Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Malletfinger
Författare Överläkare , Handkirurgiska kliniken /Akademiska sjukhuset
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet
Uppdaterad 2017-10-08
Specialitet Handkirurgi
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Begreppet malletfinger har använts länge för att beskriva den felställning som uppstår vid en distal ruptur av sträcksenan vid infästningen på ändfalangen. Synonymer är ”baseball-finger” eller ”drop-finger”. Malletfinger orsakas av ruptur eller avulsion av den distala portionen av sträcksenan eller en slitfraktur vid senans infästning proximalt, dorsalt på ändfalangen.

Skadan är vanligare hos män än kvinnor. Hos män drabbas ring- och lillfinger oftast och hos kvinnor långfingret, men alla fingrar kan drabbas. Trots att skadan kan tyckas banal är behandlingstiden lång och resultatet efter behandling ibland en besvikelse då full sträckförmåga i DIP-leden inte alltid uppnås.


Etiologi

Malletfinger kan orsakas av en öppen skada (skärskada, klämskada) med sår dorsalt över DIP-leden, men orsakas vanligtvis av trubbigt våld som kan vara ganska banalt. Alla typer av flexionstrauma som träffar en extenderad ändfalang kan orsaka en malletskada.

Den klassiska skademekanismen är en direktträff av en boll på ett extenderat finger. Andra vanliga skademekanismer är i samband med sängbäddning, eller när man fastnar med sträckt finger i en tröjärm eller när man ska lirka av ett par strumpor med utsträckt finger.

Äldre patienter med artrit eller artrosförändringar i DIP-lederna kan ha deformiteter som liknar malletfinger men som inte är relaterade till något trauma.


Klassifikation

Malletfinger klassificeras enligt Doyle i fyra olika typer:

Typ ISluten skada med eller utan liten dorsal avulsionsfraktur
Typ IIÖppen skada med laceration av distala portionen av sträcksenan
Typ IIIÖppen skada med huddefekt, defekt i subcutis och sträcksena
Typ IVMalletfraktur
- A: Fraktur genom epifysen hos barn
- B: Hyperflexionskada med ledyteengagerande fraktur 20-50 % av ledytan
- C: Hyperflexionskada med ledyteengagerande fraktur > 50 % med tidig eller sen volar subluxation av distala falangen

Doyleklassifikation av malletfinger


Bild 1: Doyleklassifikation

Images




SYMTOM
 

  • Oförmåga till aktiv extension i DIP-leden
  • Svullnad eller ömhet dorsalt över DIP-leden
  • Smärta


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Klämskada med hematom men utan fraktur eller sträcksenskada
  • Artrit eller artrosförändringar i DIP-leden (Heberden-artros)
  • Ledkontraktur i DIP-leden av annan orsak (ledskada, Dupuytrens kontraktur)
  • Ganglion – mukös cysta


UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Skademekanism
  • När skedde skadan?
  • Finns andra skador?

Status
 

  • Svullnad och ömhet dorsalt över DIP-leden
  • Oförmåga till aktiv extension av ytterfalangen i det drabbade fingret
  • Normal passiv extensionsförmåga

Radiologi
 

  • Slätröntgen
    Frontal och sidobild, finns avulsionsfraktur?


BEHANDLING
 

Akut
 

  • Typ I
    Slutna malletskador kan vanligtvis behandlas konservativt med skena (helst dorsalt applicerad) så att DIP-leden hålls i neutralläge eller 5-10° extension. Skenan ska inte innefatta PIP-leden. Viktigt är att skenan inte åstadkommer någon tryckskada i huden över DIP-leden. Leden immobiliseras i 5-10° extension. Immobilisering 6-8 veckor, därefter ytterligare 2-4 veckor enbart nattetid. Viktigt är att man under immobiliseringstiden inte tillåter någon flektion av DIP-leden, då detta äventyrar läkningen.

    Aktiv flektion av DIP-leden tillåts efter avveckling av skenan. Man bör dock undvika passiv flektion då detta kan ge uttänjning av den läkande sträcksenan. Maximal flektion av DIP-leden efter 4 månader. Huden dorsalt över DIP-leden och den distala portionen av mellanfalangen kan vara aningen svullen och rodnad flera månader efter att skenan avvecklats.
     
  • Typ II
    Även dessa kan behandlas konservativt med skena efter sedvanlig sårvård och hudsutur.
     
  • Typ III
    Dessa skador innebär ofta ett hudtäckningsproblem och kan behöva remitteras till handkirurg för operativ behandling.
     
  • Typ IV A
    Även dessa kan vanligtvis behandlas konservativt och kräver vanligtvis kortare immobiliseringstid än skador hos vuxna.
     
  • Typ IV B och C
    Om det avlösta benfragmentet överstiger 1/3 av ledytan eller ligger luxerat kan operation vara indicerat. Vanligtvis utförs sluten reposition och stiftning enligt Ishiguru. Denna metod ger god fixation och tillåter full rörlighet i PIP-leden. Ingreppet kan göras i lokalbedövning med hjälp av röntgengenomlysning. Stiften avlägsnas 6 veckor postoperativt. En alternativ metod är skruvfixation av det avlösta fragmentet - detta kräver dock tillgång till mikroskruv med mycket låg profil i skruvskallen.

Behandling med skena
 

malletfingerskena1.jpg

Dorsalt applicerad skena som immobiliserar DIP-leden i 5-10° extension. Skenan fixeras enklast med hjälp av vävnadsplåster (Leukoplast) enligt skiss nedan.
 

malletfingerskena3.jpg



Sluten reposition och stiftning enligt Ishiguru
 

malletfingeroperation.jpg



Kronisk

Vid kroniskt malletfinger eller hos patienter som söker flera månader efter det ursprungliga traumat kan man överväga tenodermodes och tenotomi av cental slip enligt Fowler alternativt en lokal artrodes av DIP-leden om böjfelställningen i leden är uttalad.


Tenodemodes

En 3 till 4 mm kilformad vävnadsbit (som innefattar hud, subcutis och ärrvävnad sträcksena) dorsalt över DIP-leden extirperas. Defekten sutureras med några icke resorberbara suturer.

Innan suturerna låses immobiliseras DIP-leden i rakt läge med ett Kirschnersift.
 

malletfingertendodemodes.jpg



Fowlers Central Slip tenotomi

Målet med ingreppet är att korrigera för den ökade extensortonusen i PIP-leden och därmed minska risken för utveckling av Boutonnière deformitet. Ingreppet bör utföras tidigast 3 månader efter ursprunglig skada så det hinner bildas ärrvävnad på platsen för sträcksenan dorsalt över DIP-leden.


Artrodes av DIP-leden

Symptomlindrande ingrepp för patienter med smärtsamma resttillstånd efter malletskada (sekundär artrosutveckling, uttalad deformitet, status efter infektion


 

UPPFÖLJNING
 

Vid okomplicerade malletskador som kan behandlas med skena remitteras patienten till arbetsterapeut som gör en lämplig skena. Det finns även prefabricerade malletskenor, dessa har dock ofta en sämre passform vilket kan påverka slutresultatet negativt. Det är viktigt att patienten får adekvat information om hur behandlingen med skena ska ske, varför en enkel skena och inget uppföljande återbesök ofta leder till sämre behandlingsresultat.

Möjliga operationsfall remitteras till ortoped eller handkirurg för ställningstagande till operativ behandling.


 

PROGNOS
 

Både konservativ och kirurgisk behandling vid malletfinger har komplikationer. Vanliga komplikationer är hudproblem dorsalt över DIP-leden med sårbildning, svullnad, kvarstående ömhet som kan kvarstå i flera månader, men även nageldeformitet ses ibland. Det är även relativt vanligt (ca 10 %), både efter konservativ och kirurgisk behandling, att det kvarstår en sträckdefekt i DIP-leden om ca 10 grader.


 

ICD-10

Skada på sträckmuskel och dess sena till andra fingrar på handleds- och handnivå S66.3
Sena besvär av skada på muskel och sena i övre extremitet T92.5
Fraktur på annat finger, sluten S62.60
Fraktur på annat finger, öppen S62.61

 

Referenser
 

  1. Badia A, Riano F. A simple fixation method for unstable bony mallet finger. J Hand Surg (Am) 2004;29(6):1051-5. Länk
     
  2. Doyle JR (1999) Extensor tendons – acute injuries. Green DP, Hotchkiss RN, Pedersen WC (Eds)
     
  3. Green operative hand surgery (4th ed). Philadelphia, PA: Churchill Livingstone pp 1962-1971
     
  4. Cheung JP, Fung B, Ip WY, Review on mallet finger treatment. Hand Surg. 2012;17(3):439-47. Länk
     
  5. Hofmeister EP, Mazurek MT, Shin AY, et al. Extension block pinning for large mallet fractures. J Hand Surg (Am) 2003;28(3):453-9. Länk
     
  6. Sorene ED, Goodwin DR. Tenodermodesis for established mallet finger deformity. Scand J Plast Reconstr Surg Hand Surg. 2004;38(1)43-5. Länk
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 6328

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Malletfinger

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors

annons
annons
annons