Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Rökavvänjning
Författare Professor , Karolinska Institutet/Stockholm
Granskare Allmänläkare Helen von Sydow, /
Uppdaterad 2016-06-23
Specialitet Lungmedicin
Skriv ut
annons




BAKGRUND
 

Inledande information
 

Tobaksrökning är ett unikt farligt beteende om man ser till skadeverkan och utbredning. Globalt kan man förutspå 1 miljard tobaksrelaterade, onödiga dödsfall under innevarande sekel. För den enskilde, kroniske rökaren medför det 50 % risk att dö i förtid i en folksjukdom, ofta efter ett svårt lidande. Dessutom ökar risken för tyreotoxikos, makuladegeneration, osteoporos, impotens, reumatoid artrit m m. 





Passiv rökning



Rökning är inte längre var och ens ensak såvitt man inte sitter och röker helt ensam. Den passiva rökningen (miljötobaksrök) orsakar uppskattningsvis 200-300 dödsfall per år i vårt land. 





En beroendesjukdom



Rökning är en komplex livsstil med nikotinberoende, men också med psykologiskt och socialt beroende. Det finns också en social gradient i tobaksbruket, d v s de som har det sämst röker oftare. 





Rökavvänjning - gediget evidensbaserat



Rökavvänjning är den rekommenderade behandlingen och hur den ska bedrivas är numera utomordentligt väl evidensbaserat. Det finns detaljerad kunskap om hur, av vem, hur ofta, hur intensivt, o s v och vilka resultat man kan förvänta sig. 





Rökningen minskar inte längre i samma takt och de ungas rökvanor är oroande



År 2015 rökte 11 % av kvinnorna och 9 % av männen dagligen. Tio procent rökte då och då (kvinnor 8 %, män 12 %) och oklart hur mycket. Allvarligt är att 18 % i åldrarna 16-29 år röker då och då. De flesta rökstopp sker utan vårdens hjälp och påfallande ofta utan omfattande planering. Det finns skäl att tro att andelen med svårare beroende kommer att öka i gruppen dagligrökare. Dessa högriskpersoner kan antas söka vårdens hjälp oftare än förr och vården har därför anledning att tillägna sig de evidensbaserade metoderna. 





Läkarens roll vid beteende- och beroendesjukdomar



Läkare har för vana att varna för olika sorters hälsovådliga beteenden. Allergiker uppmanas att undvika allergener, hjärtpatienter varnas för plötsliga ansträngningar, infektionskänsliga varnas för smitta o s v. Här är vi experter och står på fast, sakligt grundad mark. Men när vi konfronteras med livsstilar med inneboende laddning som tobaksrökning, övermått av alkohol eller mat är vi mer osäkra.



Dagens läkare befinner sig därmed i en brydsam situation eftersom mer än hälften av den åtgärdbara sjukligheten beror just på livsstil, varav tobaksrökning är den livsfarligaste. Självklart kan vi inte kapitulera inför ett bruk som orsakar så mycket smärta och lidande och som dessutom verkar kraftigt hämmande på läkning och andra behandlingsresultat. Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder” 2011 visar vägen. 





Vårdteamets roll



Storrökare (> 20 cig/dag) slutar sällan abrupt och blir sällan varaktigt rökfria efter ett enda besök hos läkare. Oftare handlar det om en resa med upprepade återfall och återkommande stödinsatser från behandlaren. Därför liknar dagligrökning en kronisk sjukdom.



Liksom vid andra kroniska sjukdomar är det väsentligt att vården organiserar sig i team, där olika kompetenser har olika roller. Läkare har svårt att finna tid att agera rökavvänjare på professionell nivå fullt ut. Däremot bör man ha tänkt igenom hur man bäst ska organisera verksamheten för att med tillgängliga resurser erbjuda habilt rökavvänjningsstöd. Socialstyrelsen rekommenderar kvalificerat rådgivande samtal och läkemedel och rätt använt finns stora möjligheter att nå goda resultat.

 

Större engagemang av vården krävs 

 

Rökavvänjningen är i en högsta grad motiverad behandling. Den är vetenskapligt väl utforskad och evidensbaserad – men den är en marginalföreteelse i vården. Fortfarande är rökavvänjning en behandling som patienten får aktivt välja (eng. opt in), inte som andra vanliga riskfaktorer som hypertoni eller hyperkolesterolemi, där det aktiva valet är att avstå (eng. opt out).




 

LÄKARENS ROLL
 

Det är för läkaren viktigt:

  • Att fråga patienter om tobaksbruk och journalföra det
  • Att informera om riskerna och om hur t ex annan behandling kan äventyras
  • Att med öppna frågor lyssna på vad patienten själv ser för utvägar
  • Att ha kunskaper om hur och vem som kan erbjuda avvänjningsstöd
  • Att känna till hur läkemedlen ska användas och skriva recept
  • Att vara beredd att stödja och följa upp

 

  • Börjar med mottagningen
    Rökfria mottagningar där rökning också är förbjuden vid entrén ger omgivningen signaler om att man ser seriöst på frågan. Se till att det finns material i form av affischer, trycksaker och tidskrifter med tobakspreventivt innehåll i väntrummet (t ex material som beställs från Folkhälsomyndigheten, Cancerfonden, Hjärt-lungfonden eller Apoteket).


     
  • Läkarens enkla råd
    Det finns starka bevis för att läkare som frågar om tobaksbruk, dokumenterar och dessutom problemorienterat frågar om rökaren av medicinska skäl funderat på att sluta, inducerar många rökstopp. Forskning har visat att det räcker med 2-3 minuter. Enligt litteraturen ökar sannolikheten för ett rökstopp med 60 % (från 3-5 % rökfria efter 12 mån) och denna åtgärd är den mest kostnadseffektiva åtgärden överhuvudtaget inom vården. Ett erbjudande om råd och stöd ökar ytterligare chansen för att ett rökstoppsförsök görs.


     
  • Kvalificerat rådgivande samtal kombinerat med läkemedel
    
Socialstyrelsen rekommenderar vårdgivarna att satsa på denna den mest intensiva insatsen. En utbildad rökavvänjare som behärskar de teoribaserade metoderna kognitiv beteendeterapi (KBT) och/eller motiverande samtal (MI efter eng. Motivational Interviewing) är viktig. Den kompetensen finns oftast i öppenvården men allt oftare även i slutenvården. Om så inte skulle vara fallet finns den att få via gratistjänsten Sluta-Röka-Linjen 020-840 000. Behandlande läkare stöttar behandlingen med att skriva ut läkemedel och genom att följa upp.



    Med stöd av läkemedel och beredskap mot de för nikotinabstinensen typiska besvären, brukar en motiverad rökare inte ha alltför stora svårigheter att klara de första två, tre besvärliga veckorna.



LÄKEMEDEL
 

Nikotinläkemedel är ett väl beprövat stöd i själva rökstoppet. Vanligen fördubblas möjligheten att förbli rökfri. Nikotinläkemedel är förstahandsmedel i Sverige men ingår inte i högkostnadsskyddet. 



Beredningsformer i Sverige:
 

  • Tuggummi, 2 och 4 mg
  • Plåster, 16 timmars i 3 styrkor
  • Plåster, 24 timmars i 3 styrkor
  • Inhalator
  • Sublingual tablett
  • Sugtablett
  • Munspray
  • Munpulver

De olika beredningsformerna medger möjlighet att individualisera behandlingen, men är i princip lika effektiva. 

Läkemedel ersätter INTE behandling i övrigt och det är därför viktigt att denna är professionell. Samtliga nikotinläkemedel kan köpas utan recept på apoteken. Vissa preparat kan även köpas i dagligvaruhandeln. 



Allt fler studier talar för att bättre långtidsresultat uppnås om man inleder nikotinläkemedelsbehandlingen några veckor innan avtalat stoppdatum. Den hjälpsökande hinner bekanta sig med läkemedlet och upptäcker ofta att det går att klara sig med färre cigaretter. Kombinationer av långverkande (exv plåster) och kortverkande (orala produkter) har visat sig förbättra resultaten vid långtidsuppföljning. Risken för överdosering kan man bortse ifrån.

 

  • Nikotintuggummi (Nicorette och Nicotinell)


    Bör tuggas intermittent och inte som vanliga tuggummin. Låt det vila i munnen ett tag. Tugga några gånger till, etc. Tuggummit på 2 mg fördras av de flesta medan det starkare (4 mg) kan vara väl starkt för vissa. Tuggummit har fördelen att det kan doseras med viss precision av tuggaren.

Biverkningarna är främst ett problem för dem med dåliga tänder eller med känsliga magar.

     
  • Nikotinplåster (Nicorette och Nicotinell)

    
Plåstren finns som 16-timmars (dag) och som 24-timmars (dygn) varianter. Plåstren ger en jämn nikotintillförsel, men kan inte finregleras av rökaren. I regel ligger nikotinnivåerna lägre än hos en rökare som röker 15-20 cig/dag. De olika tillverkarna tillhandahåller flera olika styrkor. Börja alltid med högsta styrkan. De lägre är främst tänkta att användas vid nedtrappning. Ett 16-timmars plåster ger jämn nikotintillförsel under dygnets vakna timmar. Med 24-timmarsplåster ges också viss tillförsel under natten, bra för nattrökare (kom ihåg att fråga).

 Biverkningar i form av hudreaktioner ses i 5-7 % av fallen. Det är viktigt att skifta plats för plåstren. En ökad tendens till mardrömmar har beskrivits med dygnsplåster.

     
  • Sugtablett (Nicotinell)


    Tabletten sugs till dess nikotinsmaken framträder. Sedan får den vila ett tag och processen kan upprepas.

     
  • Microtab (Nicorette)

    
En mindre tablett som får smälta under tungan. Tabletten löser upp sig på cirka 20-30 minuter.

 Bland biverkningarna nämns irritation i mun och hals och muntorrhet under de första veckorna.

     
  • Munspray
    

1 à 2 sprayningar 8-12 gånger dagligen mellan tänderna och kinden. Biverkningar som vid andra orala produkter.

     
  • Munpulver
    

En portionspåse får ligga under överläppen i ca 30 min. Kaffe, juice och läsk ska undvikas 15 min före inläggningen och under den tid som portionspåsen ligger på plats så att effekten av behandlingen inte störs. Biverkningar som vid andra orala produkter.

     
  • Bupropion (Zyban)


    Bupropion är ett nikotinfritt läkemedel som minskar röklusten och lindrar abstinensbesvären. Långtidsresultaten är i nivå med nikotinläkemedlens. Notera att Zyban ska intas under fortsatt rökning i cirka en vecka under en uppladdningsfas. Inled med 150 mg x 1 de sex första dagarna och sedan 150 mg x 2. Därefter ska rökaren sluta röka tvärt (går nästan alltid bra). Behandlingen räcker i cirka 7 veckor och avslutas tvärt. Återfallsrisken är därefter lika stor som vid annan avvänjning. Varna för risksituationer m m.

    

Biverkningsfrekvensen är låg. Personer med låg kramptröskel (epilepsi, krampanamnes, anorexi/bulemi, contusio cerebri), samt gravida ska ej behandlas. Insomnia förebyggs med tidig eftermiddagsdos. Småväxta och gamla klarar sig ofta med 150 mg x 1. Samma tycks gälla för rökare som behandlas med antidepressiva (konsultera specialist) även om fulldos av SSRI-preparat mycket väl kan ges samtidigt som fulldos Zyban. Zyban är ett andrahandsmedel vid rökavvänjning som är rabattberättigat enligt läkemedelsförmånen.

     
  • Vareniklin (Champix)


    Vareniklin har dubbel verkan. Vareniklin verkar dels som agonist – den binder till nikotinreceptorerna i hjärnans belöningssystem och utövar en måttlig egenstimulerande effekt som ger den nikotinberoende viss tillfredsställelse – dels blockeras tillfört nikotin (från halsbloss eller snus) och kan inte ge ytterligare stimulans. Det blir poänglöst att röka med varenklin i kroppen. 

Biverkning i form av övergående illamående är vanligt (30 %), men leder sällan till terapiavbrott. Några allvarliga biverkningar har ej rapporterats. Det är emellertid viktigt att informera om att nedstämdhet kan uppträda vid tobaksavvänjning och därför ska patienterna följas upp som vid all annan farmakoterapi. Champix ska ej ges till rökare med kraftigt nedsatt njurfunktion, till gravida eller personer under 18 år.



    Behandlingen inleds medan patienten fortfarande röker enligt nedan:
Dag 1-30,5 mg en gång dagligen
Dag 4-70,5 mg två gånger dagligen
Dag 8 – behandlingsslut1 mg två gånger dagligen


Samtidig rådgivning är viktig och förstärker effekten av läkemedelsbehandlingen. 
Patienten bör bestämma ett datum för rökstoppet. Behandlingen med Champix ska starta 1-2 veckor före detta datum. Övriga data kring Champixbehandling återges i FASS. 
Enligt TLV är Champix ett andrahandsmedel vid rökavvänjning som är rabattberättigat enligt läkemedelsförmånen

.


 

ABSTINENSBESVÄR
 

  • Röksugen
    De flesta känner saknad efter tobaken under avvänjningen. Det är i detta läge viktigt att komma ihåg motiven för beslutet. Det är viktigt att känna till att suget avtar och går över redan inom någon minut. Ett par klunkar vatten brukar hjälpa.


     
  • Trött
    Tröttheten kan ha många orsaker. Den kan hänga ihop med dålig sömn, men också med förlusten av nikotinet. Tröttheten hör till de två första veckornas abstinens och brukar försvinna spårlöst.


     
  • Irriterad, frustrerad, ilsken, orolig, ängslig och rastlös
    Vänta. Stå ut, det går över. Försök hitta på trevliga saker att göra. Motionera mer.


     
  • Koncentrationssvårigheter och yrsel
    De här besvären beror ofta på att blodtrycket sjunker mer än vanligt och på blodsockerbrist. Drick mycket vatten, ta promenader och ät kolhydratrikt och oftare, men inte så mycket varje gång. Druvsocker kan vara bra att ha till hands. Det kan vara bra att kontrollera blodtrycket.


     
  • Nedstämdhet
    Känslor av nedstämdhet och tomhet är normala och går över. Kändes det inte så här ibland som rökare också? Om nedstämdheten är besvärande och du tidigare behövt läkarhjälp, ta kontakt på nytt.


     
  • Hungrigare
    Den ökade aptiten kan sitta i länge. Investera i mer motion och färre mellanmål. Ät ordentligt vid måltiderna. Om du nödvändigtvis måste ha något att tugga på: välj sockerfria tuggummin eller halstabletter.


     
  • Viktökning
    Alla som slutar röka och snusa går inte upp i vikt. Många gör det dock och på sätt och vis kan det ses som ett tillfrisknande. Hos tobaksbrukare är ämnesomsättningen sjukligt förhöjd och normaliseras under det första halvåret efter tobaksstoppet. Den viktökning som sker i början av avvänjningen beror oftast på en ökad vätskeansamling. Det märks mest i ansikte, händer och fötter och kan också orsaka huvudvärk. Besvären går över, men någon gång behövs diuretika. Kostrådgivning och motionsråd är viktiga.

Stödsystem för läkare som saknar kunskaper och tid
 

Sluta-Röka-Linjen 020 84 00 00 är en nationell gratistjänst driven med stöd från Socialdepartementet. Professionella rökavvänjare arbetar under handledning och finns på plats alla vardagar och vissa kvällar (www.sluta-roka-linjen.org ”Sluta-Röka-Linjen”). De kan ge kvalificerad rådgivning och har möjlighet att följa upp och stödja under resans gång. Stadieanpassat material sänds utan kostnad hem till alla som önskar. Utfallet följs upp kontinuerligt och pekar mot resultat i nivå med vad professionella rökavvänjare kan åstadkomma (30-40 % rökfria efter 12 mån). Stöd på främmande språk kan ges på beställning.

OBS! Läkaren ska alltid informera om riskerna med rökning, vara beredd att skriva recept och alltid följa upp.

Nya teknologier letar sig in i vården. Hjälp via Internet kan sökas hos Vårdguiden, Psykologer mot tobak och www.sluta-roka-linjen.org

 

Övriga metoder
 

Akupunktur, hypnos, intensivrökningsmetoden och andra aversiva metoder saknar för närvarande vetenskapligt dokumenterad effekt. Det behöver inte betyda att metoderna är overksamma. Det är långtifrån ovanligt att rökare söker sig till de alternativa behandlingarna.


 

ICD-10

Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak, beroendesyndrom F17.2

 Behandlingsriktlinjer från Läkemedelsverket

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 625

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Rökavvänjning

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor

annons
annons
annons