Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Barnreumatism
Författare Docent, överläkare , Enheten för barnreumatologi/Akademiska sjukhuset
Granskare Med dr, överläkare Stefan Hagelberg, Sektionen för barnreumatologi/Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Uppdaterad 2017-07-28
Specialitet Pediatrik, Reumatologi
Skriv ut
Patientbroschyr
Föräldraguide - Att Leva med JIA - Metojectpen® oc...
annons


BAKGRUND
 

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen hos barn och den kliniska bilden är heterogen. Incidensen i de nordiska länderna är ca 15/100 000 barn/år. Definitionsmässigt ska JIA ha debuterat före 16 års ålder och ledinflammationen varat i mer än 6 veckor samt att man har uteslutit andra sjukdomar som kan ge ledinflammation, d v s att orsaken är okänd. Det man oftast behöver utesluta är en kortvarig artrit i efterförloppet till en virusinfektion eller en bakteriell infektion. Att ställa diagnosen JIA baseras därför på att barnet har artrit, att den är långvarig samt att man noggrant har uteslutit andra sjukdomar genom sjukhistorien, undersökning av barnet och olika laboratorieundersökningar.

Den heterogena sjukdomsbilden avspeglas i sju undergrupper, baserat framför allt på antal inflammerade leder, hudutslag och feber.


 

INDELNING
 

  • Oligoartrit (fåledsartrit) – vanligaste formen, innebär att högst fyra leder varit inflammerade under det första halvåret efter debut. Om antalet inflammerade leder blir fler än fyra efter det första halvåret kallas sjukdomen för utvidgad oligoartikulär JIA, annars persisterande oligoartikulär JIA. Den oligoartikulära formen utgör ca 50 % av alla fall med JIA. Vid fåledsartriten är det vanligen enstaka stora leder som drabbas, knäleden är vanligast.
     
  • Polyartikulär (RF-positiv/polyartikulär RF-negativ) - karakteriseras av att fem eller fler leder är engagerade under det första halvåret efter debut, oftast både stora och små leder. Man skiljer på reumatoid faktor (RF)-positiv respektive -negativ form. Barn och tonåringar med JIA är RF-positiva endast i ca 1-3 % av fallen och deras sjukdom betecknas som en aggressiv form av barnreumatism med ökad risk för leddestruktion.
     
  • Juvenil psoriasisartrit - hudsjukdomen kan debutera lång tid efter ledinflammationerna. Typiska tecken är att ett finger (eller tå) är spolformat svullet förbi ledområdet, så kallad daktylit, eller nagelförändringar, framförallt nagelgropar. Förekomst av psoriasis hos nära släktingar hör också till diagnoskriterierna.
     
  • Entesit-relaterad JIA - en undergrupp som bl a omfattar de barn som utvecklar sakroilit, precis som vid ankyloserande spondylit hos vuxna, och är ovanlig hos barn. När en sådan sjukdomsbild debuterar i barnaåren är det vanligast med ledinflammation i en eller flera stora leder hos en pojke med debut efter sex års ålder. Entesit är vanligt i den här gruppen och innebär inflammation där sena eller muskel fäster in mot ben, oftast patellarsena, hälsena eller trampdyna. Det finns en stark koppling till HLA-B27 och ärftlighet är inte ovanlig.
     
  • Systemisk form - (högst 10 % av alla barn med JIA) skiljer sig från de övriga. Den karakteriseras av feber, hudutslag och ett generellt högt inflammationspåslag förutom artrit. Hudutslaget är tydligast när febern är som högst (oftast kvällar och nätter). Ledinflammationen kan komma långt efter debuten av de systemiska symtomen. Lever/mjältförstoring, perikardit, svullna lymfkörtlar, pleurit och muskelsmärta kan också finnas. Var god se separat PM - Systemisk juvenil idiopatisk artrit.
     
  • Ospecificerad artrit - artrit som inte uppfyller något av kriterierna för de andra grupperna eller för 2 eller fler av grupperna ovan.


SYMTOM
 

  • Svullen led/leder med/utan värmeökning
  • Morgonstelhet
  • Ledsmärta i varierande grad
  • Ibland rörelseinskränkning


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Postinfektiös/reaktiv artrit. Oftast kortvarig smärtsam artrit under några dagar i samband med virusinfektion, streptokockinfektion eller en bakteriell enterit.
     
  • Borreliaartrit? Nästan alltid ett knä.
     
  • Septisk artrit. Oftast högfebrilt barn med höga infektionsparametrar och svår ledsmärta. Barn med JIA har sällan hög feber (om det inte handlar om den systemiska formen). Vid en septisk artrit har bakterierna spritt sig till leden via blodet. Odla blod och ledvätska på vid indikation om det finns misstanke om bakteriell genes.
     
  • Kingella kingae. Lågaktiv bakteriell artrit hos små barn, svårodlad bakterie.
     
  • Leukemi? Periartikulärt leukemiskt infiltrat. Patologiskt blodstatus?


UTREDNING
 

Anamnes

Oftast upptäcker föräldrarna att barnet haltar, framför allt på morgonen, eller har svårt att röra i någon annan led. Om leden är svullen finns ofta misstanke om att barnet har slagit sig men det är mycket ovanligt att barn svullnar i en led av ett trauma. Ibland är flera leder affekterade redan vid debuten. Inte sällan får barnet initialt felaktigt diagnosen ”växtvärk”, men det förkommer endast på kväll och natt och aldrig på morgonen.

Har barnet haft någon infektion nyligen? Har barnet några andra symtom förutom ledbesvären?

 

Status
 

  • Svullen led/leder med/utan värmeökning
  • Morgonstelhet
  • Ledsmärta i varierande grad
  • Ibland rörelseinskränkning

Labbprover
 

  • SR eller CRP samt TPK
    Kan vara normala men ofta lätt förhöjda, övrig blodbild väsentligen normal.
     
  • ALAT
    Bör kontrolleras speciellt inför behandling med NSAID.
     
  • Kreatinin och urinsticka
    Ibland är ledinflammation det första tecknet på en inflammatorisk systemsjukdom med samtidig risk för nefrit.
     
  • ANA (IF på hepatocyter)
    Är positiv hos ca 30 % av alla barn med JIA. Positiv ANA och/eller låg ålder vid debut är associerat med en ökad risk för uveit. Uveiten är oftast helt utan symtom och måste därför följas regelbundet av ögonläkare (initialt var 3:e månad).

Radiologi

Om en enstaka led är påverkad bör den röntgas.


 

BEHANDLING
 

Akut

NSAID är basbehandling av stelhet och smärta hos barn med JIA. Man kan inte störa diagnostiken genom att behandla med NSAIDs även om diagnosen inte är klar. Många NSAIDs är inte registrerade för användning till barn och rekommenderad ålder skiljer sig för de preparat som har indikation hos barn. Ingen av coxiberna är registrerad för användning till barn i Sverige.

Rekommenderade läkemedel:
 

  • Naproxen 10-15 mg/kg/dygn
  • Ibuprofen 20-30 mg/kg/dygn. Mixtur > 6 mån (> 7 kg).
    Tablett > 6 år (> 20 kg)
  • Diklofenak 2-3 mg/kg/dygn > 6 år

När diagnosen är klar ges intra-artikulär ledinjektion, triamcinolon (Lederspan), till stora leder, Depo-Medrol med Lidokain till små leder och senskidor. Vid kraftfull inflammation i flera leder kan ibland tillfällig behandling med perorala steroider vara nödvändig. Beroende på sjukdomsbild tar man ställning till eventuell långverkande antireumatisk behandling (s k LARM).


Kronisk

Om ledinflammationen återkommer snabbt efter en kortisoninjektion, om barnet inte haft tillräcklig hjälp av den första kortisonsprutan eller om det redan vid debuten finns tecken till lokal tillväxtrubbning finns indikation för ett långverkande antireumatiskt läkemedel. Det absolut vanligaste är metotrexat. Om barnet kan svälja tabletter ges metotrexat i tablettform med begynnelsedos 10mg/m2 kroppsyta en gång i veckan, annars som en subkutan injektion en gång per vecka.

Peroral folsyra används som skydd mot leverbiverkningar.

Vid otillräcklig effekt av metotrexat eller biverkningar lägger man till ett biologiskt läkemedel (oftast TNF-hämmare; ges parenteralt). Idag är flera biologiska läkemedel godkända för användning till barn.


 

UPPFÖLJNING
 

Patient med misstänkt barnreumatism bör remitteras till närmaste barnmottagning, till barnläkare med profilering mot barnreumatologi.


 

PROGNOS
 

Ungefär hälften av barn med JIA går i medicinfri remission. Det är ont om prognostiska markörer för barnreumatism. Endast mellan 1-3 % av barnen har positiv reumafaktor och/eller anti-CCP, som båda är associerade med en sämre prognos. Oftast är det lite äldre barn som insjuknar med många leder (stora och små) under det första halvåret som hör till den gruppen.

Bäst prognos har patienter med så kallad kvarstående oligoartikulär sjukdomsbild d v s som inte utvecklar ledinflammation i fler än fyra leder, även när det gått mer än ett halvår efter debut.

Den reumatiska ögoninflammationen som vanligen debuterar utan några symtom är en stor riskfaktor för framtida synnedsättning, vilket delvis kan förebyggas genom regelbundna ögonkontroller.

 

ICD-10

Juvenil polyartrit M08.3
Pauciartikulär juvenil artrit M08.4

 

Referenser

Beukelman, T., et al., 2011 American College of Rheumatology recommendations for the treatment of juvenile idiopathic arthritis: initiation and safety monitoring of therapeutic agents for the treatment of arthritis and systemic features. Arthritis Care Res (Hoboken), 2011. 63(4): p. 465-82.

Ringold, S., et al., Childhood Arthritis and Rheumatology Research Alliance consensus treatment plans for new-onset polyarticular juvenile idiopathic arthritis. Arthritis Care Res (Hoboken), 2014. 66(7): p. 1063-72.

Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 6109

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Barnreumatism

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Legitimerade läkare sökes till KRY
Högtillgänglig vård


Överläkare
Verksamhetsområde psykitri


AT-läkare
Lasarettet i Ystad


AT- läkare
Skaraborgs Sjukhus


AT-läkare
Nu- sjukvården


AT-läkare
Visby lasarett


AT-läkare
Norrlands universitetssjukhus


AT- läkare
Kungälvs sjukhus


AT-läkare
Hässleholms sjukhus


AT-läkare
Alingsås Lasarett


Hej, du som vill göra ST i allmänmedicin!
Region Kronoberg


Anestesiolog, kirurg eller ortoped? Jobba en kort tid i Mali!
Försvarsmakten


AT-läkare
Lycksele Lasarett


AT-läkare
AT i Region Örebro


AT- läkare
Sunderby sjukhus


AT-läkare
Lasarettet Trelleborg


Specialistläkare
till Psykiatrimottagning Centrum, Neuropsykiatriskt team!


AT- läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT-läkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


AT-läkare
Ängelholms sjukhus


AT-läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


AT- läkare
Region Jönköping


AT- läkare
Södra Älvsborgs Sjukhus


Enhetschef
till IVA och Uppvakningsenheten i Helsingborg


AT- läkare
Enköpings lasarett


AT-läkare
Kullberska sjukhuset


AT-läkare
Skellefteå Lasarett


AT-läkare
Lasarettet i Landskrona


AT- läkare
Hudiksvalls sjukhus


AT-läkare
Helsingborgs lasarett

annons