Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Gipskomplikationer
Författare Specialistläkare , Ortopedkliniken/Skånes Universitetssjukhus
Specialistsjuksköterska , Ortopedkliniken/Skånes universitetssjukhus
Med dr, specialistläkare , /Region Halland
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet
Uppdaterad 2017-08-02
Specialitet Ortopedi, Ortopedi/frakturer
Skriv ut


Gips är ett vanligt namn på mineralet kalciumsulfat (CaSO4 · 2 H2O, som bland annat är en viktig industriråvara. Dess mest framträdande egenskap är att när man blandar halvhydratet CaSO4 · 1/2 H2O med vatten i lämpliga proportioner, stelnar blandningen genom att kristallvatten tas upp




 

BAKGRUND
 

Gipsförband är en mycket vanlig form av behandling/åtgärd inom den ortopediska vården. Det används både vid tillfällig och långvarig fixering. Det mest välkända användningsområdet för gipsförband är i samband med frakturbehandling, och då både som ensam fixering eller i kombination med kirurgi. Gips kan också användas vid korrigering av extremitetsdeformiteter eller som immobilisering vid exempelvis svårläkta fotsår.

Det för gemene man mest välkända gipsbandaget består av lindor med gips som reagerar efter kontakt med vatten. På det viset börjar härdningsprocessen. Efter härdningen som tar några minuter (snabbare om vattnet inte är kallt) måste gipsbandaget torka för att få full styrka och bli lätt. Detta kan ta flera timmar. Fördelen med gips är att det är lätt att modellera och är praktiskt till exempel för tillverkning av tillfälliga skenor. Nackdelen är att det kan bli väldigt tungt (särskilt i tidigt skede innan det har torkat) och otympligt om det ska hålla för tung belastning. Numera använder man även plastförband, som oegentligt ibland kallas ”plastgips”. Bindorna som då används härdar vid kontakt med luft och förvaras därför i speciella förpackningar. De finns i olika hårdhetstyper lämpliga för olika ändamål. ”Plastgipsen” är lättare och tål väta.

Komplikationer med gips förekommer frekvent, särskilt i det akuta skedet och direkt postoperativt då svullnad kan orsaka tryckskador på ingipsade kroppsdelar. Då bör man använda gipsskenor eller uppsågade cirkulärgipsar samt riklig polstring. Om man inte är observant på tidiga signaler kan cirkulationsrubbning eller trycksår få allvarliga följder.

 

Olika typer av material
 

  • Vanliga gipsbindor (bra för skenor, särskilt i samband med reponering, då gipset är lätt att modellera och hårdnar snabbt.)
     
  • ”Plastbindor” (härdningstid 30 min, går att belasta snabbt; det är hållbart och lätt)

Olika typer av gipsförband
 

  • Skena – ger stadga och är bra vid förväntad svullnad men ger inte alltid full immobilisering
     
  • Cirkulärt – belastningsbart, ger inget utrymme för svullnad, kan ge total immobilisering
     
  • Öppen, eller uppskuren, cirkulärgips – liknar funktionen av skenan men kan ge bättre immobilisering
     
  • Kombinationsförband – plastgipsens olika hårdhetstyper används

Vanliga gipskomplikationer
 

  • Svullnad – kan ge allvarlig påverkan på cirkulation och nerver. Kompartmentsyndrom är en fruktad komplikation efter vissa frakturer vilket bidrar till att cirkulärgips ofta inte används i den akuta perioden.
     
  • Tryck och skav – kan leda till sårbildning med risk för sekundära infektioner.
     
  • Ledstelhet, muskelatrofi.
     
  • Djup ventrombos
     
  • Eksem


TYPER/ORSAKER
 

  • Svullnad – kan ge påverkan på cirkulation, nerver och motorik, i värsta fall bidra till kompartmentsyndrom
     
  • Tryck och skav – kan ge påverkan på cirkulation, nerver, motorik och kan leda till sårbildning med risk för sekundära infektioner
     
  • Trycksår på grund av felaktigt anlagt förband eller som ett resultat av primära sår som gipsats in på felaktigt vis eller ”av misstag”, kan ge sårinfektion
     
  • Muskelatrofi – framförallt vid långvarig immobilisering
     
  • Djup ventrombos
     
  • Hudförändringar, särskilt vid fukt


VARNINGSTECKEN
 

  • Smärta som tilltagit efter applicering av gipsförbandet
     
  • Blåfärgade fingrar eller tår
     
  • Synlig svullnad av fingrar eller tår
     
  • Domningskänsla och stickningar i extremiteten

Övriga symtom att vara observant på
 

  • Infektionstecken
    T ex vätskande märke på gipsförbandet, som tecken på vätskande sår under gipset. Gäller även plastgips då polstret blir mättat av vätska och ger en färgskiftning, kan vara svårt att upptäcka vid mörka färger av plastgipsen. Tänk på att blöta gips kan vara indirekta tecken på läckande sår.
     
  • Tecken till lungemboli
    - Andningsproblem
    - Allmän sjukdomskänsla
    - Hållsmärta i rygg eller bröstkorg
    - Blodig hosta
     
  • Oförklarlig svullnad av extremiteten – misstanke om djup ventrombos


HANDLÄGGNING
 

Var liberal med att undersöka patienter som visar tecken på komplikationer vid gipsbehandling. Smärta är ett alarmerande symtom, både ensamt och i kombination med andra symtom.

Ju närmare inpå appliceringen av gipsförbandet symtomen uppkommer, desto mer allvarligt kan det vara.

Det är oftast enkelt att avhjälpa problemen, men viktigt att utesluta de farliga komplikationerna.
 

  • Vid svullnad – börja alltid med att få ett rejält högläge (över hjärtnivå). Kontrollera alltid distalstatus (sensibilitet, cirkulation och motorik) initialt. Det är inte ovanligt att patienten inte har haft ett optimalt högläge. Vid lindad gipsskena kan justering av lindorna ibland räcka i kombination med högläge. Vid cirkulärt gips avlägsnas gipsen om högläge inte räcker.
     
  • Var liberal med smärtstillande
     
  • Om det finns påverkan på cirkulation, neurologi eller motorik – avlägsna gipsförbandet omedelbart! Tänk dock alltid på att säkerställa om man behöver stabilisera en fraktur (se handläggning nedan) och stäm av med specialistkollega inom ortopedi innan gipsförbandet tas av.
     
  • Vid tecken på infektion under gipset – kontrollera kroppstemperatur och ta riktade infektionsparametrar (CRP och leukocyter). Var uppmärksam på dålig lukt och sekretion i gipsbandaget. Byt eventuellt gipset enligt samma förfarande som tidigare. Inspektera eventuella sår. Följ rekommendationer för sårodling samt eventuell antibiotikabehandling.
     
  • Det finns alltid risk för trombosbildning vid immobilisering och gipsbehandling av extremitet. Detta kan förekomma även om man ger trombosprofylax. Vid misstanke om djup ventrombos eller lungemboli, utred enligt algoritm se PM "DVT".
     
  • Om smärtan fortsätter utan gips, överväg kompartmentsyndrom och följ algoritm för denna diagnos, undvik högläge, mät tryck i muskelloger och vid behov snabbt besluta om fasciotomi.
     
  • Aktiva rörelser av exempelvis fria fingrar och tår är en viktig del av behandlingen. Vid långvarig gipsbehandling är det fördelaktigt att ta hjälp av en kunnig sjukgymnast för att minimera atrofi och ledstelhet samt senare optimera rehabiliteringen. Läkaren måste här ge noggrann information om läkningen för att sjukgymnast och patient ska känna att den belastning som appliceras tolereras och är lämplig.

Att tänka på om man behöver byta gips där frakturläget behöver stabiliseras:
 

  • Diskutera gärna med specialistkollega inom ortopedi inför gipsbyte vid komplikation!
     
  • Inspektera alltid hela extremiteten vid gipsbytet och kontrollera distalstatus. Vid behov tvätta huden och smörj med mjukgörande kräm för att motverka uttorkning. Om det finns sår, inspektera och vid behov ta sårodlingar. Överväg antibiotika för riskpatienter, exempelvis diabetiker.
     
  • Diskutera med ortopedkollega om möjligheter till alternativ till gips om det är svåra problem med bandaget. Om det föreligger sår som riskerar att bli eller är infekterade diskutera hur detta skall följas upp. Diskutera möjlighet att avgipsa om risker med sårbildning är för uppenbart.
     
  • Tänk på att även om man har uppklippt gips kan underliggande polstring strama.
     
  • Gör röntgenkontroll efter gipsbyte för att bekräfta frakturläget om risk för förskjutning av frakturen föreligger.
     
  • Var god se bild 1 som visar hur man exempelvis stabiliserar en arm i samband med gipsbytet. Stabiliseringen bör göras av läkare eller annan vårdpersonal med kompetens inom området.

gipsstabilisering.jpg

Bild 1. Bilden visar exempel hur man fixerar extremiteten i rätt frakturläge vid gipsbyte vid en radiusfraktur. Greppa om dig II och III och dra i längsriktningen och gör motdrag med den andra handen i armbågsvecket.

Bild 2-7 beskriver hur man lägger en enkel dorsal gipsskena på en underarm och vilket material som behövs. Det är viktigt att material och teknik för anläggande av gipsskenan är klart före man tar bort den gamla. Se till att ha en assistent som kan bibehålla extremiteten i ett stabilt läge under proceduren att lägga på den nya skenan.
 

Bild_2_gipskompl.JPG

Bild 2. Material för att göra en dorsal gipsskena för underarmen. Skyddsstrumpa för skydda innersta lagret av huden. Polster för att skydda mot skav och tryck. Gipsbinda med lagom bredd (6-15cm). Linda för att fixera skenan. Tejp för att fästa lindan.

 

Bild_3_gipskompl.JPG

Bild 3. Mät ut längden på polster och gips motsvarande underarmen (fri armbåge och knogar). Tänk på att gipsbindan krymper när den blöts. Vik 8 varv av gipsbindan. Gör ett snedklipp för tumbasen motsvarande vilken sida som skall gipsas.

 

Bild_4_gipskompl.JPG

Bild 4. Dra på skyddsstrumpan. Klipp hål för tummen och låt strumpan sträcka sig en bit ovanför armbågen och ut över knogarna.

 

Bild_5_gipskompl.JPG

Bild 5. Lägg på polster ( två lager) och låt det sträcka sig en bit ovanför armbåge och ner över knogarna.

 

Bild_6_gipskompl.JPG

Bild 6. Blöt gipsbindan i ljummet vatten, en blötläggning och låt den glida igenom vattenbadet. Vrid ur överflödigt vatten och lägg skenan dorsalt och modelera den till bra passning. Se till att lederna (armbåge och fingrar) är rörliga.

 

Bild_7_gipskompl.JPG

Bild 7. Linda skenan för fixering med cirkulerande tag som åttor. Gärna tre varv i handen för att få bättre fäste skenan.

 

Bild_8_gipskompl.JPG

Bild 8. Fixera sedan hela skenan med tejp.


 

FÖRSLAG PÅ GIPSFÖRESKRIFTER
 

Nedan kommer förslag på text som kan skrivas ut och ges till patienter som råd och påminnelse för att undvika komplikationer i samband med gipsbehandling.
 

Länk till PDF med gipsföreskrifter


Referenser

1177 - Att bli gipsad

Qvarfordt P, Björk M, Styf J. Akuta kompartmentsyndrom i extremiteter och buk - Stort kliniskt problem som ofta missas. Läkartidningen nr 40 2008 volym 105 Länk

Hultman L (2010). Akut ortopedi: Liber

Önnerfelt J, Önnerfelt R (2002/2014). Akut ortopedi: Studentlitteratur

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 6272

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Gipskomplikationer

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY

annons
annons