Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Dentofaciala anomalier
Författare Professor , Maxillofacialkirurgi/Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset
Granskare Docent Övertandläkare Bo Sunzel, Käkkirurgi/Region Skåne
Uppdaterad 2016-07-01
Specialitet Käkkirurgi, Odontologi, Maxillofacialkirurgi, Plastikkirurgi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Ortognatkirurgi (ortognat; grekisk betydelse; rak käke) korrigerar vanligtvis avvikelser i ansikte och käkar som inkluderar:
 

  • Form
  • Asymmetrier
  • Relationen mellan käkarna (över- och underbett samt öppet bett)
  • Funktion

Ingreppen är vanliga och knappt 1000 operationer utförs årligen i Sverige. Postoperativt ses få komplikationer men ibland mindre recidiv (1-2 mm). Små avvikelser, fr a av estetisk natur, korrigeras i de flesta fall inte i den offentliga vården utan patienten får söka sig till exempelvis privata plastikkirurgiska kliniker.

En grupp patienter som har mer uttalade avvikelser är barn och ungdomar med kraniofaciala missbildningar. Det föds ca 50 barn per år i Sverige som diagnostiseras med kraniofacialt missbildningssyndrom. Dessa patienter måste ofta genomgå flera operationer där de kraniala missbildningarna opereras i tidig ålder av plastik- och neurokirurger medan ansiktsskelettet korrigeras efter puberteten. I vissa fall av mikrognati (kraftigt underutvecklade käkar) måste dock insatser göras i unga år för att underlätta andningen. Majoriteten av dessa fall utreds, behandlas och följs multidiciplinärt vid Kraniofaciala enheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vid den snabba tillväxten i puberteten förvärras vanligtvis käkställningsfelet, asymmetrin eller den hemifaciala mikrosomin (ena ansiktshalvan växer inte normalt). Därför är det viktigt att de barn som löper risk att utveckla skelettavvikelser, som inte kan korrigeras med tandreglering, identifieras.


Etiologi

De flesta käkställningsfelen och asymmetrierna i ansiktsskelettet är idiopatiska. I de fall där kraniofacialt missbildningssyndrom är påvisat föreligger i de flesta fall genetiska förändringar.

  • Crouzons syndrom
    Beror på mutationer i FGFR2- eller FGFR3-genen på kromosom 10 respektive 4. Generna kodar för fibroblast growth factor receptor, vilken i sin tur är viktig för fostrets skelettutveckling. Samma mutationer kan även orsaka:

    - Aperts syndrom
    - Pfeiffers syndrom
     
  • Saethre-Chotzens syndrom
    Beror på en mutation i genen TWIST1 på kromosom 7, vilken kodar för en transkriptionsfaktor som reglerar produktionen av fibroblast growth factor receptor.
     
  • Treacher Collins
    Beror på mutationer i TCOF1-genen i den långa armen på kromosom 5.
     
  • Goldenhars syndrom
    Orsaken till syndromet är än så länge okänd, men är i de flesta fall inte ärftlig. Möjliga förklaringsmodeller är i dagsläget att tillståndet skulle bero på störningar i migrationen av celler från neurallisten till gälbågarna.
     
  • Läpp-käk-gom spalter (LKG)
    Den vanligaste formen av ansiktsmissbildning. LKG-spalt förekommer oftast solitärt, men kan även vara del i ett missbildningssyndrom (se ovan), se även behandlingsöversikt "Läpp-käk-gomspalt (LKG)".


SYMTOM
 

Patienter med dentofaciala anomalier har huvudsakligen symtom i form av:
 

  • Tuggproblem
  • Käkledssmärta eller begränsning av käkledens rörelseomfång
  • Huvudvärk
  • Svårigheter att tala
  • Snarkning och/eller sömnapné (vid retrognati/underutvecklad käke)
  • Andningsproblem (vid mikrognati)
  • Försämrad livskvalitet

Därutöver har patienterna ofta ett stort subjektivt behandlingsbehov av rent estetiska orsaker. Det föreligger av förklarliga skäl en uttalad önskan om att få ett utseendemässigt normaliserat ansikte.


 

UTREDNING
 

Utredningen består av klinisk och radiologisk bedömning. Patientens subjektiva behandlingsbehov har stor betydelse för bedömningen.

Vid kraniofacialt missbildningssyndrom är utredningen alltid multidisciplinär och inkluderar:
 

  • Klinisk genetik
  • Plastikkirurgi
  • Maxillofacialkirurgi
  • ÖNH
  • Logopedi
  • Tandreglering
  • Pediatriker
  • Psykologer
  • Dietister

Anamnes

Patientens subjektiva besvär med t ex tal, tuggning, käkledsbesvär och utseende penetreras. Det är även värdefullt att få svar på om det föreligger hereditet.

 

Status

Sedvanlig medicinsk bedömning. Vid klinisk undersökning av ansikte samt mun och svalg ses i allmänhet:
 

  • Mikrognati/makrognati
  • Asymmetrier mellan höger och vänster ansiktshalva
  • Uttalat konkav alternativt konvex profil
  • Transversella avvikelser mellan käkarna (t ex en smal maxilla).
  • Vertikala avvikelser, öppna bett
  • Läpp-, käk- och gomspalt (LKG)
  • Trångställning av tänderna
  • Ojämna tandbågar

Radiologi
 

  • Slätröntgen
    Profilbild och anterioposterior bild av ansiktet tas för att analysera ansiktsskelett, käkar och tänder, s k kefalometri, där avvikelser registreras i förhållande till skallbasen.
     
  • DT
    Efter DT-undersökning av ansikte och käke kan 3D-analys av ansiktet göras med mjukvaruprogram för att prediktera operationsutfallet.

Övrigt

Utredning kring behov av tandställning görs av tandregleringsspecialist. Patientens ansikte fotodokumenteras före påbörjad behandling.


 

BEHANDLING
 

Behandlingen syftar till optimal rehabilitering av:
 

  • Tuggfunktion
  • Tal
  • Andning (då denna är påverkad)

Den syftar även till ett för patienten godtagbart estetiskt resultat.

Behandlingen är kirurgisk och inkluderar totala och segmentella osteotomier i käkar och mellanansikte. De osteotomerade fragmenten fixeras med titanplattor.
Även genioplastik är vanligt för att markera hakan. Vid asymmetrier kombineras ovanstående med antingen reduktion eller förstärkning av käkvinklarna och basis mandibulae. På samma sätt kan okbensregionen reduceras eller förstärkas med autologt ben, fett eller implantat.

Vid stora förflyttningar med ökad recidivrisk eller negativ påverkan på talet används ibland distraktionsosteogenes. Efter osteotomi och installation av distraktionsapparaturen dras bensegmenten isär långsamt (1 mm/dygn) till önskad längd. Därefter tjänstgör apparaturen som extern fixering i ca 8 veckor innan den avlägsnas.


Bild 1: Före operation. Onormal tillväxt av ansiktets högra sida, fr a mandibeln.

Dentofacialfore.jpg



Bild 2: Efter operation med nivellering av maxillan och ramus/corpusreduktion av mandibelns högra sida.

Dentofacialefter.jpg




UPPFÖLJNING
 

De flesta patienter kan återgå till hemmet efter 1-2 dagar på sjukhus. Kylmask används vanligtvis första dygnet för att reducera svullnad och värk. Majoriteten av patienterna har fast tandregleringsapparatur på plats under operationen och partiell fixering av käkarna med elastics (gummidrag) appliceras några dagar efter operationen för att styra in ocklusionen under den initiala läkningsfasen.

Förutom uppföljningen på mottagningen de första veckorna postoperativt kallas patienterna för klinisk undersökning, röntgen och foto efter 6 respektive 12 månader på de flesta centra i landet. Vanligen ser operatören patienten vid första kontrollen ca 7-10 dagar postoperativt.


 

PROGNOS
 

Prognosen är i allmänhet mycket god och reoperationer är ovanliga, med en god effekt på funktion som minskade symptom från käkleder och tuggmuskulatur (8), förbättrad andningsfunktion (10) och en förbättrad livskvalitet (9).


 

ICD-10

Anomalier i förhållandet mellan käke och skallbas K07.1
Kraniofacial dysostos Q75.1
Mandibulofacial dysostos Q75.4
Akrocefalosyndaktyli [Apert] Q87.0B
Goldenhars syndrom Q87.0D
Andra medfödda missbildningssyndrom som främst påverkar ansiktets utseende Q87.0W
Robins syndrom Q87.0E
Kluven läpp och gom Q35
Kluven gom Q35

 

Referenser
 

  1. Silva I, Suska F, Cardemil C, Rasmusson L. Stability after maxillary segmentation for correction of open bite: A cohort study. J Craniomaxillofac Surg 2013;41(7):154-158.
     
  2. Widar F, Kashani H, Alsén B, Dahlin C, Rasmusson L. The effect of steroids in preventing facial oedema, pain and neurosensory disturbances after bilateral sagittal split osteotomy: a randomized controlled trial. Int J Oral Maxillofac Surg 2015;44:252-258.
     
  3. Reyneke JP. Diagnosis and treatment planning. In: Essentials of Orthognathic surgery. Chicago, IL. Quintessence 2003;61.
     
  4. Jacobson A. Radiographic cephalometry from basics to videoimaging. Chicago, IL. Quintessence, 1995.
     
  5. Prinsell JR. Maxillomandibular advancement surgery for obstructive sleep apnea. J Am Dent Assoc 2002;133:1489-1497.
     
  6. Gorlin R Syndromes of the Head and Neck, 3rd ed. New York: Oxford University Press, 1990.
     
  7. Socialstyrelsen - Ovanliga diagnoser
     
  8. Abrahamsson C, Henrikson T, Nilner M, Sunzel B, Bondemark L and Ekberg EC. TMD before and after correction of dentofacial deformities by orthodontic and orthognatic treatment. Int J Oral Maxillofac Surg 2013; 42(6):752-8
     
  9. O. Breik, D. Tivey, K. Umapathysivam, P. Anderson: Mandibular distraction osteogenesis for the management of upper airway obstruction in children with micrognathia: a systematic review. Int. J. Oral Maxillofac. Surg. 2016; 45: 769–782
     
  10. C.L. Soh ,V. Narayan. Quality of life assessment in patients with dentofacial deformity undergoing orthognathic surgery—A systematic review. J of Oral and Maxillofac Surg 2013; Vol 42(8):974 980
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 6113

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Dentofaciala anomalier

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum

annons
annons
annons