Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Preimplantatorisk genetisk diagnostik
Författare Professor, överläkare , Klinisk genetik/Karolinska universitetssjukhuset
Granskare Professor Mats Brännström, Kvinnokliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Uppdaterad 2017-08-07
Specialitet Gynekologi/Obstetrik
Skriv ut


BAKGRUND
 

Preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) innebär diagnostik av en genetisk sjukdom redan på embryostadiet, innan graviditet har påbörjats (innan implantation). Metoden introducerades för mer än 25 år sedan som ett alternativ till traditionell fosterdiagnostik för svåra ärftliga sjukdomar.

PGD kräver att paret genomgår assisterad befruktning, då ägg från kvinnan befruktas med mannens spermier utanför kroppen. Några dagar efter befruktningen utförs en provtagning av varje embryo, som testas för en specifik genetisk sjukdom. Ett embryo som bedöms som friskt avseende sjukdomen överförs sedan till livmodern och ger förhoppningsvis upphov till en graviditet. Chansen att bli gravid och föda ett barn är jämförbar med vanlig assisterad befruktning.

Fördelen med PGD jämfört med traditionell fosterdiagnostik är att graviditeten kan påbörjas i vetskap om att det väntade barnet inte kommer att drabbas av den ärftliga sjukdomen och att risken att behöva genomgå abort, med dess potentiella fysiska och psykiska påfrestningar, därigenom minimeras. Nackdelen är att PGD är en lång och komplicerad process som även den utsätter paret för stora påfrestningar.

Beslutet att välja PGD som reproduktivt alternativ bör fattas efter noggrant övervägande och information om metodens fördelar och nackdelar, samt möjligheten att lyckas i det enskilda fallet. Detta är i sin tur avhängigt av ett flertal faktorer, varav en del är gynekologiska/reproduktiva (t ex kvinnans ålder och ovarialkapacitet samt parets allmänna reproduktiva förmåga), och en del är genetiska (t ex hur stor andel av embryona som kan förväntas vara genetiskt sjuka).

Metoden utgör i dag ett realistiskt reproduktionsalternativ för ett fåtal patienter som vill undvika att få barn med svåra ärftliga sjukdomar med hög upprepningsrisk. Det bör framhållas att PGD är en form av prenatal genetisk diagnostik och inte en fertilitetsbehandling. Trots detta betraktas metoden ofta felaktigt som en sådan, eftersom assisterad befruktning krävs för att den ska kunna genomföras.


 

INDIKATIONER
 

Indikationerna för PGD kan i princip delas in i två huvudgrupper:
 

  • Ärftliga kromosomavvikelser
  • Monogena sjukdomar

I bägge fallen rör det sig om par där den ena eller båda parterna bär på en genetisk avvikelse som gör att de löper stor risk (oftast 25-50 %) att få barn med en ärftlig sjukdom. Många har redan ett eller flera barn med sjukdomen, andra har genomgått traditionell fosterdiagnostik, med en efterföljande påfrestande abort. Ibland är tillståndet så allvarligt att de sjuka fostren inte är livsdugliga, vilket i stället leder till upprepade missfall. Vissa av paren har samtidiga fertilitetsproblem.

Det finns flera tusen olika monogena sjukdomar, men de flesta är i sig sällsynta och antalet PGD-behandlingar för samma diagnos kan därför förväntas vara litet. Exempel på ett fåtal återkommande diagnoser är dystrofia myotonika och Huntingtons sjukdom.

Även om PGD för en viss sjukdom har tillämpats tidigare måste diagnostiken anpassas för varje par. I vissa fall är PGD av olika skäl inte möjlig, till exempel för att mutationen inte är känd i familjen eller för att diagnostiken på grund av de genetiska förutsättningarna i just den familjen inte kan skilja på ett sjukt och ett friskt embryo.

PGD utförs i Sverige sedan cirka 20 år tillbaka vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Det enskilda landstinget tar beslut om vilka par som kan erbjudas behandling och tillgången till PGD ser därför olika ut beroende på var man bor. På grund av resursskäl begränsas också tillgången till PGD av generella regler avseende assisterad befruktning, som exempelvis kvinnans ålder och om man redan har friska barn. För att få råd avseende handläggningen av ett enskilt fall går det bra att kontakta något av de två center där PGD utförs.


 

METOD
 

För att kunna erbjuda PGD av god kvalitet krävs ett nära samarbete mellan två kompetenta verksamheter avseende fertilitetsbehandling och genetisk diagnostik. PGD innebär att paret genomgår traditionell assisterad befruktning med hormonstimulering, efterföljande äggaspiration och fertilisering in vitro. Befruktningen av äggen görs oftast med hjälp av intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI) för att minimera risken för felaktig diagnostik. Provtagning av enstaka celler från embryot utförs antingen 3 dagar efter befruktningen när embryot består av cirka 8 celler, alternativt dag 5-6 efter befruktningen då embryot består av ett hundratal celler. Provet analyseras sedan med en för paret i förhand utprövad genetisk diagnostik avseende förekomst av den sjukdom som är aktuell. Embryoåterföring (ET) sker antingen dag 4 efter befruktningen eller vid en senare, icke hormonstimulerad menstruationscykel.

 

Risker

Risken för felaktig diagnostik vid PGD är generellt mycket låg, men eftersom misstag har rapporterats informeras samtliga par om möjligheten till extra kontroll med traditionell fosterdiagnostik (moderkaksprov eller fostervattenprov). Det finns idag inga belägg för att barn som tillkommit genom PGD skulle löpa en ökad risk för sjukdom jämfört med andra barn som tillkommit genom assisterad befruktning. Uppföljningstiden är dock relativt kort (drygt 20 år) och antalet födda barn fortfarande begränsat (> 10 000). Risker för kvinnan i samband med assisterad befruktning är generellt mycket låga, förutom en viss risk för överstimulering (< 5 %).


Etik

PGD kan anses ha etiska fördelar framför traditionell fosterdiagnostik under förutsättning att fostret tillmäts ett högre skyddsvärde än ett befruktat ägg. Synen på preimplantatorisk genetisk diagnostik, och för vilka sjukdomar/tillstånd som den ska tillåtas, varierar från land till land. I Sverige regleras metoden av Lagen om genetisk integritet m m (2006:351), som innehåller grundläggande regler om användning av genteknik. PGD får endast användas om mannen eller kvinnan bär på anlag för en allvarlig monogen eller kromosomalt ärftlig sjukdom, som innebär stor risk att få ett barn med en genetisk skada eller sjukdom.

Generellt förbjuds PGD för egenskaper (t ex kön) som inte har med sjukdom att göra. Ett undantag från denna regel är den öppning i lagen som lämnats för PGD med tillägg av HLA-typning för familjer med svårt sjuka barn med ärftliga sjukdomar som går att bota med blodstamcellstransplantation. Syftet är då att göra analys för HLA-typning samtidigt med PGD för den aktuella sjukdomen, för att hitta ett friskt embryo med samma HLA-typ som det sjuka barnet. Avsikten är att i samband med det nya barnets födelse ta till vara blodstamceller i navelsträngen för senare transplantation till det sjuka syskonet. PGD-HLA är enligt lagen ovan förbjuden, men Socialstyrelsen kan göra undantag om det finns ”synnerliga skäl”. En ansökan måste då skickas till Socialstyrelsen från den behandlande barnläkaren tillsammans med föräldrarna.


 

UPPFÖLJNING
 

Fler än 10 000 barn har fötts efter PGD i världen, varav hittills drygt 300 i Sverige. European Society for Human Reproduction & Embryology (ESHRE) har bildat ett konsortium dit mer än 60 PGD-center världen över rapporterar sina resultat. Konsortiet har som mål att samla kunskap om PGD för att optimera behandlingsresultaten och utfärda riktlinjer och konsensusdokument. Sedan 1999 publiceras rapporter i tidskriften Human Reproduction och den senaste visar de samlade resultaten från 2010, inklusive 5 780 cykler och en genomsnittlig graviditetsfrekvens per embryoåterföring på 34 %. Dessa resultat är jämförbara med eller bättre än resultaten vid traditionell assisterad befruktning.

Mer än hälften av alla behandlingar som rapporteras till ESHRE utförs som preimplantatorisk genetisk screening (PGS). En viktig skillnad mellan PGS och PGD är att PGS innebär en screening av embryonala kromosomavvikelser och inte en specifik diagnostik för en ärftlig sjukdom. Syftet med PGS är att förbättra chanserna att lyckas vid assisterad befruktning, eftersom embryon med kromosomavvikelser har en mycket liten potential att utvecklas vidare till födelsen av ett barn. I dessa fall har paret ingen ökad risk för en specifik ärftlig sjukdom och den svenska lagtexten, som den ser ut idag, medger således inte PGS.

 

Referenser
 

  1. Blennow E, Hanson C, Fridström M. Drygt tio år med preimplantatorisk genetisk diagnostik i Sverige. Ett alternativ vid stor risk att få barn med svåra ärftliga sjukdomar. Läkartidningen. 2008;105(14):1008-1010. Länk
     
  2. Blennow, E., Hanson, C and Fridstöm, M. Preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD). In: Ofrivillig Barnlöshet, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, Rapport nr 64. Gottlieb, C. and Fridström, M. (Eds) pp 93-96, SFOG (2010)
     
  3. De Rycke M, Belva F, Goossens V, Moutou C, SenGupta SB, Traeger-Synodinos J, Coonen E. ESHRE PGD Consortium data collection XIII: cycles from January to December 2010 with pregnancy follow-up to October 2011. Hum Reprod. 2015 30(8):1763-1789. Länk
     
  4. Iwarsson E, Malmgren H, Blennow E. Preimplantation genetic diagnosis: twenty years of practice. Semin Fetal Neonatal Med, 2011 16(2):74-80. Länk
     
  5. SenGupta SB, Dhanjal S, Harper JC. Quality control standards in PGD and PGS. Reprod Biomed Online. 2016 32(3):263-270. Länk
     
  6. Simpson JL, Rechitsky S. Preimplantation Diagnosis and other Modern Methods for Prenatal Diagnosis. J Steroid Biochem Mol Biol. 2016 Apr 21. Länk
     
  7. Wilton L, Thornhill A, Traeger-Synodinos J, Sermon KD, Harper JC. The causes of misdiagnosis and adverse outcomes in PGD. Hum. Reprod 2009 24(5):1221–1228. Länk
     
  8. Lag (2006:351) om genetisk integritet m m Länk
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 6203

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Preimplantatorisk genetisk diagnostik

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Vi tar emot remisser för kardiologisk konsultation och klinisk fysiologi. Korta väntetider
Stockholm Heart Center


Specialistläkare/Överläkare (LUS)
till Klinisk mikrobiologi, Lund


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden

annons
annons