Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Misshandel av äldre
Författare AT-läkare PhD-student , /Lunds Universitet/Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Med dr, specialistläkare , /Region Halland
Granskare Docent, allmänläkare Malin André, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och Preventivmedicin/Uppsala Universitet
Uppdaterad 2016-11-30
Specialitet Geriatrik
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Dagens äldre lever längre, har fler sjukdomar än tidigare och tar ofta fler läkemedel. Många äldre är i stort behov av hjälp och omvårdnad från anhöriga och vårdpersonal för att klara sitt dagliga liv. Ökande multisjuklighet och omsorgsbehov ökar vårdgivarnas arbetsbörda. Studier har kunnat visa att en ökande arbetsbörda för vårdgivare och ett större vårdbehov ökar risken för trauma och misshandel. Misshandel och övergrepp från vårdgivaren kan vara avsiktliga eller oavsiktliga. Oavsiktlig misshandel kan vara att anhöriga inte klarar av att ge den vård om omvårdnad som den äldre personen är i behov av.

Vissa sjukdomar ökar risken för övergrepp då de ställer höga krav på vårdgivaren när det gäller tålamod och förståelse, såsom t ex:
 

  • Demens
  • Tidigare stroke
  • Nedsatt kognitiv funktion
  • Minnessvårigheter

Då andelen äldre ökar kommer misshandel mot äldre sannolikt bli ett ökande problem i samhället och vården. Begreppet äldre definieras olika i litteraturen, ibland används > 65 år som gräns, ibland > 75 år och ibland tittar man mer på skörheten hos en individ då den biologiska åldern inte alltid korrelerar med kronologiska åldern.

I studier från Sverige uppger 13-16 % att de blivit utsatta för någon typ av övergrepp efter sin 65-års dag. Liknande resultat kan ses från studier runt om i världen där 5-17 % över 65 år uppger att de utsatts för någon form av misshandel.

Misshandel av äldre har studerats mycket, men trots detta är det svårt att omsätta kunskapen inom vården. Mer utbildning och bättre rutiner behövs för att medicinsk personal ska upptäcka äldre som söker vård efter att de utsatts för misshandel.

De skador som uppstår hos äldre efter fysiskt våld kan vara väldigt svåra att identifiera. Det normala åldrandet kan ofta ge samma typer av skador och symtom som misshandel. Psykisk misshandel och försummelse är ännu svårare att identifiera. Det är viktigt att tänka på att den samlade livssituationen för en patient kan leda till en utmattning hos omgivning som visar sig som misshandel. Bakgrundskunskapen i varje enskilt patientfall är synnerligen viktigt. Det finns ett antal screeningverktyg som används internationellt och som kan vara en hjälp och vägledning om man misstänker fall av misshandel.


Definition

Definition enligt Socialstyrelsens översättning av Torontodeklarationen från 2002:

”Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskad/lämplig handling som utförs inom ett förhållande där det finns förväntan på förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person, denna handling kan vara fysisk, psykologisk/känslomässig, finansiell eller helt enkelt återspegla avsiktlig eller oavsiktlig försummelse.”


Indelning
 

  • Fysisk misshandel - skador och våld mot kroppen.
     
  • Psykisk misshandel - verbala hot, trakasserier, kränkningar.
     
  • Vanvård/försummelse - oförmåga (medveten eller omedveten) från vårdgivare att ge tillräckligt god omvårdnad. Exempelvis fel medicin, bristande hygien, dålig nutrition. Denna typ av misshandel beräknas stå för närmare hälften av alla fall av övergrepp mot äldre.
     
  • Sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp
     
  • Ekonomisk utnyttjande - stöld av egendom eller pengar, utpressning och så vidare.

Svårigheter som vårdpersonal ställs inför

Det finns många likheter mellan äldre personer och barn som utsätts för misshandel och övergrepp.
 

  • Rent fysiskt är både barn och äldre personer sköra vilket ökar risken för skador
     
  • Många äldre klarar inte sitt dagliga liv utan hjälp från andra personer
     
  • Äldre kan ha sjukdomar och skador som gör att de har svårt att kommunicera
     
  • De behöver ofta hjälp med mat, omvårdnad, förflyttningar, dosering av läkemedel m m

Precis som barn blir äldre personer ofta beroende av sina anhöriga och vårdpersonal för att kunna leva ett gott liv. Denna beroendeställning och underlägsenhet gör att äldre ofta har svårt att berätta när de utsätts för övergrepp även när man aktivt frågar dem om sin hemmiljö. En stor skillnad är att sekretesslagen bryts när missförhållande hos barn föreligger – detta gäller inte på samma sätt för vuxna. För många äldre som utsatts för misshandel av sina anhöriga har det funnits en destruktiv relation dem emellan i många år. För att på ett bra sätt kunna hjälpa de patienter man möter där man misstänker misshandel måste man vara nogsam med medgivande från patienten.

Tänk på att det viktigaste är att hjälpa patienten att förstå sin situation och att vården ska stödja patienten till att få den insikten och möjligheten till vård och förändring.
 

  • Det finns en lag (Socialtjänstlagen) som styr att sjukvården skall anmäla om man upptäcker missförhållande av ett barn (upp till 18 år). Vårdpersonal är skyldig att anmäla vid misstanke om barnmisshandel och vanvård. Det finns ingen lag som styr att sjukvården är skyldig att anmäla missförhållande hos äldre.
     
  • Var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor eller människor med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksamma eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild skall genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten (Lex Sarah).
     
  • Barn kan inte föra sin egen talan – det samma gäller för många äldre och sjuka personer. (Exempel på sjukdomar som bidrar till detta kan vara demens, tidigare stroke, kognitiv svikt, minnessvårigheter osv)
     
  • Barn är sköra rent fysiskt – det är många äldre också.
     
  • Vid misshandel av barn finns ofta atypiska tecken på skador – det gäller även misshandlade äldre. Atypiska skador och tecken på vanvård kan vara exempelvis viktnedgång, förändrat psykiskt status (rädsla, agitation, aggressivitet), avvikande labprover, felaktig medicinering.
     
  • Bakomliggande faktorer som föranleder misshandel av barn - kan vara av största vikt (exempelvis missbruk och psykisk sjukdom i familjen) – det gäller även äldre personer.
     
  • Som vårdpersonal måste man ha kunskap om när man ska misstänka att ett barn far illa. Vi måste bli medvetna om att även äldre människor kan fara illa hemma.

Sekretesslagen bryts när missförhållande hos barn föreligger – detta gäller inte för vuxna. Detta gör att man måste vara nogsam med medgivande från patient. Tänk på att det viktigaste är att hjälpa patienten att förstå sin situation och att vården stödjer patienten att få den möjligheten och insikten.


 

RISKFAKTORER
 

  • Demografiska - kvinnligt kön, hög ålder, socioekonomisk status.
     
  • Psykologiska - nedsatt kognition, depression, dåligt korttidsminne.
     
  • Medicinska tillstånd - stroke, demens, psykiatrisk sjukdom.
     
  • Beteende - aggressiv, utåtagerande, användande av droger och alkohol (riskfaktorer både hos offret och hos förövaren).
     
  • Socialt - samboende med andra, socialt isolerad, konflikter med familjemedlemmar eller vänner, dåligt socialt nätverk. Observera att litteraturen visar på att det kan vara en riskfaktor både att bo ensam och ha dåligt socialt nätverk. Men det kan även vara en riskfaktor att vara samboende med familjemedlemmar så som make/maka, barn och barnbarn.


UTREDNING
 

Anamnes

Noggrann anamnes gällande sjukhistoria, tidigare skador och social situation. Fråga om missbruk av alkohol, droger och läkemedel.

VÅGA FRÅGA!
 

  • Känner du dig säker hemma?
  • Vem är det som hjälper dig hemma?
  • Har någon skadat eller hotat dig hemma?
  • Har någon tvingat dig att göra saker du inte vill?
  • Har någon tagit saker mot din vilja eller tvingat dig att skriva på dokument du inte förstår?

Undersökning

Undersök hela kroppen. Dokumentera alla misstänkta eller konstaterade skador noggrant – se aktualitet som exempel olika åldrar på blåmärken. Var även liberal med att ta foto på eventuella skador. Dokumentera även normala fynd.

Utifrån fynd, gå vidare med lämpliga undersökningar såsom skelettröntgen, CT, MR och laboratorieprover, för att exv utvärdera nutritionsstatus. Tänk på att kraftigt nedsatt hygien hos en patient som är vårdberoende är också en typ av misshandel. Om misstanke om misshandel väcks, var mycket liberal med fortsatt utredning för patienten.

 

Skadetyper/skadelokalisation

Den allra vanligaste skadelokalisationen när det gäller fysisk misshandel är skador på övre extremiteten sedan kommer skador på ansikte och hals, skall- och hjärnskador, skador på nedre extremiteten och skador mot torso. Offer för fysisk misshandel har ofta skador från olika tidpunkter, såsom gamla blåmärken och frakturer.

Man bör vara extra vaksam om skadorna uppträder symmetriskt på båda sidor av kroppen. Blåmärken, skavsår, brännsår osv på ovanliga skadelokalisationer så som insida lår, insida av överarmar och på fotsulor bör också väcka vår uppmärksamhet.
 

  • Helhetsintryck
    - Nutritionsstatus
    - Renlighet
    - Kroppshållning
    - Tillbakadragenhet
     
  • Fysiska skador
    - Oförklarliga blåmärken, ärr, eller sår
    - Frakturer
    - Brännmärken
    - Rivsår
    - Näsblod
    - Hjärnblödningar
    - Tecken på att de varit fastbundna
     
  • Psykisk status
    - Rädsla
    - Aggressivitet
    - Depression
    - Ångest
    - Suicidalitet
    - Kognitiv nedsättning
    - Förändrat beteende
    - Hög konsumtion av sjukvård
     
  • Genitalia/rektalt
    - Blödningar från vagina eller rektum
    - Avskavd hud i underlivet
    - Upprepade underlivsinfektioner
    - Svag sfinktertonus
     
  • Vanvård
    - Oförklarlig viktnedgång
    - Liggsår
    - Dehydrering
    - Olämplig klädsel
    - Felaktig medicinering

    Fundera även över "self-neglect" där den äldre är oförmögen att ta hand om sig själv.

Kunskap

Det viktigaste är att all vårdpersonal har kunskap om att även äldre personer kan bli utsatta för misshandel och vanvård. Ställ först frågan till dig själv som vårdpersonal om det kan förekomma misstankar om misshandel.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

De skador och symtom som uppstår hos äldre som utsatts för övergrepp är svåra att upptäcka och identifiera. Många symtom kan förklaras av normalt åldrande, biverkan av läkemedel eller ökad risk för fall hos äldre. Nedan kommer några exempel på skador/symtom där det kan vara svårt att urskilja om det är tecken på misshandel eller om det uppstått till följd av åldrandet. Det viktiga är att alltid tänka på varje patient som en enskild individ och att försöka att se till den samlade bilden:
 

  • Blåmärken – kan bero på behandling med antikoagulantia/trombocythämmare
     
  • Frakturer – orsakas lättare vid osteoporos, blodtrycksfall, nedsatt balans
     
  • Sår/skador i huden – åldrande gör huden skörare, kortisonbehandling ger en skörare hud
     
  • Intrakraniella blödningar – ex subduralhematom kan uppstå efter trauma mot huvudet efter fall
     
  • Viktnedgång – kan vara tecken på malignitet, depression eller nedsatt aptit men förekommer även vid vanvård


ÅTGÄRD
 

  • Våga fråga om du misstänker misshandel!
     
  • Försäkra dig om att patienten har förstått att du misstänker att de utsatts för övergrepp och att de vill gå vidare med den utredning och de åtgärder som du föreslår.
     
  • Alla i vårdkedjan bör se till att misstanken arbetas vidare. Rapportera till alla i teamet om misstanke väcks. Koppla in kompetenser såsom kurator, omvårdnadkoordinatorer, kontakt med vårdpersonal och sociala myndigheter i kommunen för att snabbt göra en vårdplanering. Ibland kan det vara av värde att diskutera med rättsmedicinsk expertis.
     
  • Om misstanke om misshandel väcks vid anamnes och undersökning kan det vara lämpligt att använda ett screeningverktyg för att ha en säkrare grund för sina misstankar.
     
  • Dokumentera noggrant dina fynd. Dokumentationen skall kunna utgöra underlag för senare rättsmedicinskt yttrande. Synliga skador ska beskrivas utförligt och dokumenteras med fotografier. Bilderna ska tas i bra ljus, använda gärna måttband. Andra fynd såsom helhetsintryck, renlighet, psykiskt status, vikt, labvärden osv är också viktigt att ta med.
     
  • Bakomliggande orsak till utsattheten behöver utredas, kontakt med sociala myndigheter i kommunen för att tillse att patienten inte kommer tillbaka i den utsatta miljön samt om andra åtgärder krävs för att tillgodose patientens behov.
     
  • Sjukvårdens uppdrag är även att vid behov bistå med medicinskt underlag för en utredning (exempel på underlag är rättsintyg, LVM-intyg, vårdintyg).
     
  • Om en person misstänks för brott som är så allvarligt att det ger minst ett års fängelse har vårdpersonal rätt att bryta mot tystnadsplikten genom att göra en polisanmälan om brottet och svara på frågor från polis och åklagare. Exempel på sådana brott är mord, våldtäkt och grov misshandel.


UPPFÖLJNING
 

Sörj för att de finns en god uppföljning för patienten. Detta kan inbegripa många saker som måste anpassas efter varje individs behov. Några åtgärder kan vara:
 

  • Vårdplanering
  • Kontakt med socialtjänsten/omvårdnadskoordinatorer
  • Utökad hemtjänst
  • Korttidsboende
  • Samtalskontakt
  • Kontakt med brottsofferjouren/polis m m


ICD-10

Observation/utredning för misstänkt misshandel Z03.8K
Fysisk misshandel T74.1
Psykisk misshandel T74.3
Misshandel utövad av make eller partner-ospec aktiviteter Y07.09
Misshandel utövad av myndighet-ospec aktiviteter Y07.39
Läkemedel eller drog i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt Y57.9
Feldosering under annan kirurgisk och medicinsk behandling Y63.8

 

Blanketter
 

Elder Assessment Instrument (EAI)


Referenser

Blånader och silverhår - Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor januari 2013 [Internet]; [cited: 2015 aug 21]

Bond MC, Butler KH. Elder Abuse and Neglect. Clinics in Geriatric Medicine. Elsevier Inc; 2013 Feb. 1;29(1):257–73.

European report on preventing elder maltreatment [cited 2014 Jan. 2].

Fulmer T, Strauss S, Russell SL, Singh G, Blankenship J, Vemula R, et al. Screening for elder mistreatment in dental and medical clinics. Geriatrics. 2012 Jan. 9;29(2):96–105.

Ivarsson, K. (2015). Möten i Vården. Lund: Studentlitteratur.

Lachs MS, Pillemer K. Elder abuse. Lancet. 2004 Oct.;364(9441):1263–72.

Ofrid? [cited 2014 Jan. 2]

Shugarman LR, Fries BE, Wolf RS, Morris JN. Identifying older people at risk of abuse during routine screening practices. Journal of the American Geriatrics Society. 2003 Jan.;51(1):24–31.

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5966

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Misshandel av äldre

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral

annons
annons