annons
annons
annons
Elektroneurografi och elektromyografi (EMG)
Författare ST-läkare , Neurofysiologiska kliniken/Universitetssjukhuset Linköping
Professor, överläkare , Neurofysiologiska kliniken/Universitetssjukhuset Linköping
Granskare Docent överläkare Göran Solders, Neurologiska kliniken och Neurofysiologiska kliniken/Karolinska universitetssjukhuset
Uppdaterad 2016-12-21
Specialitet Klinisk neurofysiologi
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Neurografi och EMG är neurofysiologiska metoder för utredning av skador och sjukdomar i det perifera nervsystemet samt vid utredning av muskelsjukdomar. Testningen kan inte ersätta anamnes och kliniskt status som är de viktigaste delarna för att komma fram till rätt diagnos.

Något förenklat är neurografi en metod för att mäta ledningsförmågan i de perifera nerverna, medan EMG används för bedömning av den motoriska enhetens funktion. Undersökningstiden för neurografi respektive EMG varierar mellan 15-60 minuter vardera och beror på antalet nerver respektive muskler som ska undersökas. De flesta patienter, inklusive barn, tolererar undersökningarna väl. Till barn ges ofta smärtstillande premedicinering och/eller plåster som bedövar huden.

Vid vissa frågeställningar görs både neurografi och EMG, medan det vid andra frågeställningar räcker med den ena undersökningen. Om man redan vid klinisk undersökning har en stark diagnosmisstanke kan en smalare och mer riktad neurofysiologisk undersökning räcka, medan man i andra, mer oklara, fall får utreda bredare för att utesluta differentialdiagnoser. Omfattningen av utredningen kan skilja något mellan olika neurofysiologiska kliniker runtom i landet.


 

NEUROGRAFI
 

Genomförande

Vid neurografi, som oftast utförs av en biomedicinsk analytiker (BMA), ges svaga elektriska impulser över den nerv som ska undersökas. I flertalet fall görs mätningen genom elektroder som sätts på huden.

Vid motorisk neurografi placeras elektroder för registrering över en muskel som den aktuella nerven innerverar. Ledningshastigheten i nerven, samt ledningsförmågan i det mest terminala avsnittet av nerven uppmäts, distal latens. För att även få en bild av ledningsförmågan i proximala delar av nerven så uppmäts så kallade F-svar, som återspeglar ledningsförmågan i nervens fulla längd, från framhorncell till muskel (t ex viktigt vid misstänkt Guillain-Barrés syndrom). Vid sensorisk neurografi stimuleras en sensorisk nerv elektriskt och registreringen sker över nerven en bit därifrån.

Svarsamplituden återspeglar antalet fungerande axon och ledningshastigheten återspeglar myelinfunktion. Tolkningen av neurografin görs vanligen av läkare.


Indikationer
 

  • Polyneuropati
    Neurografi kan ge vägledning avseende typ av polyneuropati:

    - Demyeliniserande
    - Axonal
    - Blandad
    - Motorisk
    - Sensorisk
    - Förekomst av konduktionsblockeringar
    - Akut polyradikulit

    En ren tunnfiberpolyneuropati kan inte påvisas med neurografi, utan då krävs komplettering med andra tester, till exempel kvantitativ känselundersökning (KST).
     
  • Mononeuropati
    Till exempel vid nervinklämningar såsom:

    - Medianusneuropati i handledsnivå (karpaltunnelsyndrom)
    - Påverkan av n. ulnaris i armbågsnivå
    - Påverkan av n. peroneus i nivå med fibulahuvudet
     
  • Som en del i utredningen av rot-och plexusskador

Extra försiktighet

Ange i remissen om patienten har:
 

  • Pacemaker/ICD
  • Deep brain stimulator (DBS)


ELEKTROMYOGRAFI (EMG)
 

Genomförande

Vid EMG, som utförs av läkare, förs en tunn nålelektrod in i den muskel som ska undersökas. Aktiviteten registreras och bedöms:
 

  • I vila
  • Vid lätt kontraktion
  • Vid maximal kontraktion

Antalet muskler, samt vilka muskler som undersöks beror på frågeställningen/hypotesen i remissen men anpassas även efter hand beroende på vad man finner vid undersökningen.


Indikationer
 

  • Motorneuronsjukdomar
  • Myopatier
  • Plexus- och rotskador
  • Utredning av polyneuropati respektive fokala nervskador där beslut tas i varje enskilt fall om det är indicerat med EMG eller inte
  • Bedömning av denervationsaktivitet respektive reinnervationsaktivitet

Kontraindikationer

Inga absoluta kontraindikationer finns men extra försiktighet bör iakttas vid vissa koagulopatier och vid lymfödem. En välinställd behandling med antikoagulantia är ingen kontraindikation för EMG. Vid vissa neurofysiologiska kliniker vill man ha ett aktuellt INR-värde vid warfarinbehandling.


 

REMISSEN
 

För att en bra bedömning av vilka undersökningar patienten bör genomgå, samt för att en adekvat tolkning av undersökningsresultaten ska kunna göras, bör remissen innehålla:
 

  • Kortfattad information om relevant tidigare sjukdomshistorik och läkemedel
  • Nuvarande symtom, inklusive tidsförlopp och utbredning
  • Neurologiskt status om detta är relevant för frågeställningen (t ex reflexer, atrofier)
  • Frågeställning
  • Eventuell blodsmitta


BEDÖMNING
 

Utredningen syftar till att stödja eller avfärda den misstänkta diagnosen. Beroende på typ av skada samt tidsförlopp av densamma så ses olika förändringar vid undersökning med neurografi och EMG.


Neurografi

Förenklat ses vid neurografi långsamma ledningshastigheter i nerverna vid demyeliniserande förändringar medan det vid axonala skador ses lågamplitudiga svarsamplituder med relativt välbevarad ledningshastighet. Vid en akut nervskada, till exempel en komplett perifer nervskada, så ser man direkt en förändring i att signalen ej överleds vid skadan. Om man däremot stimulerar distalt om skadan så ses initialt ett normalt svar. Det tar cirka 3-7 dagar innan Wallersk degeneration av nerven sker.


EMG

Förenklat ses stora motorenhetspotentialer (hög amplitud, förlängd duration) vid äldre axonala skador där reinnervation har skett, medan det vid myopatier ses små potentialer (låg amplitud och kort duration). Vid en akut axonal skada uppkommer denervationsaktivitet först efter någon till några veckor. På grund av detta kan det i vissa fall vara en fördel att inte göra undersökningen i ett alltför tidigt skede, utan utbytet av undersökningarna blir oftast större om man avvaktar 10-14 dagar.

Vid polyneuropati kan undersökningarna ge vägledning avseende typ av polyneuropati. Vid fokala nervskador/kompressioner/rot- och plexusskador syftar undersökningen till att lokalisera skadenivån, ge vägledning vad gäller svårighetsgrad av skadan samt till viss del att bedöma prognos.

Vid myopati används undersökningen för att bekräfta diagnosen men den kan även vara användbar för att finna en muskel som är lämplig för muskelbiopsi. Man kan kartlägga proximal-distal fördelning och se om det föreligger spontan EMG-aktivitet i vilande muskel, som vid myositer, eller myoton muskelaktivitet, som ses vid myotonisjukdomar.

Med EMG kan man även följa förloppet av en skada avseende om det föreligger tecken till pågående denervation respektive grad av reinnervation.


 

YTTERLIGARE UTREDNINGAR
 

Andra undersökningar för utredning av det perifera respektive centrala nervsystemet som utförs på neurofysiologiska kliniker är bland annat:
 

  • Repetitiv nervstimulering
    Där huvudsaklig indikation är neuromuskulär transmissionsrubbning, t ex myastenia gravis. Undersökningen kan inte säkert påvisa lätta störningar i den neuromuskulära transmissionen, då har enkelfiber-EMG högre sensitivitet.
     
  • Enkelfiber-EMG
    Där huvudsaklig indikation är neuromuskulär transmissionsrubbning.
     
  • Kvantitativ känselundersökning
    Där huvudsaklig indikation är sensorisk tunnfiberneuropati.
     
  • Motor Evoked Potentials (MEP)
    Där huvudsaklig indikation är bedömning av motoriska banor i CNS.
     
  • Somatosensory Evoked Potentials (SEP)
    Där huvudsaklig indikation är bedömning av sensoriska banor i CNS.
     
  • Visual Evoked Potentials (VEP)
    Där huvudsaklig indikation är optikusneurit, men även vissa andra orsaker till synnedsättning.

Referenser
 

  1. Preston C, Shapiro B, Electromyography and Neuromuscular Disorders, third edition, Elsevier 2013
     
  2. Stålberg E, Flink R, Neurofysiologiska undersökningsmetoder, I ”Neurologi”, femte upplagan, redaktörer Fagius J, Nyholm D, Liber 2012
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 6218

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Elektroneurografi och elektromyografi (EMG)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare i geriatrik/internmedicin
Neurolog- och rehabiliteringskliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus


Utvecklingsläkare i militärmedicin till Göteborg
Försvarsmedicincentrum, Göteborg


Läkarchef, Neurolog- och rehabiliteringskliniken
Södra Älvsborgs Sjukhus, Läkaravdelning stroke, neurologi och geriatrik


Geriatriker
Geriatriken i Region Gävleborg.


Specialistläkare till närsjukvårdsteam
Södra Älvsborgs Sjukhus , Neurolog- och rehabiliteringskliniken


Vi söker sjuksköterskor som vill göra skillnad!
Region Örebro Län


Kom och jobba hos oss som sjuksköterska eller barnmorska
Landstinget Sörmland


Bli en av oss!
Praktikertjänst


Specialist i allmänmedicin
Närhälsan Kärra vårdcentral


Vikarier inför sommaren 2016
Region Skåne

annons
annons
annons
annons