annons
annons
annons
Könskorrigerande kirurgi
Författare Docent, överläkare , Nationellt Centrum för Könsdysforisk Vård och Hälsa/Universitetssjukhuset, Linköping
Specialistläkare i plastikkirurgi o allmän kirurgi , Nationellt Centrum för Könsdysforisk Vård och Hälsa/Universitetssjukhuset, Linköping
Granskare Professor Per Hellman, Institutionen för kirurgiska vetenskaper/Akademiska Sjukhuset
Uppdaterad 2017-01-04
Specialitet Plastikkirurgi
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Målsättningen med könskorrigerande kirurgi (sex reassignment surgery, SRS) är att konstruera genitalier som liknar sin biologiska motsvarighet både utseendemässigt och funktionellt. Den kirurgiska behandlingen föregås av:
 

  • Psykiatrisk utredning
  • Behandling med könshormon
  • Ansökan om ändrad könsidentitet till Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (vanligen kallat Rättsliga rådet).
Mer om utredning vid transexualism i separat behandlingsöversikt "Transsexualism, könsdysfori"


Ofta krävs mer än ett ingrepp och många gånger tar behandlingen minst 1 år inräknat efterföljande mindre korrigerande ingrepp eller åtgärder av komplikationer.


Allmänt om komplikationer

För vårdgivare som till vardags inte arbetar med patienter som genomgått könskorrigerande kirurgi är det viktigt att känna till att patienterna för problem som primärt rör den könskorrigerande kirurgin, t ex akuta eller sena komplikationer, om möjligt skall handläggas av eller i samråd med plastikkirurg. För beskrivning av specifika komplikationer, se nedan under respektive ingrepp.


”Vanlig” sjukvård

Patienterna kan dock bli aktuella för sjukvård i andra sammanhang, t ex elektiv eller akut kirurgi eller i primärvården. I dessa fall bör patienterna i första hand handläggas som sina biologiska motsvarigheter.


Sättning av urinkateter

Sättning av urinkateter (KAD) på patienter som genomgått könskorrigerande kirurgi kan med ett undantag göras enligt samma rutiner som vanligt. På biologiska män som genomgått könskorrigering till kvinna återfinns urinrörsmynningen på samma ställe som på en biologisk kvinna. På biologiska kvinnor som har en peniskonstruktion är den ursprungliga urinrörsmynningen inte flyttad.

Undantaget gäller biologiska kvinnor som genomgått könskorrigering till män och har en peniskonstruktion baserad på klitoris (metaoidioplastik, se nedan) med konstruktion av ett nytt urinrör och en ny urinrörsmynning. I dessa fall kan sättning av KAD kräva specialkunskaper eftersom det nya urinröret vanligen har en mindre diameter och har en kraftig krökning. Man kan behöva sätta en kateter direkt in i urinblåsan vid akuta urinrörsproblem (suprapubisk kateter).


 

KÖNSKORRIGERING KVINNA TILL MAN
 

Mastektomi

Juridiskt finns det möjlighet att avlägsna brösten sent under utredningsfasen, men det utförs som regel inte utan att diagnosen transsexualism är ställd samt att det hos patienten och utredaren finns en avsikt att gå vidare med en ansökan om ändrad könsidentitet. Syftet med mastektomin är att skapa en manlig kontur i bröstkorgens övre del, inte att avlägsna all körtelvävnad som vid cancerkirurgi.

Mastektomin utförs med olika tekniker beroende på bystens volym och snittföringen kan grovt indelas i tre typer:
 

  • Snitt i undre halvan av bröstvårtan (små bröst)
     
  • Snitt runt bröstvårtan (medelstort bröst)
     
  • Snitt under bröstet (stora bröst)

Oavsett vilken metod man väljer så är bröstamputation sällan total för att inte orsaka en volymsfattig bröstkontur.


Komplikationer

Mindre komplikationer kan handläggas i primärvården men allvarliga komplikationer bör i första hand handläggas på den klinik där patienten opererats primärt eller vid mycket akuta tillstånd på patientens hemortssjukhus efter kontakt med den opererande kliniken.


Tidiga komplikationer
 

  • Små blödningar
    Ger mindre (ensidig) svullnad med små lokala besvär samt hematom, behandlas konservativt.
     
  • Större blödningar
    Ger kraftig (ensidig) svullnad och vanligen kraftig ömhet/smärta, ska åtgärdas akut med utrymning av hematomet.
     
  • Ytlig sårinfektion
    Lokal irritation lokaliserad i suturlinjen utan perifiert hudengagemang eller systemisk påverkan, behandlas polikliniskt.
     
  • Djup infektion
    Abscess med eller utan systemisk påverkan och perifier hudrodnad skall dräneras akut och behandlas inneliggande med intravenös antibiotika.
     
  • Bröstvårtenekros
    Bör behandlas polikliniskt som ytlig sårinfektion i samråd med operatören, eventuella revisioner skall alltid ske först efter kontakt med plastikkirurg eller bröstkirurg.

Sena komplikationer
 

  • Överdriven ärrbildning
    Normal ärrbildning behöver ingen behandling. Hypertrofa ärr eller keloidbildning är ovanligt och behandlas med ocklusion eller i samråd med plastikkirurg.
     
  • Asymmetri
    Lindrig asymmetri är att betrakta som normalt, medan större asymmetri kan behöva åtgärdas kirurgiskt av plastikkirurg.
     
  • Felaktig position av bröstvårtorna
    Ska alltid remitteras till plastikkirurg.
     
  • Hudveck
    Veckbildning från bröstvårtan skall i första hand handläggas av plastikkirurg, medan s k ”hundöron” som emellanåt uppstår i ändarna av snitten under bröstet åtgärdas med lokal excision i lokalbedövning.

Genitala operationer

Vissa patienter väljer att avstå från peniskonstruktion efter genomförd mastektomi.

På de patienter som går vidare med genital kirurgi utförs antingen avlägsnande av livmoder, äggledare och äggstockar, peniskonstruktion, eller båda i kombination.

Peniskonstruktion sker efter att tillstånd erhållits från Socialstyrelsens Rättsliga råd.

 

Falloplastik

Penis skapas genom att flytta vävnad lokalt/regionalt med bevarad kärlförsörjning (stjälkad lambå), eller från ett annat ställe på kroppen med återskapad kärlförsörjning med mikrokirurgisk teknik (s k fri lambå). Slutliga resultatet är en penis som består av ett rör av hud, underhudsfett och eventuell muskelfascia. Efter avslutad inläkning (ca 3 månader) kan man utföra ytterligare operationer: forma och tatuera ollon samt lägga in erektionsstavar för att underlätta penetrerande samlag, och testikelproteser i de yttre blygdläpparna för att ge mer volym och ge intryck av en pung. Klitoris och urinrör lämnas utan åtgärd.

Fördelen med falloplastik är att den typ är mer lik en biologisk penis. En nackdel är att falloplastiken inte har sexuell känsel samt saknar urinrör. Vanligtvis syns även ett missprydande ärr vid tagstället.

 

Komplikationer

Sårläkningsproblem under inledande läkningen är vanliga och behandlas med lokal sårvård, och bör skötas i samråd med opererande klinik.

Det förekommer att erektionsstavar eller testikelproteser skaver hål i huden vilket nästan alltid leder till att de måste tas bort och patienten behandlas med antibiotika.

 

Metoidioplastik

Behandling med könshormon leder alltid till hypertrofi av klitoris av varierande grad. Metaoidioplastiken baseras på klitoris och består därför av erektil vävnad, vilket gör att den har sexuell känsel samt viss erektionsförmåga. Vidare har metaoidioplastiken en urinrörskonstruktion baserad på vaginalslemhinna och hud. Storleken kan variera. Ett vanligt resultat är 2-5 cm. Sättning av KAD i senare skede kan vara komplicerat.


Komplikationer

Komplikationer till metoidioplastik rör vanligen urinröret i form av förträngningar och/eller fistlar mellan urinröret och huden, eller mellan urinröret och vaginalresten, och ska handläggas av plastikkirurg.

Vid akut urinstämma kan urinavledning via suprapubisk kateter vara nödvändigt, vilket i så fall måste utföras på hemortssjukhuset.


Konstgjorda penis

För patienter som avstår från biologisk peniskonstruktion finns möjlighet att bära en konstgjord penis som fästs med titanskruvar i bäckenet i syfte att kunna tillfredsställa en partner samt skapa volym.


Borttagande av slidan

Slidan lämnas oftast orörd både efter falloplastik och metaoidioplastik men i fall då patienten önskar avlägsnande av vaginalslemhinnan samt stängning av vaginalkaviteten kan detta utföras av gynekolog med speciell erfarenhet av vaginektomi efter könskorrigerande kirurgi.


 

KÖNSKORRIGERING MAN TILL KVINNA
 

Vaginal konstruktion

Vaginal konstruktion består vanligtvis av två operationer med 3-6 månaders mellanrum.


Operation 1

Syftet med den första operationen är att skapa en vaginalkavitet mellan ändtarmen och urinröret, bygga upp en struktur som fungerar som klitoris som medger sexuell stimulering och skapa en vulva. Vid ingreppet avlägsnas också testiklar, penis och de två stora svällkropparna.

Efter operationen måste patienten börja vidga vaginalkaviteten dagligen så att den inte faller ihop. Detta behöver utföras livslångt.

 

Operation 2

Den andra operationen utförs mellan 3-6 månader efter den första operationen och innebär att man skapar en hud-kappa över den nya klitoris samt bygger upp mindre hudveck kring vaginalöppningen för att simulera inre blygdläppar. Dessutom så krävs nästan alltid en klyvning av hud mellan vaginalöppningen och perineum för att underlätta penetration och utvidgning.

För alla patienter med vagina konstruerad av penil hud gäller att lubrikationen i samband med samlag behöver åstadkommas med glidmedel.


Komplikationer

Komplikationer till vaginoplastik under läkningsskedet ska om möjligt alltid handläggas av plastikkirurg. Vid akut urinstämma (mycket ovanligt) kan man behöva sätta en suprapubisk kateter.


Sena komplikationer
 

  • Det rör vanligen urinröret eller rest av svällkroppsvävnad kring urinrörsmynningen som kan hindra samlag.
     
  • I mycket ovanliga fall förekommer även fistelbildning mellan den nya vaginan och ändtarmen. Detta skall alltid handläggas av plastikkirurg.

Tarmvagina

Som alternativ operationsmetod kan en del av tjocktarmen användas som vagina. Denna operation ger möjlighet till en längre vagina som har en naturlig lubrikation, men kan å andra sidan orsaka illaluktande flytningar och att tarmslemhinnan kommer fram ur slidmynningen.

 

Bröstförstoring

De flesta biologiska män som behandlas med könshormon (östrogen) får en viss bröstutveckling de första 6-12 månaderna under hormonbehandlingen. Storleken på brösten varierar. De patienter som får en liten bröstutveckling efter hormonbehandlingen erbjuds bröstförstoring med implantat.

För mer information om detta, se:

PM – Bröstkirurgi, kosmetisk med implantat
PM – Bröstkirurgi, kosmetisk, komplikationer

 


ICD-10

Transsexualism F64.0
Könsidentitetsstörning, ospecificerad F64.9
Andra specificerade könsidentitetsstörningar F64.8

 

Referenser
 

  1. Arver S, Dhejne C., Öberg K. , Transsexualism, könsdysfori. www.internetmedicin.se, 2015.
     
  2. Monstrey, S., et al., Chest-wall contouring surgery in female-to-male transsexuals: A new algorithm. Plastic and reconstructive surgery, 2008. 121(3): p. 849-859. Länk
     
  3. Monstrey, S.J., P. Ceulemans, and P. Hoebeke. Sex reassignment surgery in the female-to-male transsexual. in Seminars in plastic surgery. 2011. Thieme Medical Publishers. Länk
     
  4. Bettocchi, C., D.J. Ralph, and J.P. Pryor, Pedicled pubic phalloplasty in females with gender dysphoria. BJU international, 2005. 95(1): p. 120-124. Länk
     
  5. Monstrey, S., et al., Penile reconstruction: is the radial forearm flap really the standard technique? Plastic and reconstructive surgery, 2009. 124(2): p. 510-518. Länk
     
  6. Felici, N. and A. Felici, A new phalloplasty technique: the free anterolateral thigh flap phalloplasty. Journal of Plastic, Reconstructive & Aesthetic Surgery, 2006. 59(2): p. 153-157. Länk
     
  7. Selvaggi, G., et al., Scrotal reconstruction in female-to-male transsexuals: a novel scrotoplasty. Plastic and reconstructive surgery, 2009. 123(6): p. 1710-1718. Länk
     
  8. Perovic, S. and M. Djordjevic, Metoidioplasty: a variant of phalloplasty in female transsexuals. BJU international, 2003. 92(9): p. 981-985. Länk
     
  9. Joris, H. and M. Hage, Metaidoioplasty: an alternative phalloplasty technique in transsexuals. Plast Reconstr Surg, 1996. 97: p. 161-7. Länk
     
  10. Selvaggi, G., et al., Gender identity disorder: general overview and surgical treatment for vaginoplasty in male-to-female transsexuals. Plastic and Reconstructive Surgery, 2005. 116(6): p. 135e-145e. Länk
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 6188

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Könskorrigerande kirurgi

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare i geriatrik/internmedicin
Neurolog- och rehabiliteringskliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus


Geriatriker
Geriatriken i Region Gävleborg.


Vikarier inför sommaren 2016
Region Skåne


Läkarchef, Neurolog- och rehabiliteringskliniken
Södra Älvsborgs Sjukhus, Läkaravdelning stroke, neurologi och geriatrik


Vi söker sjuksköterskor som vill göra skillnad!
Region Örebro Län


Utvecklingsläkare i militärmedicin till Göteborg
Försvarsmedicincentrum, Göteborg


Specialist i allmänmedicin
Närhälsan Kärra vårdcentral


Bli en av oss!
Praktikertjänst


Kom och jobba hos oss som sjuksköterska eller barnmorska
Landstinget Sörmland


Specialistläkare till närsjukvårdsteam
Södra Älvsborgs Sjukhus , Neurolog- och rehabiliteringskliniken

annons
annons
annons
annons