Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Läkarintyg och utlåtanden för asylsökande
Författare Professor , Statens medicinsk-etiska råd (SMER)/Socialdepartmentet
Granskare Med dr, Spec i allmänmedicin Jessica Freudenthal, Kungsholmsdoktorn/
Uppdaterad 2016-08-09
Specialitet Övrigt
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Det finns en rad olika asylskäl. Det vanligaste är skyddsbehov på grund av krig och konflikter i hemlandet. Den situation när läkarintyg spelar en särskilt viktig roll gäller humanitära skäl. Ca 5 % av de personer som 2014 fick uppehållstillstånd, fick det av rent humanitära skäl.

 

När kan det bli aktuellt med läkarintyg?

Det kan bli aktuellt med läkarintyg i den ordinarie asylprocessen men också när det finns beslut om utvisning och det tillkommit nya medicinska omständigheter, som talar för att utvisningen inte bör genomföras (s k verkställighetshinder).

Denna artikel handlar i huvudsak om intyg om uppehållstillstånd på grund av ”ömmande omständigheter”. Läkarintyg för asylsökande kan också ha andra syften, (t ex utgöra bevismaterial i ett ärende om uppehållstillstånd, beskriva ett hälsotillstånd, styrka trovärdigheten i den asylsökandes berättelse om skyddsskäl eller beskriva behovet av fortsatt vård). Det är viktigt att intyget anpassas efter det syfte det har i just det aktuella fallet.

Utlänningslagen skiljer på ”synnerligen ömmande omständigheter” som gäller för vuxna asylsökande och ”särskilt ömmande omständigheter” som gäller för barn. I praktiken handlar det om livshotande tillstånd eller mycket svåra funktionshinder för vuxna, så länge det inte också finns andra samtidiga skäl (då oftast skyddsskäl). För barn krävs inte lika svår sjukdom/funktionsnedsättning.

Några av de tillstånd där läkarintyg kan vara aktuellt:
 

  • Tortyrskador
  • Mycket allvarliga former av posttraumatiskt stresstillstånd (PTSD)
  • Djup depression, självmordsbenägenhet
  • Uppgivenhet (apati) hos barn
  • Livshotande somatisk sjukdom(ar)

Vanliga frågor när man ska skriva ett utlåtande
 

  • Vem kan begära utlåtande?
    I princip bara den person som utlåtandet berör. En person kan även begära ett utlåtande via ombud (t ex jurist). För minderåriga kan någon av vårdnadshavarna begära utlåtande.
     
  • Vem kan utfärda läkarutlåtande?
    Alla legitimerade läkare (för vårdintyg, rättsintyg och rättspsykiatriska utlåtanden finns dock särskilda krav).

    Stor fördel om man är specialist inom det medicinska område som intyget berör eller annars har så pass stor erfarenhet av området att man kan uttala sig med viss auktoritet.

    Finns risk för jäv ska man avstå från att utfärda intyg.
     
  • Behövs blankett?
    För läkarutlåtande till Migrationsverket rekommenderar myndigheten att deras blankett för läkarutlåtande används, se Blanketter. Blanketten är särskilt väl lämpad för akuta livshotande situationer.

    Det finns dock inga formella krav att blanketter måste användas. Migrationsverkets blankett lämnar föga utrymme för fördjupade beskrivningar, saknar rubrik för psykosociala förhållanden (som kan vara av särskild betydelse för bedömning av t ex barn och mycket gamla) och den har tekniska brister. Blanketten kan därför kompletteras med ett fördjupat utlåtande eller så kan utlåtandet skrivas utan blankett.
     
  • Vilka uppgifter ska utlåtandet bygga på?
    Grundregeln är att utlåtandet ska utfärdas efter en personlig undersökning. Om ingen personlig undersökning görs, ska skälet anges i intyget.

    Det är inte obligatoriskt att gå igenom samtliga tidigare journalhandlingar och inlagor till domstolar, etc. Men utlåtandet blir starkare, ju fler relevanta fakta det baseras på.


Allmänt om hur utlåtandet utformas

Språket ska vara klart och entydigt. Som regel ska inte medicinska termer användas. Om man använder dem, bör de förklaras så att de kan förstås också av den som inte är läkare.
Uttalanden som kan uppfattas som nedsättande ur moralisk, social, etnisk eller annan synpunkt ska inte förekomma i ett intyg.

Alla intyg ska innehålla uppgifter om:
 

  • Ändamålet med intyget
     
  • Namn och personnummer (eller enbart födelsedatum) för den som intyget gäller. För personer med LMA-kort anges LMA-numret. Enligt föreskrifterna ska också adress anges, men det kravet kan man behöva göra avkall på för papperslösa personer
     
  • Hur identiteten styrkts
     
  • Intygsutfärdarens namn, kompetens och tjänsteställning/befattning, eventuell specialkompetens inom det område intyget gäller, tjänsteställe, adress och telefonnummer.

Används Migrationsverkets blankett för läkarutlåtande, finns särskilt utrymme dessa uppgifter.

Det måste framgå tydligt vad som är intygsutfärdarens egna uttalanden och vad som härrör från den person utlåtandet gäller, från andra personer och från andra källor.

I regel bör ett intyg gälla en enda person. Givetvis kan/bör det sociala sammanhanget, inklusive situationen för resten av familjen (om en familj finns), också beskrivas. Om man väljer att skriva ett samlat intyg för en hel familj, bör varje familjemedlem bedömas och beskrivas för sig; sedan kan man avsluta med en samlad bedömning av familjen.


Utlåtandets innehåll

Som intygsskrivare kan man ta upp samtliga nedanstående punkter eller välja att redovisa bara de man bedömer vara relevanta.
 

  • Källor: Förteckna de källor som använts (journalhandlingar, tidigare läkarutlåtanden, personlig undersökning, information från närstående, etc), inklusive datering.
     
  • De händelser som lett fram till den asylsökandes aktuella situation: Kortfattad sammanfattning.
     
  • Tidigare hälsotillstånd: Ange hälsotillstånd före de händelser som lett till att personen sökt asyl i Sverige. För barn anges om utvecklingen under tidiga år varit normal eller inte.
     
  • Utveckling av aktuellt hälsotillstånd.
     
  • Samband mellan inträffade händelser och aktuell sjukdom/skada: Kan uttryckas t ex:

    “Det är sannolikt att skadan (alt symtomen/sjukdomen) uppkommit så som patienten beskriver”.

    Observera att posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i sig sällan betraktas som skäl nog för uppehållstillstånd, men det kan bidra till att förklara nedsatta funktioner och kan ibland också bidra till att stärka skyddsskälen.
     
  • Diagnos: Ange en så precis diagnos som möjligt (med ICD-10-kod) och vilka diagnoskriterier som är uppfyllda.
     
  • Tillståndets svårighetsgrad: Finns en accepterad stadieindelning (för t ex suicidrisk, depression, uppgivenhet hos barn, HIV-infektion, funktionsnedsättning, m m) så tillämpas denna.
     
  • Behandlingar och sociala stödinsatser: Tidigare och aktuella insatser beskrivs, liksom deras effekter (eller frånvaro av effekter).
     
  • Risker under själva avvisningen: Denna punkt blir särskilt aktuell i samband med ansökan om verkställighetshinder. Finns ett omedelbart livshot i samband med avvisningen (t ex risk för suicid, mer sällan somatiska risker) bör det beskrivas ingående i intyget. I enlighet med kraven på opartiskhet vid intygsskrivande bör eventuella risker beskrivas på ett realistiskt sätt.
     
  • Prognos: Här bör man dels göra en allmän bedömning av den medicinska prognosen på kort och lång sikt, dels bedöma i vad mån utvisningen påverkar prognosen. Beträffande barn hänvisar Migrationsverket till ett regeringsbeslut där det står:

    ”Avgörande blir … i vilken grad barnet kan antas få bestående skada i sin psykosociala utveckling. Regeringen framhåller att det vid denna bedömning särskilt bör beaktas faktorer som barnets psykiska hälsotillstånd, i vilken grad återvändandet i sig skulle skada barnets utveckling, upplevelser i hemlandet och vistelsetiden i Sverige”

    Dessa faktorer bör alltså särskilt framgå av utlåtande som rör barn.
     
  • Tillgång till vård: Det finns skilda uppfattningar om den som utfärdar ett läkarutlåtande för asylsökande bör uttala sig om tillgången till vård i det land som den asylsökande eventuellt ska utvisas till. I regel bör sådana uppgifter tas fram av den jurist som biträder den asylsökande. Men ibland kan man som intygsskrivare genom t ex Läkare i världens eller Läkare utan gränsers kontaktnät nå sjukvårdspersonal som har god kännedom om sjukvården i landet. Observera att Migrationsverket inte accepterar rena ekonomiska argument som att man inte har råd med läkemedel eller sjukhusvård i det land man utvisas till - därför är det lika bra att avstå från att uttala sig om detta.
     
  • Föräldrasvikt: I många familjer finns föräldrasvikt på grund av den sociala situationen och/eller svår psykisk belastning eller sjukdom. Det är en grannlaga uppgift att i ett intyg beskriva föräldrasvikt utan att det av mamman eller pappan uppfattas som en kränkning. Exempel på formulering:

    ”Föräldrarna upplever sig inte kunna leva upp till ansvaret för familjen och finner att de saknar möjlighet att påverka familjens situation. Också i objektiv mening måste de sägas ha otillräcklig omsorgsförmåga för barnen, något som inte minst behovet av stort stöd från socialtjänst och hälso- och sjukvård visar.”
     
  • Familjens situation i sin helhet: Väljer man att skriva intyg för en av personerna i familjen, kan man i ett särskilt avsnitt ändå ta upp de andra familjemedlemmarnas situation och göra en helhetsbedömning av familjen. Detta förutsätter förstås att man gjort en omsorgsfull personlig bedömning också av de andra familjemedlemmarna.
     
  • Kortfattad samlad bedömning: Migrationsverket talar om ”synnerliga skäl” och ”särskilda skäl” för att bevilja uppehållstillstånd. För myndigheten har dessa termer en juridisk innebörd. Som intygsskrivare bör man beskriva vilka skäl som kan finnas för uppehållstillstånd samt vilken påverkan det skulle ha på prognosen om personen/familjen får stanna i Sverige. Men undvik själva uttrycken ”synnerliga” och ”särskilda - de är förbehållna juristerna.


Ytterligare råd
 

  • Intygsskrivaren bör bara uttala sig om sådant han/hon har tillräcklig kännedom om. Begränsningarna kan gälla tillgänglig medicinsk eller annan information men också de egna medicinska kunskaperna och erfarenheterna.
     
  • Även uppgifter som inte entydigt talar till förmån för den intyget gäller bör redovisas (t ex normala undersökningsfynd vid uppgiven sjukdom). Det stärker intygets trovärdighet.
     
  • Man bör tänka på att intyget också ska kunna läsas av den det gäller, eller av föräldrarna, utan att han/hon/de tar anstöt. Det är viktigt att han/hon/de känner igen faktauppgifterna.
     
  • Slarviga läkarintyg är sällan till nytta – när de åberopas i rättsprocesser kan de tvärtom bli till skada för den som intyget gäller. Om man inte är beredd att lägga ner tillräckligt med tid på att samla in fakta och utforma intyget, så kan det vara klokast att avstå.
     
  • Ytterligare anvisningar finns på Flyktingsgruppernas riksråds hemsida (se Referenser). Här finns bland annat mer detaljerade anvisningar av hur tortyrskador ska beskrivas och i vilka situationer utlåtanden som rör barn kan bli aktuella.

Blanketter
 

Läkarutlåtande, uppehållstillstånd eller verkställighetshinder


Referenser
 

  1. Utlänningslag (2005:716)
     
  2. Fridh Advokatbyrå, Flyktinggruppernas Riksråd (FARR), Rosenjuristerna. Intyg i asylärenden - Bra att tänka på för dig som jobbar i vården och ska skriva intyg i ärenden om uppehållstillstånd.
     
  3. Rättsligt ställningstagande angående medicinska utredningar av åberopade skador. Migationsverket. SCI 20/2012, .
     
  4. Tortyrskadeutredning i asylprocessen under lupp 2015. Röda Korset.
     
  5. Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m m. Socialstyrelsen. 2005:29.
     
  6. Barn med uppgivenhetssyndrom. En vägledning för personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen 2013.
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5949

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Läkarintyg och utlåtanden för asylsökande

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Vi tar emot remisser för kardiologisk konsultation och klinisk fysiologi. Korta väntetider
Stockholm Heart Center


Specialistläkare/Överläkare (LUS)
till Klinisk mikrobiologi, Lund


Chefsjobb
Folktandvården VGR


Överläkare/Specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Specialist i allmänmedicin
Hässelby Akademiska Vårdcentral


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Stabsläkare till Högkvarteret
Försvarsmakten

annons