new oral anticoagulants with warfarin in patients with atrial fibrillation: a meta-analysis of randomised trials. Lancet 2014:383; 955–962. Länk

Collins R, Reith C, Emberson J, Armitage J, Baigent C, Blackwell L, Blumenthal R, Danesh J, Smith GD, DeMets D, Evans S, Law M, MacMahon S, Martin S, Neal B, Poulter N, Preiss D, Ridker P, Roberts I, Rodgers A, Sandercock P, Schulz K, Sever P, Simes J, Smeeth L, Wald N, Yusuf S, Peto R. Interpretation of the evidence for the efficacy and safety of statin therapy. Lancet. 2016 Sep 8. pii: S0140-6736(16)31357-5. Länk

Raman G, Moorthy D, Hadar N, et al. Management strategies for asymptomatic carotid stenosis: a systematic review and meta-analysis. Ann Intern Med 2013; 158: 676–85. Länk

Mons U, Muezzinler A, Gellert C, et al, for the CHANCES Consortium. Impact of smoking and smoking cessation on cardiovascular events and mortality among older adults: meta-analysis of individual participant data from prospective cohort studies of the CHANCES consortium. BMJ 2015; 350: h1551. Länk

Zhang C, Qin YY, Chen Q, et al. Alcohol intake and risk of stroke: a dose response meta-analysis of prospective studies. Int J Cardiol 2014; 174: 669–77. Länk

Goldstein LB, Bushnell CD, Adams RJ, Appel LJ, Braun LT, Chaturvedi S, Creager MA, Culebras A, Eckel RH, Hart RG, Hinchey JA,Howard VJ, Jauch EC, Levine SR, Meschia JF, Moore WS, Nixon JV, Pearson TA; American Heart Association Stroke Council; Council on Cardiovascular Nursing; Council on Epidemiology and Prevention; Council for High Blood Pressure Research,; Council on Peripheral Vascular Disease, and Interdisciplinary Council on Quality of Care and Outcomes Research. Guidelines for the primary prevention of stroke: a guideline for healthcare professionals from the American Heart Association/ American Stroke Association. Stroke 2011:42; 517–584. Länk

Lewington S, Clarke R, Qizilbash N, Peto R, Collins R; Prospective Studies Collaboration.Age-specific relevance of usual blood pressure to vascular mortality: a meta-analysis of individual data for one million adults in 61 prospective studies. Lancet. 2002;360(9349):1903-13. Länk

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 6354

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Stroke, primärprevention

 
 
 
   



annons
Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Specialistläkare/Överläkare (LUS)
till Klinisk mikrobiologi, Lund


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Vi tar emot remisser för kardiologisk konsultation och klinisk fysiologi. Korta väntetider
Stockholm Heart Center


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor

annons
annons