Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Broskskador
Författare Professor, överläkare , Region Hallands Ortopedi/Kungsbacka sjukhus
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet
Uppdaterad 2017-04-19
Specialitet Ortopedi
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

En led är en enhet för att överföra rörelser och fördela belastning på ett smidigt sätt. Leden består av en kombination av ett tunt skikt broskvävnad ovan en förhållandevis elastisk benvävnad. Till leden hör också belastningsfördelande menisker och stabiliserande ligament. Omgivande muskulatur räknas också in i ledens funktionsenhet.1,2

Denna behandlingsöversikt handlar om ledbrosk men brosk finns även i andra delar av kroppen och beroende på typ kan brosk ibland mineraliseras.

Brosk kan vidare uppträda ektopiskt utanför skelettet som i bindväv, muskulatur och i hjärtat. Vanligtvis indelas brosk i tre olika typer1,2:
 

  • Hyalint brosk (t ex ledbrosk)
  • Fibröst brosk (t ex brosk i ryggradsdiskar)
  • Elastiskt brosk (t ex brosk i öronmussla)

Brosket skiljer sig väsentligt ifrån andra vävnader i kroppen då det saknar nerver, kärl och lymfatisk vävnad. Avsaknaden av dessa för en vävnads läkningsförmåga viktiga komponenter gör brosket skadekänsligt. Bristen på innervering leder till att skadat brosk inte kliniskt kan visa på att det skett en skada i broskvävnaden direkt efter skadetillfället. Istället sker det så småningom reaktioner i brosket som indirekt kan peka på ett fel i vävnaden genom uppkomst av ledkapselinflammation (synovit) och/eller mekaniska problem på grund av ojämnheter i ledytan samt försämrad elasticitet.

Brosket har vidare en låg cell/matrix-kvot vilket innebär att det finns för få celler i broskvävnaden som skulle kunna vandra in till skadeområdet för att bidra till läkning2. Avsaknaden av blodkärl leder till att stamceller får svårt att komma till skadeområdet antingen som pericyter på kärlens yta eller i blodet som perifera blodcellsstamceller.


 

SYMTOM och KLINISKA FYND
 

Ett initialt våld mot en led kan ge upphov till tillfällig smärta då omgivande innerverade vävnader reagerar med smärtförnimmelser. Även om brosket skadats sker ingen direkt smärtreaktion härifrån på grund av avsaknaden av nerver. Det kan därför ta flera månader innan symtom från en skadad broskvävnad ger sig till känna, då som:
 

  • Upphakningar
  • Låsningar
  • Svullnad
  • Lokal ledkapsel svullnad/synovit

Uppgifter om hur leden skadats kan ge misstanke om broskskada men oftast tar det lång tid innan skadan upptäcks. Dessa symtom kan dock också komma från en skadad menisk och med en samtidig instabilitet ifrån skadade korsband.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING
 

Anamnes
 

  • Lokal smärta?
  • Svullnad?
  • Stelhet med rörelseinskränkning?
  • Upphakningar eller äkta låsningar?

Status
 

  • Kapselsvullnad
  • Hydrops (vätska i leden)
  • Aktiva och passiva rörelser kan vara smärtsamma
  • Krepitationer
  • Lokal ömhet vid tryck lokaliserat eller diffust.

Ofta är det dock vanligt att ledstatus är blankt och då är anamnesen extra viktig.


Bilddiagnostik

Brosket syns inte på en konventionell röntgen förrän omkring 50 % av broskskiktet försvunnit (motsvarar en Ahlbäck grad 1-sänkning vid en belastad röntgen). Med datortomografi och kontrastinjektion kan man visualisera broskskiktet och defekter i brosket samt visa på reaktioner i det underliggande benet i form av cystbildningar3.

Magnetkameran är det hittills bästa sättet att bedöma brosket3. Med olika sekvenser kan broskets tjocklek och attenuering bedömas, defekter i broskskiktet och samtidig förekomst av underliggande benmärgsödem noteras. Vidare kan man med kontrastmetoder som gadoliniumförstärkt MR (dGEMRIC) bedöma proteoglukanfördelningen medan kollagenstrukturen kan bedömas med T2 Mapping MRI3.


 

BEHANDLING
 

Vid flera skadade strukturer i leden (menisk, ledband och brosk) kan det vara svårt att få fram vilken av skadorna som orsakar patientens besvär. Ofta behandlas då alla skadorna samtidigt. Vid upptäckt av en lokal broskskada i leden utan andra skador indikerar lokal palpationsömhet motsvarande regionen för smärta, samt direkt under broskskadan förekommande benmärgsödem, att broskskadan sannolikt orsakar patientens besvär.

Naturalförloppet för en broskskadas utveckling är dåligt känd och sällan studerad. I en studie på getter där man åstadkommit 6 mm stora skador osteokondralt på femurkondylen fann man att obehandlade utvecklades dessa skador till betydligt större skador framför allt i underliggande ben med kollaps av benet och bildning av stora hålrum4. I en klinisk studie på 115 patienter med lokala djupa broskskador på mediala femurkondylen fann man 10 år senare att 30 % av dessa 115 patienter opererats med en knäprotes5. Riskfaktorer var ålder, kvinnligt kön och obesitas. Av extra intresse var att broskskador på tibiaplatån och grad av meniskförlust kraftigt ökade risken för artrosutveckling. Viktigt är dock att förstå att en lokal brosklagning görs på smärtindikation och inte för att förhindra en vidarutveckling till artros. Om reparation skulle kunna förhindra en sådan utveckling är ännu inte känd eftersom inga studier är gjorda där broskreparation fullt ut kliniskt jämförs med obehandlade skadors naturalförlopp5.

Förekommer en broskskada där man upplever att den är orsaken till patientens besvär kan man försöka laga skadan operativt. Skador som har ett djup mindre än ca 50 % av broskskiktet kan behandlas med debridering där man tar bort flikar och jämnar till brosket för att minska risken för att skadan blir större eller djupare2. Om skador går ner i mer än 50 % av brosket, ned till ben eller genom benet, räcker inte debridering utan då behövs en operation som kan fylla ut defekten6,7. Det finns olika metoder för att utföra en sådan lagning av broskdefekten och här nedan beskrivs olika aktuella operationsalternativ.
 

  • Benmärgsstimulering
  • Implantation av vävnader som kan bilda broskvävnad
  • Implantation av fullt utvecklad broskvävnad
  • Implantation av celler med broskbildande förmåga
  • Implantation av artificiell plugg utfyllande broskdefekten

Oavsett metod måste skadan först debrideras. Det är viktigt att väggarna i broskskadan blir så vertikala som möjligt.

En relativt liten brosklesion kan efter radikal debridering bli mycket stor. Man bör därför vara medveten om detta så att man har beredskap för lämplig kirurgisk metod att ta till för att behandla broskskadan efter debrideringen8.

Efter debridering väljer man den teknik för reparation som man tycker passar skadans storlek, läge och i relation till om skadan tidigare opererats med någon teknik.

Det finns idag inga riktigt säkra studier som anger att en metod är bättre än någon annan. En del metoder passar till behandling av små skador medan andra metoder fungerar bättre vid större skador och de som går ner i det subkondrala benet. Hur och med vilken teknik broskskador kan behandlas är därför fortfarande kontroversiellt men det finns idag flera randomiserade studier som jämför olika metoder med varandra. Däremot finns inga studier som jämför metod mot debridering eller enbart sjukgymnastik9-31.

I en randomiserad studie13 debriderades skadorna i ett första steg för att sedan behandlas med två olika metoder efter en 6 månadersperiod av enbart sjukgymnastik. En tredjedel av dessa parienter blev då så pass förbättrade att de inte kunde randomiseras13. Studien förtäljer emellertid inte hur långvarig effekten av denna konservativa behandling blev. En uppföljning av resultat efter behandling på minst två år behövs för att bedöma effektens varaktighet33.

Mest studerad broskreparation i randomiserade studier är autolog broskcellsimplantation (ACI). Här finns (2016) sjutton olika randomiserade studier där ACI jämförs antingen med andra metoder eller med olika generationer av ACI<9-23,27,30. I tretton av dessa studier jämfördes ACI mot annan metod och i 8 av dessa tretton studier var jämförelsen mikrofraktur. I 5 av dessa 8 studier var det kliniska ACI-resultatet signifikant bättre än resultatet efter mikrofraktur i olika parametrar studerade18,20, 21,23,27. I den senaste publicerade randomiserade studien27 hade man signifikant bättre resultat kliniskt med ACI jämfört med mikrofraktur vid 2 årsuppföljning men ingen skillnad av reparationsvävnaden (MR + histologi)27.

Av intresse att känna till är att en studie startats i Norge (2016) där patienter med symtomatiska broskskador större än 2 cm2 randomiseras till antingen artroskopisk debridering + sjukgymnastik eller till autolog broskcellsimplantation plus sjukgymnastik32.


Olika typer av broskskadebehandlingar

Mindre skador (< 2 cm2) har bra resultat med flera metoder medan större skador oftast fordrar mer avancerad operationsmetod för att fylla upp och täcka skadan5.

 

Benmärgsstimulering (BMS)

Genom att borra eller pressa in ett spetsigt instrument i underliggande ben framkallar man en blödning i skadeområdet, vilket stimulerar benmärgen att läka skadan genom inväxt av celler.

För att bättra styra inväxten av celler från benmärgen används idag olika porösa matrismaterial som tillägg i skadeområden . Dessa material har olika resorptionsförmåga vilket påverkar rehabiliteringen då mognaden av den reparerade vävnaden är beroende på stödmaterialets egenskaper.

Fördelarna med olika typer av benmärgsstimulering är att de i allmänhet är billiga metoder som kan utföras av de flesta ortopeder. Passar bäst på små skador, upp till 1,5-2 cm. Tendens är dock att reparationsvävnaden tappar sin funktion gradvis efter 18-24 månader.34,35

Benmärgsstimulering i form av subkondral borrning eller mikrofrakturering är en väl etablerad metod och den som använts som jämförande behandling till andra metoder. I de randomiserade studierna står tekniken sig lika bra som andra metoder i många studier, åtminstone för skador mindre än 3 cm2. 16,22,26,27,28,31 Metoden är dock som övriga metoder inte jämförd med enbart debridering eller naturalförloppet av broskskada. Man ser idag ett ökat användande av olika matrismaterial i kombination med benmärgsstimulering30,36 likaså kombinationer med tillväxtfaktorer25. Det finns studier som talar för att sådan förstärkt benmärgsstimulering kan resultera i en förbättrad reparationsvävnadskvalitet25,30.

 

Implantation av vävnader som kan bilda broskvävnad

Benhinna (periost) och revbensbrosk (perikondrium) innehåller hos unga individer rikligt med celler som har broskbildande förmåga. I ledvätskans miljö kan dessa celler bilda en broskliknande vävnad men i kärlrik vävnad bildas istället ben.

Fördelen är att metoden kan kombineras med benmärgsstimulering och relativt stora skador kan täckas med perikondrium eller benhinna (upp till 3-4 cm2).34, 35 Vävnaderna, främst perikondrium, har dock en tendens att framkalla förkalkningar i vävnaderna vilket försämrar resultatet efter broskkirurgin. Vidare har benhinnan (periostet) en tendens till att växa för kraftigt i leden vilket ger besvär i form av upphakningar. Metoderna används idag allt mindre35.

Inga randomiserade studier finns för dessa två typer av ingrepp. Det finns dock studier som jämför effekt av periost som täckning av broskskada i kombination med broskceller (första generationen ACI) med andra generationen ACI (broskceller + kollagenmembran) och man har inte funnit någon skillnad mellan täckningsmetod15,17.

 

Implantation av fullt utvecklad broskvävnad

Autologa osteokondrala multipla implantat2,35

Broskskador kan lagas med multipla cylindriska pluggar av brosk och ben som man skördar autologt från patientens skadade led efter att man debriderat broskskadan. Pluggarna tas från områden med mindre belastad ledyta som den övre inre och yttre delen av femurkondylen, samt från det så kallade notchområdet. Dessa brosk-ben-pluggar implanteras sedan i broskområdet i ett mosaikmönster.

Tekniken har mest använts som öppen kirurgi men idag används tekniken mer och mer transartroskopiskt. Begränsningen är antal pluggar som man kan skörda från leden och den morbiditet som tagstället kan ge upphov till.

Fördelen är att man direkt får en helt riktig broskvävnad implanterad och att man har en färdigutvecklad zon mellan brosk och ben. Inläkningen mellan det implanterade broskskiktet uteblir dock oftast och zonen fylls med bindväv.

Vid behandling av idrottare är tekniken värdefull för behandling av små till medelstora skador där man som mest behöver ett par pluggar. Återhämtningstiden är snabb och idrottaren kan återgå till sin idrott betydligt snabbare än vid användandet av andra reparationsmetoder där mognaden av reparationsvävnaden är mycket långsammare.

Det finns 5 randomiserade studier med mosaikplastik, där mosaikplastik i tre studier uppvisade samma resultat som ACI 9,14,22 och i en studie uppvisade signifikant bättre resultat än mikrofraktur24. I en studie var ACI signifikant bättre än mosaikplastik11.


Osteokondrala allograft2,35,36

Större ben- och ben-broskskador kan behandlas med brosk- och benimplantat från avlidna individer, s k allograft. Bäst resultat har man av färska allograft36

Fördelen är att man kan behandla stora bendefekter efter intraartikulära frakturer och få en samtidig brosktäckning. Vid mycket stora defekter hos unga individer kan man göra transplantation med stora resektionsblock av broskben på femurkondyl och broskben på tibiakondyl med tillhörande menisk; biologisk unikompartmentell rekonstruktion.

Nackdelen är risk med överförande av sjukdomar och immunreaktioner samt också bristen på åtkomsten av allograft.

Det finns inga randomiserade studier med jämförelse mot andra broskreparationsmetoder. Allograft används oftast för mycket stora brosk-bendefekter och där finns ingen plats för de andra biologiska metoderna. Närmast metod för en jämförelse blir proteskirurgi. Man har emellertid flera rapporter med goda långtids uppföljnings resultat36.

 

Autologt eller allograft broskfragmentsimplantat2,35,37

Innebär att man skördar brosk från en led autologt för att sedan fragmentera broskbitarna och sprida ut dem på ett klisterförsett membran som sedan implanteras i broskskadan. Studier har visat att celler kan vandra ut från fragmenten för att bidra till broskreparationen.

Det finns två randomiserade studier där fragmenttekniken uppvisade signifikant bättre kliniska resultat jämfört med mikrofraktur vid 2 årsuppföljningen20,21. Metoden finns nu även som ett allograftalternativ med fragmenten implanterade under ett membran eller i en pasta37. Allograftvarianten är ännu inte studerad i någon randomiserad studie.

 

Implantation av celler med broskbildande förmåga2,35,38

En liten broskbiopsi tas via artroskopi, broskcellerna isoleras från deras grundsubstans och expanderas sedan in vitro. De odlade cellerna implanteras sedan i det broskskade området under ett membran.

Fig. 1. Broskskada på knäskålens ledyta.

Implantation av celler under membran



Fig. 2. Broskskadan på knäskålen har behandlats med andra generationens broskcellsimplantation; patientens egna broskceller har implanterats in under ett kollagenmembran som sytts över defekten.

Implanterade celler på broskskada


Första patienten i världen med denna teknik opererades i Göteborg 198736. Idag implanteras broskcellerna oftast som tredje generationens implantat med celler odlade i olika resorberbara matrismaterial. Med tredje generationen broskcellsimplantation kan flertalet patienter behandlas transartoskopiskt.

Fig. 3. Hyalyronsyremembran med odlade broskceller klipps till för att trans-artroskopiskt implanteras i knäled för att behandla en broskskada på femurkondylen

Images


Fig. 4. Broskskada på femurkondylen behandlad med transartroskopiskt implanterat odlat brosk i hyalyronsyrematris

Artroskopisk bild av behandlad femurkondyl


Cellteknologin är dyr och metoden används därför när andra metoder efter 1-3 försök inte fungerat för att läka en signifikant broskskada. Cellerna är framför allt autologa men några få center i Europa använder även allograftceller i skyddande matrismaterial.


ACI har funnits i snart 30 år och är en väl studerad metod såväl djurexperimentellt som i en mångfald prospektiva uppföljningar och flera randomiserade studier. Som nämnts ovan finns det idag 17 sådana studier där ACI av framför allt första generationen jämförs med andra metoder, där ACI i 13 av de 17 studierna jämförts mot annan teknik och där ACI i 7 av dessa uppvisade signifikant bättre resultat i olika parametrar studerade11,12,18,20,21.23,27.

 

Implantation av artifiell plugg utfyllande broskdefekten2,39-43

Porösa cylindrar av syntetiska material i olika storlekar implanteras i broskdefekten, i syfte att slippa skörda brosk-/benpluggar från led. Dessa syftar till att guida inväxten av celler från benmärgen medan de samtidigt sakta resorberas. Det finns också helt solida syntetiska implantat och metallimplantat som fyller ut defekten som en miniprotes.

Man har haft en del problem med långsam beninläkning vid användande av dessa porösa materail men samtidigt kliniskt bra resultat39-44. Det finns en randomiserad studie med denna metod och där såg man ingen skillnad med matrisimplantatet jämfört med mikrofraktur26. Det finns varken långtidsresultat eller randomiserade studier när det gäller användadet av mini-metalimplantat45,46. Kan vara aktuella att använda vid stora osteonekroser men mer studier fordras innan deras plats i behandlingen kan föreslås45.

 

Artros

Vid artros är ofta brosket redan sjukt, men kan skadas akut, med låsningar och smärta som följd. Sådana skador kan lagas med metoder såsom enligt ovan. Har patienten en samtidig hjul- eller kobenhet kan ett sådant ingrepp behöva kombineras med en avlastande kiloperation d v s en osteotomi47. En avlastande ortos kan underlätta läkningen om patientens skada är stor men ingen vinkelfelställning föreligger48.

En multicenter-randomiseringsstudie för att studera avlastning av broskreparation med ortos kommer att starta 2016-2017.


 

REHABILITERING
 

Såväl efter en skada där broskskada misstänks föreligga som när en skada påvisats bör patienten snabbt börja med en träning hos fysioterapeut. Om patienten trots idog träning inte förbättras kan remiss till ortoped ske. Efter en operation är fysioterapin av högsta värde och rehabiliteringen är långvarig då broskreparation är en långsam process.

Reparationscellerna i skadeområdet behöver bli belastade för att producera en belastningsduglig reparationsvävnad49,50,51. Belastningen bör ske i form av axialkompression medan sidokommande, sjuvande, krafter eller våld skall undvikas. Broskskador kan därför efter en operation behandlas med t ex en ortos som låser extremiteten i rakt läge under två veckor med samtidig axial belastning. Efter den initiala låsta perioden kan successivt ökad böjning tillåtas medan man fortfarande försöker undvika rotationsrörelser. Muskulaturen tränas för att förbättra styrkan, balansen och koordinationen i ett successivt stegrat program.

Synpunkterna på graden av belastning efter broskreparation varierar men två randomiserade studier visar på att tidig belastning kan användas utan negativ effekt på långtidsresultaten49,51.


 

UPPFÖLJNING
 

I allmänhet rekommenderas att patienter följs regelbundet efter behandling av en broskskada. Man kan som exempel följa patienter efter en operation enligt följande schema:
 

  • 6 veckor
  • 3 månader
  • 12 månader

Om bra funktion efter ett år kan patienten höra av sig vid behov. Patienten uppmanas till regelbunden träning.

Om ej tillräcklig bra vid ettårskontrollen fortsätter man uppföljningen i intervall.

Oftast är de patienter som fungerar bra vid 2-årskontrollen fortsatt stabila förutsatt att de inte drabbas av nya skador. Man bör också känna till att reparationsvävnadens utseende varierar efter operationssätt och att man kan följa mognadsgraden med magnetkameraundersökningar. Det kan ta mellan 1-3 år innan vävnaden når sin maximala mognadsgrad med ett utseende som i en del fall påminner om det omgivande brosket52,53.


 

PROGNOS
 

Broskskador är svårbehandlade och kräver stort engagemang från såväl den som behandlar som patient. Om patienten följer instruktioner om regelbunden träning samt viktreduktion om övervikt föreligger så är prognosen i allmänhet god.

När man ser på olika broskskadebehandlingar bland idrottande personer finner man att det är minst sannolikhet att återgå till sportaktivitet efter mikrofrakturbehandling jämfört med broskcellstransplantation, mosaikplastik och allograftbehandling. Bäst chans att efter en broskskadebehandling kunna återgå till sin sportaktiviet har unga patienter, de med kort symtomtid och de med små skador. Man har också sett bättre resultat bland dem som varit föremål för få ingrepp och som är duktiga på att följa rehabiliteringsprogrammen54.

Det finns även en randomiserad studie där man jämförde mosaikplastikbehandling med mikrofrakturbehandling på idrottsmän med broskskador. Mosaikplastik behandlade patienter återgick i signifikant större utsträckning till sin tidigare sportaktivitet jämfört med mikrofrakturbehandlade patienter55.


 

SLUTKOMMENTARER
 

Broskskador ger upphov till mycket besvär för många människor och besvären från skadorna kan inte underskattas. Heir och medarbetare (2010)56 fann att patienter med broskskador hade mer bekymmer med sina broskskadade knän än patienter med korsbandsinsufficienta knän och svårighetsgraden var jämförbar med dem som planerats för knäprotesoperationer47.

Det finns idag ett flertal randomiserade studier som omfattar brokskadebehandling. Variationen i skadetyp, omfattning och mångfalden av metoder gör att resultaten av dessa studier i många fall är svårtolkade. Svårigheten demonstreras av Engen och medarbetares studie från 201057 där man ifrågasätter om de patienter som med stränga inklusionskriterier inkluderats i de förekommande randomiserade studierna är representativa för de patienter som generellt över världen behandlas för broskskador57. I framtiden kommer vi därför sannolikt att bäst följa de olika broskbehandlingarnas effekter med hjälp av registeruppföljningar på samma sätt som man gör i korsbands- och ledprotesregistren. I de skandinaviska korsbandsregistret kan man redan idag får kontinuerlig information om de broskskador som förekommer vid samtidig korsbandsskada58.


 

ICD-10

Ruptur av ledbrosk i knä, aktuell S83.3
Lateral broskskada i knäled S83.3L
Medial broskskada i knäled S83.3M
Patellär broskskada i knäled S83.3Q
Andra sjukdomar i ledbrosk M24.1
Annan posttraumatisk gonartros M17.3

 

För knäleden används diagnosnummer S83.3 för broskskador som är akuta. Som akut definieras en skada som upptäckts inom 3 månader. De flesta skador upptäcks och/eller behandlas betydligt senare och då skall diagnosnummer M24.1 användas. Detta nummer ersätter M17.3 som använts länge för äldre broskskador. Detta diagnosnummer står emellertid för så kallad posttraumatisk artros vilket är en mer utbredd skada med degenerativt brosk. Det är viktigt att dokumentera broskskador även om dessa inte aktivt behandlas.


Referenser
 

  1. Hall BK. Bones and cartilage. Developmental and evolutionary skeletal biology. Elsevier. San Diego, USA. 2005 33-45.
     
  2. Brittberg M, Cartilage morphology. In : Cartilage surgery. An operative manual. Brittberg M, Gersoff W. (eds). Elsevier Philadelphia. 2011, 1-8.
     
  3. Brittberg M, Dahlberg L. Bilddiagnostik av broskador. I Broskskador och artros. Diagnostik, behandling och rehabilitering. Brittberg M (red). StudentlitteraturLund 2014, 31-47.
     
  4. Jackson DW, Lalor PA, Aberman HM, Simon TM. Spontaneous repair of full-thickness defects of articular cartilage in a goat model. A preliminary study. J Bone Joint Surg Am. 2001 Jan;83-A(1):53-64. Länk.
     
  5. Spahn G, Hofmann GO. [Focal cartilage defects within the medial knee compartment. predictors for osteoarthritis progression]. [Article in German] Z Orthop Unfall. 2014 Oct;152(5):480-8. Länk.
     
  6. Dzioba RB. The classification and treatment of acute articular cartilage lesions. Arthroscopy. 1988;4(2):72-80. Länk.
     
  7. Fu FH, Zurakowski D, Browne JE, Mandelbaum B, Erggelet C, Moseley JB Jr, Anderson AF, Micheli LJ. Autologous chondrocyte implantation versus debridement for treatment of full-thickness chondral defects of the knee: an observational cohort study with 3-year follow-up. Am J Sports Med. 2005 Nov;33(11):1658-66. Länk.
     
  8. Brittberg M. Debridement of the injured cartilage. In: Brittberg M, Gersoff W (eds).Cartilage surgery ;An operative manual. Elsevier Saunders Philadelphia 2011. 19-25.
     
  9. Horas U, Pelinkovic D, Herr G, Aigner T, Schnettler R. Autologous chondrocyte implantation and osteochondral cylinder transplantation in cartilage repair of the knee joint. A prospective, comparative trial.J Bone Joint Surg Am. 2003 Feb;85-A(2):185-92. Länk.
     
  10. Schneider U, Andereya S. First results of a prospective randomized clinical trial on traditional chondrocyte transplantation vs CaReS-Technology. Z Orthop Ihre Grenzgeb. 2003 Sep-Oct;141(5):496-7. In german language. Länk.
     
  11. Bentley G1, Biant LC, Carrington RW, Akmal M, Goldberg A, Williams AM, Skinner JA, Pringle J. A prospective, randomised comparison of autologous chondrocyte implantation versus mosaicplasty for osteochondral defects in the knee. J Bone Joint Surg Br. 2003 Mar;85(2):223-30. Länk.
     
  12. Visna P, Pasa L, Cizmár I, Hart R, Hoch J. Treatment of deep cartilage defects of the knee using autologous chondrograft transplantation and by abrasive techniques--a randomized controlled study.Acta Chir Belg. 2004 Nov-Dec;104(6):709-14. Länk.
     
  13. Bartlett W, Skinner JA, Gooding CR, Carrington RW, Flanagan AM, Briggs TW, Bentley G. Autologous chondrocyte implantation versus matrix-induced autologous chondrocyte implantation for osteochondral defects of the knee: a prospective, randomised study.J Bone Joint Surg Br. 2005 May;87(5):640-5.
     
  14. Dozin B, Malpeli M, Cancedda R, Bruzzi P, Calcagno S, Molfetta L, Priano F, Kon E, Marcacci M.Comparative evaluation of autologous chondrocyte implantation and mosaicplasty: a multicentered randomized clinical trial. Clin J Sport Med. 2005 Jul;15(4):220-6.
     
  15. Gooding CR, Bartlett W, Bentley G, Skinner JA, Carrington R, Flanagan A.A prospective, randomised study comparing two techniques of autologous chondrocyte implantation for osteochondral defects in the knee: Periosteum covered versus type I/III collagen covered. Knee. 2006 Jun;13(3):203-10
     
  16. Knutsen G, Drogset JO, Engebretsen L, Grøntvedt T, Isaksen V, Ludvigsen TC, Roberts S, Solheim E, Strand T, Johansen O. A randomized trial comparing autologous chondrocyte implantation with microfracture. Findings at five years.J Bone Joint Surg Am. 2007 Oct;89(10):2105-12.
     
  17. Zeifang F, Oberle D, Nierhoff C, Richter W, Moradi B, Schmitt H. Autologous chondrocyte implantation using the original periosteum-cover technique versus matrix-associated autologous chondrocyte implantation: a randomized clinical trial.Am J Sports Med. 2010 May;38(5):924-33
     
  18. Basad E, Ishaque B, Bachmann G, Stürz H, Steinmeyer J.Matrix-induced autologous chondrocyte implantation versus microfracture in the treatment of cartilage defects of the knee: a 2-year randomised study. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2010 Apr;18(4):519-27.
     
  19. Vanlauwe J1, Saris DB, Victor J, Almqvist KF, Bellemans J, Luyten FP; TIG/ACT/01/2000&EXT Study Group.Five-year outcome of characterized chondrocyte implantation versus microfracture for symptomatic cartilage defects of the knee: early treatment matters. Am J Sports Med. 2011 Dec;39(12):2566-74.
     
  20. T. Spalding, F. Almqvist, M. Brittberg, B. Cole, J. Farr, T. Hosea, A. Imhoff, B. Mandelbaum, S. Nehrer, J. Richmond.The CAIS project ;European multicentre randomised controlled pilot study of a one stage procedure for cell based cartilage repair. Proceedings. JBJS (Br) 2011 vol. 93-B no. SUPP III 292
     
  21. Cole BJ, Farr J, Winalski CS, Hosea T, Richmond J, Mandelbaum B, De Deyne PG. Outcomes after a single-stage procedure for cell-based cartilage repair: a prospective clinical safety trial with 2-year follow-up. Am J Sports Med. 2011 Jun;39(6):1170-9
     
  22. Lim HC, Bae JH, Song SH, Park YE, Kim SJ. Current treatments of isolated articular cartilage lesions of the knee achieve similar outcomes.Clin Orthop Relat Res. 2012 Aug;470(8):2261-7.
     
  23. Crawford DC1, DeBerardino TM, Williams RJ 3rd. NeoCart, an autologous cartilage tissue implant, compared with microfracture for treatment of distal femoral cartilage lesions: an FDA phase-II prospective, randomized clinical trial after two years. J Bone Joint Surg Am. 2012 Jun 6;94(11):979-89
     
  24. Gudas R, Gudaite A, Pocius A, Gudiene A, Cekanauskas E, Monastyreckiene E, Basevicius A.Ten-year follow-up of a prospective, randomized clinical study of mosaic osteochondral autologous transplantation versus microfracture for the treatment of osteochondral defects in the knee joint of athletes. Am J Sports Med. 2012 Nov;40(11):2499-508.
     
  25. Saw KY, Anz A, Siew-Yoke Jee C, Merican S, Ching-Soong Ng R, Roohi SA, Ragavanaidu K.Articular cartilage regeneration with autologous peripheral blood stem cells versus hyaluronic acid: a randomized controlled trial.Arthroscopy. 2013 Apr;29(4):684-94.
     
  26. Anders S, Volz M, Frick H, Gellissen J.A Randomized, Controlled Trial Comparing Autologous Matrix-Induced Chondrogenesis (AMIC®) to Microfracture: Analysis of 1- and 2-Year Follow-Up Data of 2 Centers. Open Orthop J. 2013 May 3;7:133-43.
     
  27. Saris D, Price A, Widuchowski W, Bertrand-Marchand M, Caron J, Drogset JO, Emans P, Podskubka A, Tsuchida A, Kili S, Levine D, Brittberg M; SUMMIT study group. Matrix-Applied Characterized Autologous Cultured Chondrocytes Versus Microfracture: Two-Year Follow-up of a Prospective Randomized Trial.Am J Sports Med. 2014 Jun;42(6):1384-94
     
  28. Ulstein S, Årøen A, Røtterud JH, Løken S, Engebretsen L, Heir S.Microfracture technique versus osteochondral autologous transplantation mosaicplasty in patients with articular chondral lesions of the knee: a prospective randomized trial with long-term follow-up. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2014 Jun;22(6):1207-15
     
  29. Cadossi M, Buda RE, Ramponi L, Sambri A, Natali S, Giannini S. Bone marrow-derived cells and biophysical stimulation for talar osteochondral lesions: a randomized controlled study. Foot Ankle Int. 2014 Oct;35(10):981-7.
     
  30. Shive MS, Stanish WD, McCormack R, Forriol F, Mohtadi N, Pelet S, Desnoyers J, Méthot S, Vehik K, Restrepo A. BST-CarGel® Treatment Maintains Cartilage Repair Superiority over Microfracture at 5 Years in a Multicenter Randomized Controlled Trial. Cartilage. 2015 Apr;6(2):62-72.
     
  31. Wylie JD, Hartley MK, Kapron AL, Aoki SK, Maak TG.Akgun I1, Unlu MC, Erdal OA, Ogut T, Erturk M, Ovali E, Kantarci F, Caliskan G, Akgun Y. Matrix-induced autologous mesenchymal stem cell implantation versus matrix-induced autologous chondrocyte implantation in the treatment of chondral defects of the knee: a 2-year randomized study. Arch Orthop Trauma Surg. 2015 Feb;135(2):251-63
     
  32. Randsborg PH, Brinchmann J, Løken S, Hanvold HA, Aae TF, Årøen A.Focal cartilage defects in the knee -a randomized controlled trial comparing autologous chondrocyte implantation with arthroscopic debridement. BMC Musculoskelet Disord. 2016 Mar 8;17(1):117.
     
  33. Peterson L, Brittberg M, Kiviranta I, Akerlund EL, Lindahl A. Autologous chondrocyte transplantation. Biomechanics and long-term durability.Am J Sports Med. 2002 Jan-Feb;30(1):2-12.
     
  34. Brittberg M, Gobbi A, Imhoff A, Kon E, Madry H. Cartilage repair. Clinical guidelines.DJO Publishing London 2012.
     
  35. Brittberg M (red). Behandling av traumatiska broskskador i knäleden. I Broskskador och artros. Diagnostik, behandling och rehabilitering. StudentlitteraturLund 2014,49-85
     
  36. Chahal J, Gross AE, Gross C, Mall N, Dwyer T, Chahal A, Whelan DB, Cole BJ.Outcomes of osteochondral allograft transplantation in the knee. Arthroscopy. 2013 Mar;29(3):575-88
     
  37. Farr J, Tabet SK, Margerrison E, Cole BJ. Clinical, Radiographic, and Histological Outcomes After Cartilage Repair With Particulated Juvenile Articular Cartilage: A 2-Year Prospective Study.Am J Sports Med. 2014 Jun;42(6):1417-25
     
  38. Brittberg M, Lindahl A, Nilsson A, Ohlsson C, Isaksson O, Peterson L. Treatment of deep cartilage defects in the knee with autologous chondrocyte transplantation. New England Journal of Medicine 1994; 331:889-895. Länk.
     
  39. Bark S, Piontek T, Behrens P, Mkalaluh S, Varoga D, Gille Enhanced microfracture techniques in cartilage knee surgery: Fact or fiction? J.World J Orthop. 2014 Sep 18;5(4):444-9.
     
  40. Gelber PE, Batista J, Millan-Billi A, Patthauer L, Vera S, Gomez-Masdeu M, Monllau JC. Magnetic resonance evaluation of TruFit® plugs for the treatment of osteochondral lesions of the knee shows the poor characteristics of the repair tissue.Knee. 2014 Aug;21(4):827-32
     
  41. Verhaegen J, Clockaerts S, Van Osch GJ, Somville J, Verdonk P, Mertens P. TruFit Plug for Repair of Osteochondral Defects-Where Is the Evidence? Systematic Review of Literature.Cartilage. 2015 Jan;6(1):12-9
     
  42. Christensen BB, Foldager CB, Jensen J, Jensen NC, Lind M. Poor osteochondral repair by a biomimetic collagen scaffold: 1- to 3-year clinical and radiological follow-up.Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2015 Feb 18.
     
  43. Brix M, Kaipel M, Kellner R, Schreiner M, Apprich S, Boszotta H, Windhager R, Domayer S, Trattnig S. Successful osteoconduction but limited cartilage tissue quality following osteochondral repair by a cell-free multilayered nano-composite scaffold at the knee.Int Orthop. 2016 Mar;40(3):625-32
     
  44. Brittberg M, Faxén E, Peterson L. Carbon fiber scaffolds in the treatment of early knee osteoarthritis . A prospective 4-year follow-up of 37 patients. Clin Orthop 1994; 307:155-164. Länk.
     
  45. Bilge O, Doral MN, Yel M, Karalezli N, Miniaci A. Treatment of osteonecrosis of the femoral head with focal anatomic-resurfacing implantation (HemiCAP): preliminary results of an alternative option.J Orthop Surg Res. 2015 Apr 28;10:56
     
  46. Martinez-Carranza N, Ryd L, Hultenby K, Hedlund H, Nurmi-Sandh H, Lagerstedt AS, Schupbach P, Berg HE. Treatment of full thickness focal cartilage lesions with a metallic resurfacing implant in a sheep animal model, 1 year evaluation.Osteoarthritis Cartilage. 2016 Mar;24(3):484-93
     
  47. Harris JD, Hussey K, Wilson H, Pilz K, Gupta AK, Gomoll A, Cole BJ4.Biological knee reconstruction for combined malalignment, meniscal deficiency, and articular cartilage disease. Arthroscopy. 2015 Feb;31(2):275-82. Länk.
     
  48. Orishimo KF, Kremenic IJ, Lee SJ, McHugh MP, Nicholas SJ. Is valgus unloader bracing effective in normally aligned individuals: implications for post-surgical protocols following cartilage restoration procedures. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2013 Dec;21(12):2661-6. Länk.
     
  49. Ebert JR, Fallon M, Zheng MH, Wood DJ, Ackland TR. A randomized trial comparing accelerated and traditional approaches to postoperative weightbearing rehabilitation after matrix-induced autologous chondrocyte implantation: findings at 5 years.Am J Sports Med. 2012 Jul;40(7):1527-37
     
  50. Howard JS, Ebert JR, Hambly K. Current concepts in cartilage management and rehabilitation. J Sport Rehabil. 2014 Aug;23(3):169-70. Länk.
     
  51. Wondrasch B, Risberg MA, Zak L, Marlovits S, Aldrian S.Effect of accelerated weightbearing after matrix-associated autologous chondrocyte implantation on the femoral condyle: a prospective, randomized controlled study presenting MRI-based and clinical outcomes after 5 years.Am J Sports Med. 2015 Jan;43(1):146-53. Länk.
     
  52. Niethammer TR, Safi E, Ficklscherer A, Horng A, Feist M, Feist-Pagenstert I, Jansson V, Pietschmann MF, Müller PE. Graft maturation of autologous chondrocyte implantation: magnetic resonance investigation with T2 mapping.Am J Sports Med. 2014 Sep;42(9):2199-204. Länk.
     
  53. Bedi A, Foo LF, Williams RJ 3rd, Potter HG; Cartilage Study Group. The Maturation of Synthetic Scaffolds for Osteochondral Donor Sites of the Knee: An MRI and T2-Mapping Analysis.Cartilage. 2010 Jan;1(1):20-8. Länk.
     
  54. Campbell AB, Pineda M, Harris JD, Flanigan DC. Return to Sport After Articular Cartilage Repair in Athletes' Knees: A Systematic Review.Arthroscopy. 2015 Oct 30. pii: S0749-8063(15)00706-9. Länk.
     
  55. Gudas R, Gudaite A, Pocius A, Gudiene A, Cekanauskas E, Monastyreckiene E, Basevicius A.Ten-year follow-up of a prospective, randomized clinical study of mosaic osteochondral autologous transplantation versus microfracture for the treatment of osteochondral defects in the knee joint of athletes. Am J Sports Med. 2012 Nov;40(11):2499-508. Länk.
     
  56. Heir S, Nerhus TK, Røtterud JH, Løken S, Ekeland A, Engebretsen L, Arøen A.Focal cartilage defects in the knee impair quality of life as much as severe osteoarthritis: a comparison of knee injury and osteoarthritis outcome score in 4 patient categories scheduled for knee surgery.Am J Sports Med. 2010 Feb;38(2):231-7
     
  57. Engen CN, Engebretsen L, Årøen A.Knee Cartilage Defect Patients Enrolled in Randomized Controlled Trials Are Not Representative of Patients in Orthopedic Practice. Cartilage. 2010 Oct;1(4):312-9.
     
  58. Røtterud JH, Sivertsen EA, Forssblad M, Engebretsen L, Arøen A.Effect of meniscal and focal cartilage lesions on patient-reported outcome after anterior cruciate ligament reconstruction: a nationwide cohort study from Norway and Sweden of 8476 patients with 2-year follow-up. Am J Sports Med. 2013 Mar;41(3):535-43

Konsensusdokument
 

  1. Mithoefer K, Saris DB, Farr J, Kon E, Zaslav K, Cole BJ, Ranstam J, Yao J, Shive M, Levine D, Dalemans W, Brittberg M. Guidelines for the Design and Conduct of Clinical Studies in Knee Articular Cartilage Repair: International Cartilage Repair Society Recommendations Based on Current Scientific Evidence and Standards of Clinical Care. Cartilage. 2011 Apr;2(2):100-21
     
  2. Gomoll AH, Madry H, Knutsen G, van Dijk N, Seil R, Brittberg M, Kon E. The subchondral bone in articular cartilage repair: current problems in the surgical management. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2010 Apr;18(4):434-47. doi: 10.1007/s00167-010-1072-x. Epub 2010 Feb 4. Review.
     
  3. Brittberg M (red). Broskskador och artros. Diagnostik, behandling och rehabilitering. StudentlitteraturLund 2014
     
  4. Biant LC, McNicholas MJ, Sprowson AP, Spalding T.The surgical management of symptomatic articular cartilage defects of the knee: Consensus statements from United Kingdom knee surgeons.Knee. 2015 Oct;22(5):446-9
     
  5. Guermazi A, Roemer FW, Alizai H, Winalski CS, Welsch G, Brittberg M, Trattnig S.State of the Art: MR Imaging after Knee Cartilage Repair Surgery.Radiology. 2015 Oct;277(1):23-43
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 6043

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Broskskador

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








60 ST- läkare
Västerbotten


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg

annons
annons
annons