Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

Urinvägsinfektion, kateterassocierad
Författare Docent , Infektionskliniken/SU/Östra Sjukhuset
Granskare Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Uppdaterad 2017-04-13
Specialitet Infektion, Urologi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Kvarliggande kateter i urinblåsan är en vanlig orsak till vårdrelaterad urinvägsinfektion (UVI). Incidensen av bakteriuri ökar med ca 3-8 % per kateterdygn, vilket innebär att praktiskt taget alla kateterbärare har växt av bakterier i urinblåsan efter ett par veckor. Man brukar skilja mellan korttidskateterisering (< 30 dygn) inom akutsjukvård och långtidskateterisering (≥ 30 dygn).

Med kateterrelaterad UVI avses symtomgivande infektion som kräver antibiotikabehandling. Incidensen är svårbedömd eftersom flertalet studier inte differentierar mellan asymtomatisk och symtomgivande infektion. Överdiagnostik är dessutom vanligt förekommande då feber hos kateterbärare sällan beror på UVI och symtom som sveda, trängningar och urinläckage ofta är kateterrelaterade.

Febril UVI uppträder med en frekvens av ungefär en episod per 100 kateterdygn och inträffar vanligen vid obstruktion för urinavflödet och mer sällan i samband med kateterbyte.


 

PATOGENES
 

Bakterier transporteras till urinblåsan i en biofilm som först bildas på kateterns utsida och så småningom även längs dess insida. Vid långtidskateterisering etableras en polymikrobiell flora bestående av olika bakteriearter med varierande resistensmönster samt jästsvamp. En del bakterier, som Proteus, bildar ureas vilket kan orsaka utfällning av kristaller på katetern och slemhinnan i urinblåsan med risk för komplikationer i form av stenbildning, grumlig urin och stopp för urinavflödet.


 

KLINISK DIAGNOS
 

Febril UVI är en uteslutningsdiagnos i frånvaro av nytillkomna symtom som flanksmärta och ömhet över njurar, suprapubisk smärta eller akut stopp för urinavflödet. Andra orsaker till feber än UVI bör således alltid övervägas när symtom från urinvägarna saknas.

Sveda, trängningar och urinläckage i frånvaro av feber beror sällan på infektion.


 

MIKROBIOLOGISK DIAGNOS
 

Testremsa för påvisande av nitrit eller granulocytesteras (pyuri) har inget diagnostiskt värde hos kateterbärare.

Urinodling med art- och resistensbestämning görs alltid. Urinprov för diagnostik kan erhållas på två sätt.
 

  1. Genom punktion av kateterslangen (endast latex- och silikonkatetrar) nedanför förgreningsstället efter att slangen varit avstängd 30 minuter. Odlingsfyndet är inte alltid överensstämmande med det som fås genom suprapubisk blåspunktion, d v s de bakterier som finns i urinblåsan, utan representerar snarare vad som växer i kateterns biofilm.
     
  2. Den gamla katetern avlägsnas och ersätts med en ny ur vilken urin tillvaratas och skickas för odling innan antibiotikabehandling påbörjas. Detta förfarande är lämpligast då den biofilmklädda katetern ändå måste avlägsnas för att förhindra recidiv.

Blododling rekommenderas på sjukhus eftersom resultatet av urinodlingen kan vara svårtolkat.


 

BEHANDLING
 

Febril UVI vid korttidskateterisering

För peroral terapi väljs i första hand, innan odlingssvar föreligger, ciprofloxacin 500 mg x 2.

För inledande parenteral behandling rekommenderas cefotaxim 1 g x 3 i.v. Vid allvarlig typ-I allergi mot penicillin eller cefalosporin kan en aminoglykosid (gentamicin eller tobramycin 4,5 mg/kg x 1 i.v.) övervägas. Vid svår sepsis/septisk chock kan antibakteriellt spektrum breddas och den bakteriedödande effekten ökas genom att under första behandlingsdygnet kombinera piperacillin/tazobactam 4 g x 4 i.v. med gentamicin eller tobramycin 5-7 mg/kg x 1 i.v.


Febril UVI vid långtidskateterisering

Ökad risk för multiresistenta bakterier som orsak till infektionen. Behandlingen kan inledas med piperacillin/tazobactam 4 g x 3 i.v. med ökad dosering och tillägg av en aminoglykosid vid svår sepsis/septisk chock enligt ovan.

För peroral uppföljning väljs enligt resistensbesked ciprofloxacin 500 mg x 2 eller trimetoprim-sulfametoxazol 160/800 mg x 2.

Total behandlingstid 7-10 dygn.

Om fortsatt behov av KAD föreligger och den gamla katetern inte avlägsnades före behandlingsstart rekommenderas alltid kateterbyte under pågående antibiotikakur.


 

VIDARE UTREDNING
 

Vid kateterstopp som orsak till feber hos långtidsbärare av urinvägskateter och samtidigt fynd av Proteus i urinodling bör uretrocytstoskopi övervägas för att utesluta förekomst av infektionsstenar i urinblåsan.


Förebyggande åtgärder
 

  • Kateterfri vård eftersträvas.
     
  • Minimera tiden för kateterisering vid akutsjukvård. Indikation (läkarordination), datum för in- och utsättande av kateter samt eventuella komplikationer skall journalföras. Daglig omprövning av behovet av kateter.
     
  • Överväg ren intermittent kateterisering (RIK) av urinblåsan eller suprapubisk blåskateter som alternativ till KAD när långvarigt behov av dränage föreligger. För män kan uridom ibland vara ett alternativ. Dessa metoder medför färre lokala komplikationer och sannolikt mindre risk för symtomgivande UVI.
     
  • Basala hygienrutiner vid insättande och skötsel av KAD.
     
  • Antibiotikaprofylax rekommenderas inte vid korttids- eller långtidsanvändning av KAD.
     
  • Det saknas vetenskaplig evidens för nyttan av metenaminhippurat (Hiprex) eller tranbär som profylax mot kateterrelaterad UVI. Vid öppet katetersystem förväntas inte Hiprex ge någon antibakteriell effekt i urinblåsan.
     
  • Det saknas vetenskaplig evidens för att katetrar impregnerade med silverföreningar minskar risken för symtomgivande UVI eller lokala infektiösa komplikationer vid kort- eller långtidskateterisering. Det finns viss dokumentation för att sådana katetrar kan fördröja uppträdandet av asymtomatisk bakteriuri vid korttidskateterisering.
     
  • Katetrar impregnerade med antibiotika (nitrofural) har i en kontrollerad studie visat en signifikant men inte kliniskt betydelsefull minskning av symtomgivande UVI vid korttidsanvändning. En nackdel var betydande obehag av katetern som medförde frekventare kateterbyten. Det finns således inget stöd för rutinmässig användning av sådana katetrar.
     
  • Det saknas vetenskaplig evidens för att regelbunden spolning av katetern kan förebygga infektioner.


ICD-10

Nosokomial infektion Y95.9
Akut tubulo-interstitiell nefrit N10.9

 

Referenser

Hooton TM, Bradley SF, Cardenas DD, et al. Diagnosis, prevention, and treatment of catheter-associated urinary tract infection in adults: 2009 international clinical practice guidelines from the infectious diseases society of america. Clin Infect Dis 2010;50:625-63.

Pickard R, Lam T, MacLennan G, et al. Antimicrobial catheters for reduction of symptomatic urinary tract infection in adults requiring short-term catheterisation in hospital: a multicentre randomised controlled trial. Lancet 2012;380:1927-35.

Nicolle LE. Catheter associated urinary tract infections. Antimicrobial resistance and infection control 2014;3:23-30.

Lam TBL, Omar MI, Fisher E, Gillies K, MacLennan S. Types of indwelling urethral catheters for short-term catheterisation of hospitalised adults. Cochrane Database Syst Rev 2014:CD004013.

Bergqvist D, Brönnestam R, Hedelin H, Ståhl A. The relevance of urinary sampling methods in patients with indwelling foley catheters. Br J Urol 1980;52:92-5.

Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 5934

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Urinvägsinfektion, kateterassocierad

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Anestesiolog, kirurg eller ortoped? Jobba en kort tid i Mali!
Försvarsmakten


ST-läkare eller specialister
Medicinkliniken, Mälarsjukhuset i Eskilstuna


Legitimerade läkare sökes till KRY
Högtillgänglig vård


AT-läkare
Ängelholms sjukhus


AT-läkare
Norrlands universitetssjukhus


AT-läkare
AT i Region Örebro


AT-läkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT-läkare
Kullberska sjukhuset


Specialistläkare
till Psykiatrimottagning Centrum, Neuropsykiatriskt team!


Specialistläkare
till Psykiatrimottagning Centrum, Affektivt team!


SJUKSKÖTERSKOR SOM VILL VARA MED OCH UTVECKLA!
Skaraborgs Sjukhus, Område Kirurgi, K2


AT-läkare
Lasarettet Trelleborg


AT-läkare
Hässleholms sjukhus


AT- läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT- läkare
AT i Dalarna


AT-läkare
Alingsås Lasarett


AT-läkare
Visby lasarett


AT-läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


AT-läkare
Helsingborgs lasarett


AT-läkare
Lasarettet i Ystad


AT- läkare
Hudiksvalls sjukhus


AT- läkare
Kiruna sjukhus


AT- läkare
Region Jönköping


AT- läkare
Sunderby sjukhus


AT- läkare
Kalix sjukhus


AT- läkare
Nyköpings lasarett


Specialistläkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatrimottagning Utmattningssyndrom


AT- läkare
Kungälvs sjukhus


AT- läkare
Enköpings lasarett

annons