Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Näthinneavlossning, regmatogen
Författare Bitr professor, överläkare , Ögonkliniken/Universitetssjukhuset Örebro
Med dr, överläkare , Ögonkliniken/Universitetssjukhuset Örebro
Granskare Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
Uppdaterad 2017-09-06
Specialitet Ögon
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Näthinneavlossning (amotio retinae) betyder att näthinnan (neuroretina) släpper från det underliggande pigmentepitelet. Detta innebär att näringsförsörjningen till näthinnan rubbas och utan behandling föreligger stor risk att man förlorar synen på det drabbade ögat. Tillståndet är synhotande och kan behöva opereras akut för att förebygga permanent synnedsättning. En "makulahotande" näthinneavlossning som inte engagerar gula fläcken (makula) är mera akut än om avlossningen hunnit involvera gula fläcken. Prognosen är då bra för att behålla en god synskärpa. Om makula däremot hunnit lossna är tidsfaktorn av mindre betydelse för synprognosen.

Det finns olika typer av näthinneavlossning där de viktiga huvudtyperna är (i ordning efter frekvens):
 

  • Regmatogen näthinneavlossning - utvecklas på grund av att hål bildas på näthinnan och vätska kommer in under denna (från grekiskans rhegma=reva)
     
  • Traktionsorsakad avlossning - i dessa fall lossnar näthinnan p g a att den mekaniskt dras loss från det underliggande pigmentepitelet. Denna typ är den som patienter med senkomplikationer till diabetes utvecklar.
     
  • Exudativ (eller serös) näthinneavlossning - läckage av vätska subretinalt får näthinnan att släppa. Orsaker till denna typ av avlossning kan vara att annan patologi finns i ögat som tumörer, avvikande kärl eller inflammatoriska tillstånd.

Denna behandlingsöversikt inriktar sig på regmatogen näthinneavlossning, då denna är den vanligaste och den typ som regelmässigt har det snabbaste förloppet (1). Incidensen för regmatogen näthinneavlossning brukar i studier vara 1-1,5 per 10 000 invånare och medelåldern för insjuknande är 60 till 65 år.


Orsaker

Regmatogen näthinneavlossning orsakas av att ett eller flera hål (rupturer) bildas på näthinnan (2), vilket leder till att kammarvätska från glaskroppsrummet dissekerar loss retina vars näringstillförsel då rubbas, med plötsligt uppkommen synfältsdefekt i det aktuella ögat.

Rupturer på näthinnan uppkommer i allmänhet då en glaskroppsavlossning sker men uppkomst av hål på näthinnan innebär inte alltid att denna lossnar (3).

Riskfaktorer för att utveckla näthinnerupturer och amotio är:
 

  • Myopi (närsynthet)
  • Byte av ögats lins (kataraktoperation eller så kallat refraktivt linsbyte, RLE)
  • Trauma
  • Ärftlighet
  • Näthinneavlossning på andra ögat


SYMTOM
 

Symtomen på näthinneavlossning och glaskroppsavlossning kan anamnestiskt inte skiljas åt (med undantag av så kallat ridåfenomen).

Däremot finns symtom som kan ge indikation på att traktion (dragning) mot retina föreligger/har förelegat, vilket kan leda till näthinnerupturer och sedermera näthinneavlossning bör det föranleda kontakt med läkare eller optiker för diskussion och ställningstagande till remiss till ögonspecialist för ögonbottenundersökning.

Risksymtom i samband med glaskroppsavlossning är:
 

  • Ridåfenomen: En gråaktig eller mörk skugga i synfältet i ett öga. Denna motsvarar den avlossade näthinnan och kan grovt indicera lokalisationen av avlossning (en skugga i synfältet nedåt, bör vara en avlossning uppåt).
     
  • Blixtfenomen ("Fotopsier"): Står oftast för att en mekanisk dragning på näthinnan skett/sker. Dessa är oftast kortvariga och kan upplevas som ett blinkande ljus.
     
  • Plötslig uppkomst av flertal prickar eller grumlingar ("Myodesopsier") som ofta är rörliga i synfältet.
     
  • Tydligt ökat antal av tidigare grumlingar i synfältet.
     
  • Plötslig förlust av synskärpan.

Näthinnerupturer i samband med glaskroppsavlossning uppkommer som regel runt ögats ekvator, varför det är svårt att avgöra om rupturer finns utan en noggrann ögonbottenundersökning av näthinnans periferi. Detta beror på att glaskroppens yta mot näthinnan är adherent perifert samt att retina är tunnare här (4). De patienter som dock beskriver ett fåtal grumlingar i synfältet har mindre risk än de som har mer uttalade symtom. Risken för att det ska uppstå näthinneruptur i samband med glaskroppsavlossning är cirka 10-15 % (2).

Anamnesen bör även inkludera:
 

  • Andra ögonsjukdomar
  • Hereditet för näthinneavlossning
  • Förekomst av närsynthet (drygt hälften av de patienter som drabbas näthinneavlossning är närsynta)
  • Trauma
  • Genomgången intraokulär ögonkirurgi


KLINISKA FYND
 

Den viktigaste delen av patientundersökningen vid näthinneavlossning i en primärvårdssituation är anamnesen. Diagnosen ställs vid ögonbottenundersökning och sker regelmässigt med dilaterad pupill. Ögonstatus bör innefatta:
 

  • Synskärpeundersökning av ett öga i taget (gärna med egna glas).
  • Mätning av ögontrycket. Ett lågt ögontryck kan vara ett tecken på amotio, vilket kan bero på snabb absorption av vätska som kommit in i det subretinala rummet.
  • Spaltlampeundersökning:
    - Konjunktiva - injektion?
    - Sklera - atrofier (förändrad färg)?
    - Främre kammare - irittecken?
    - Glaskroppsrummet - pigmentceller?
    - Ögonbotten - förändrad röd reflex? Näthinnerupturer? Avlossad näthinna?

Vid undersökning av dilaterat öga med oftalmoskop, ficklampa eller i mikroskop ses i genomfallande ljus ofta en skugga eller färgförändring i någon sektor av näthinnan. Detta fenomen beror på att den avlossade näthinnan inte har samma blodtillförsel (lossryckt från pigmenthinnan och korioidea) och därför ser blekare ut.


Bild 1. Näthinneavlossning. Bild 2. Normal ögonbotten

Näthinneavlossning, bild 1. Normal ögonbotten, bild 2.



 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Främsta differentialdiagnosen är näthinneavlossning av annan orsak.

Andra differentialdiagnoser inkluderar:
 

  • Glaskroppsavlossning
     
  • Migrän med aura – blixtfenomen vid aura kan ibland tolkas som fotopsier i samband med näthinneavlossning och synfältsbortfallet som ridåfenomen. Synfältsbortfallet vid migrän försvinner dock vilket inte sker vid ridåfenomen.
     
  • Tromboser i ögat – kan leda till plötsligt synfältsbortfall motsvarande ridåfenomen
     
  • Inflammation i ögat (bakre uveit) – ger ibland upphov till grumlingar i glaskroppen som anamnestiskt kan tolkas som näthinneavlossning
     
  • Grumlingar i glaskroppen
     
  • Retinoschis - retina är uppsplittrad i lager och är blåsformigt inbuktande i glaskroppsrummet. I sällsynta fall kan detta leda till regmatogen näthinneavlossning.


BEHANDLING
 

Det finns tre huvudlinjer för behandling;

  • Intern operation (vitrektomi och gas)
  • Extern operation (Cerclage och plomb)
  • Gasinjektion i kombination med laser eller kryo
Beroende på ett flertal faktorer individualiseras dessa behandlingar och kombineras ibland. Faktorer som avgör operationstyp är:
  • Om patienten genomgått kataraktoperation tidigare (d v s är pseudofak)
  • Blödning i glaskroppen
  • Lokalisation av hål/hålen (klockslag)
  • Identifikation av hål eller ej
  • Skrumpningstendens i näthinnan (s k PVR)
I ett tidigt stadium kan hål på näthinnan repareras med laser eller frysbehandling som orsakar en ärrbildning runt hålet och hindrar spridning av den subretinala vätskan. Om dragningen från glaskroppen i själva näthinnefliken är för stor eller om en större mängd vätska kommit in under näthinnan brukar sådan behandling inte vara tillräcklig och kirurgisk åtgärd är då oundviklig.


Vitrektomi

Detta innebär att glaskroppen tas bort och är idag den vanligaste metoden för att hantera näthinneavlossning. Vid en vitrektomi förs tunna instrument in i ögat bakom linsen. Glaskroppen klipps därefter bort och man undersöker samtidigt näthinnan noggrant, något som i förlängningen kan ge upphov till katarakt. Man tömmer ut vätska från subretinalutrymmet, tar bort traktion från glaskroppen och laserbehandlar kring näthinnerupturer. I slutet av operationen fylls som regel glaskroppsrummet med gas (i vissa fall silikonolja). Detta kallas tamponad. Gasen försvinner efter hand men innebär att man inte får flyga eller köra bil så länge gasen finns kvar i ögat. Detta kan ibland kombineras med andra ingrepp, såsom kataraktoperation eller extern näthinnekirurgi. Vitrektomi sker ofta i lokalbedövning.


Extern näthinnekirurgi

I vissa fall används en extern plomb som trycker in ögats vägg och stänger på så sätt en eller flera näthinnerupturer. Detta kan kombineras med ett cerklage som omringar ögats ekvator. Vid de externa ingreppen förhindrar man att ny vätska från glaskroppsrummet kommer in subretinalt. Fördelar med denna metod är att man inte utvecklar katarakt efter detta ingrepp då man inte behöver använda gastamponad.


Pneumatisk retinopexi

I vissa fall sker en injektion av gas i glaskroppsrummet utan vitrektomi för att få en begränsad näthinneavlossning att läka. Som regel gör man i samband med detta en laser- eller frysbehandling.

 

UPPFÖLJNING OCH PROGNOS
 

Vid både vitrektomi samt extern näthinnekirurgi är den anatomiska läkningsfrekvensen vid okomplicerad näthinneavlossning ungefär 80-90 % (5). Vårdtiden i samband med kirurgin är kort och man kan ofta skrivas ut dagen efter ingreppet. Det är inte ovanligt att man behöver positionera (d v s ha ett visst kroppsläge under del av dygnet) ett antal dagar efter operation.

Man brukar som regel få ögondroppar postoperativt i en period. Vanligt förekommande droppar är anti-inflammatoriska, pupillvidgande samt trycksänkande droppar. I vissa fall ges även antibiotikadroppar som infektionsprofylax. Exempel på postoperativ droppordination är dexametasondroppar (Isopto-Maxidex) x 3 och pupillvidgande droppar i form av tropikamid x 2 (Mydriacyl), med eventuellt tillägg av antibiotiska droppar. Det är inte heller ovanligt att man i en period efter en operation kan behöva trycksänkande droppar. Man brukar följas med polikliniska återbesök för att utvärdera läkningen.

De vanligaste orsakerna till ny näthinneavlossning är att ärrbildning av näthinnan uppkommer, vilket innebär att denna blir stel och har en tendens att skrumpna samt att nya eller otillräckligt behandlande näthinnerupturer leder till ny avlossning.

Prognosen gällande synskärpa är i första hand kopplad till engagemang av makula (gula fläcken) (6). Om gula fläcken inte varit avlossad och näthinnan läker på plats är ofta skarpseendet inte påverkat. Har däremot en makulaengagerande avlossning skett är synprognosen betydligt sämre, vilket kan leda till en grav synnedsättning trots normala anatomiska förhållanden. Detta är orsaken till att man kan behöva operera en näthinneavlossning akut (7).


 

ICD-10

Retinalavlossning med retinalt hål H33.0

 

Referenser
 

  1. Crafoord et al. 2006. Primär regmatogen näthinneavlossning. State–of-the-Art-dokument. Länk
     
  2. Byer NE. Natural history of posterior vitreous detachment with early management as the premier line of defense against retinal detachment. Ophthalmology. 1994;101(9):1503-13; discussion 1513-4. Länk
     
  3. Shunmugam M, Shah AN, Hysi PG, Williamson TH. The pattern and distribution of retinal breaks in eyes with rhegmatogenous retinal detachment. Am J Ophthalmol. 2014;157(1):221-226. Länk
     
  4. Feltgen N, Walter P. Rhegmatogenous retinal detachment--an ophthalmologic emergency. Dtsch Arztebl Int. 2014 6;111(1-2):12-21. Länk
     
  5. Heimann H, et al. Scleral buckling versus primary vitrectomy in rhegmatogenous retinal detachment. Ophthalmology. 2007, 114:2142-2154 Länk
     
  6. Lai MM, Khan N, Weichel ED, Berinstein DM. Anatomic and visual outcomes in early versus late macula-on primary retinal detachment repair. Retina. 2011;31(1):93-8. Länk
     
  7. van Bussel EM, van der Valk R, Bijlsma WR, La Heij EC. Impact of duration of macula-off retinal detachment on visual outcome: a systematic review and meta-analysis of literature. Retina. 2014;34(10):1917-25. Länk
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5928

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Näthinneavlossning, regmatogen

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig

annons
annons
annons