Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Charcot-Marie-Tooths sjukdom (CMT)
Författare Docent överläkare , Neurologiska kliniken och Neurofysiologiska kliniken/Karolinska universitetssjukhuset
Granskare Överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken/Karolinska universitetssjukhuset
Uppdaterad 2017-09-17
Specialitet Neurologi
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Sjukdomsgruppen Charcot-Marie-Tooth är den vanligaste formen av ärftlig polyneuropati och består idag (2017) av ett sjuttiotal kända sjukdomar ofta med likartade symtom.

Sjukdomsförloppet vid Charcot-Marie-Tooths sjukdom är långsamt fortskridande och kännetecknas av successiv muskelförtvining (atrofi) och känselbortfall framför allt i fötter, underben, händer och underarmar. Förlopp, sjukdomsbild och svårighetsgrad kan skilja sig något mellan de olika typerna. En del former av sjukdomen innebär måttlig funktionsnedsättning medan andra leder till omfattande begränsningar i dagligt liv, studier och yrkesval.

Charcot-Marie-Tooths sjukdom beskrevs första gången 1886 av den franska neurologen Jean-Martin Charcot och hans elev Pierre Marie samt den engelska neurologen Howard Henry Tooth.


Förekomst

Prevalensen är 30-40 per 100 000 invånare, varav den vanligaste typen (CMT1) utgör ungefär hälften. CMT2 och ärftlig tryckkänslig neuropati (HNPP) förekommer vardera hos cirka 6-8/100 000. Den X-kromosombundna formen (CMTX) finns hos cirka 3-4/100 000. Övriga former av Charcot-Marie-Tooths sjukdom är mycket ovanliga.


 

ORSAK
 

Charcot-Marie-Tooths sjukdom orsakas av en mutation i någon av de gener som kodar för något av de proteiner som är nödvändiga för den perifera nervens struktur och funktion.

Mutationen kan påverka myelinbildningen så att den antingen blir felaktig (demyeliniserad polyneuropati) eller avstannar (hypomyeliniserad polyneuropati), alternativt att själva axonet kan skadas (axonal polyneuropati). Skadas axonet följer automatiskt att även myelinet skadas med tiden och vice versa. Resultatet blir att nerverna får försämrad förmåga att leda signaler, varvid känselnedsättning och muskelförtvining i armar och ben uppkommer.

Charcot-Marie-Tooths sjukdom delas in i olika typer: CMT1-CMT4, Ärftlig tryckkänslig neuropati (HNPP) och CMTX. Dessa delas sedan in i ytterligare ett antal olika former utifrån symtom, förlopp, svårighetsgrad och genetisk orsak.

CMT1, CMT4 och HNPP räknas till de demyeliniserande polyneuropatierna. CMT2 är en axonal polyneuropati och CMT3 en hypomyeliniserad polyneuropati. CMTX är en blandform med både demyelinisering och axonskada. De genetiska orsakerna varierar. Endast de vanligaste formerna kommenteras nedan.

 

CMT1

Ett tiotal former är idag kända. CMT1A och HNPP orsakas båda av en mutation i genen PMP22, belägen på kromosom 17 (17p12), som kodar för perifert myelinprotein 22 (PMP22). Vid CMT1A orsakas mutationen av att en liten del av kromosomen har fördubblats (en duplikation) och vid HNPP saknas i stället oftast motsvarande segment (en deletion). Även mindre förändringar i PMP22 (punktmutationer) kan leda till CMT1A eller till HNPP. Vid CMT1B är MPZ-genen på kromosom 1 (1q22) är muterad. MPZ kodar för myelinprotein zero (MPZ).

 

CMT2

Ett trettiotal olika former är idag kända. Mutationen påverkar kodningen av proteiner som har betydelse för funktionen i nervcellens cellkropp eller i axonet, vilket leder till nervcellsdöd och därmed till muskelförtvining. Vanligen påverkas de mekanismer som är nödvändiga för transport av proteiner och signalsubstanser i nerven (axonal transport) eller för mitokondriefunktionen i nerven. Den vanligaste typen CMT2A2 somorsakas av en mutation i genen MFN2 på kromosom 1 (1p36.22), en gen som kodar för ett protein som behövs för mitokondriernas funktion.

 

CMT3

Fyra olika former är idag kända. CMT3 benämndes tidigare Dejerine Sottas sjukdom (DSS). Denna form är inte väl avgränsad. CMT3 kan nedärvas genom mutationer i en av flera olika gener som har betydelse för myeliniseringen av perifera nerver. De gener som idag är kända vid CMT3 är PMP22, EGR2, MPZ och PRX.

 

CMT4

Vid CMT4 förekommer mutationer i ett tiotal olika gener. Alla former av CMT4 är mycket ovanliga.

 

CMTX1

Ett tiotal former med X-kromosombunden nedärvning är idag kända. Den vanligaste X-kromosombundna formen, orsakas av en mutation i genen GJB1. Genen kodar för proteinet gap junction beta-1-protein som finns i paranoderna. Paranoder är områden invid Ranviers noder med tunnare myelinskida där proteinet medverkar till att laddade joner och små molekyler normalt passerar upp till 1000 gånger snabbare än över det annars kompakta myelinet.


 

NEDÄRVNING
 

  • CMT1, CMT2 och HNPP nedärvs alla autosomalt dominant
  • CMT4 nedärvs autosomalt recessivt
  • CMT3 kan nedärvas antingen dominant eller recessivt
  • CMTX är könsbundet (X-kromosombundet) nedärvd


SYMTOM
 

Symtomen vid Charcot-Marie-Tooths sjukdom kan visa sig alltifrån tidigt i barndomen till ända upp till 70 års ålder, men ofta visar sig symtomen under tonåren eller i tidig vuxen ålder. Sjukdomen påverkar både motoriska och sensoriska nerver. Ibland påverkas även det perifera autonoma nervsystemet. Neuropatisk smärta och smärta till följd av felställda fötter är vanligt.

Vanligtvis ses:
 

  • Muskelatrofi
  • Snubblig gång
  • Droppfot
  • Balansproblem

De svaga musklerna och balansproblemen leder lätt till återkommande stukningar och till att fotledsfrakturer kan uppstå. Felställda fötter kan leda till smärta. Med tiden påverkas även motoriken i händerna, vilket gör det svårare att till exempel hantera bestick, hålla i en penna eller knäppa knappar. Känseln är nedsatt i fötterna och underbenen och med tiden även i händerna.

De flesta typer av sjukdomen påverkar inte livslängden.

Förutom den generella sjukdomsbilden finns skillnader i symtom. Nedan berörs dessa endast övergripande.


CMT1

Vid alla former av CMT1 är symtomen likartade oberoende av variant (med undantag för den mycket ovanliga CMT1E som har svårare symtom). De flesta (85 procent) med CMT1 får symtom före 20 års ålder. Vid CMT1 kan följande ses:

  • Måttlig motorisk funktionsnedsättning, personer med CMT1 har sällan behov av gånghjälpmedel
  • Smärtor, på grund av påverkan på de tunna smärtreglerande nervfibrerna
  • Skolios
  • Ataxi
  • Tremor
  • Kvinnor med CMT1 kan i samband med graviditet få förvärrade symtom

HNPP

Vid ärftlig tryckkänslig neuropati, HNPP, förekommer perioder av domningar och förlust av muskelfunktion efter tryck mot perifera nerver. Sjukdomen visar sig vanligtvis före 40 års ålder, ofta redan i tonåren. Perioder av domningar kan vara från timmar upp till månader. Ofta uppkommer symtomen i anslutning till en mindre skada eller ett tryck mot en nerv, som hos friska inte skulle ha gett upphov till några symtom eller endast en snabbt övergående domning, till exempel när man lutar sig mot armbågarna, sitter med benen i kors eller när man använder en sax. Ungefär en tredjedel av de med HNPP får med tiden bestående symtom på grund av lokal nervskada. Sjukdomen medför även en permanent lätt polyneuropati.


CMT2

Symtomen är mindre uttalade och visar sig för de flesta former vanligen först i 30–40-årsåldern. Förloppet är långsamt. Undantaget är CMT2A2 där symtomen vanligen visar sig före 10 års ålder och sjukdomsutvecklingen är snabbare. Vid CMT2A2 kan även centrala nervsystemet påverkas med syn och hörselstörning som följd. Tremor och nedsatt känslighet för smärta förekommer.


CMT3 och CMT4

Gränserna mellan CMT3 och CMT4 är inte skarpa och överlappningar finns. Symtomen visar sig tidigt i barndomen och leder till svåra funktionsnedsättningar. Beroende på typ kan även tungan, bröstkorgens muskler och lårmuskler drabbas. Även symtom som skolios, grön starr (glaukom) och hörselnedsättning förekommer.


CMTX

Nedärvs X-kromosombundet och medför därför mer uttalade och tidigare symtom hos pojkar/män än hos flickor/kvinnor. Hörselnedsättning förekommer, liksom ibland tecken på att det centrala nervsystemet är påverkat. Kvinnorna har betydligt lindrigare symtom.


 

KLINISKA FYND
 

Diagnosen Charcot-Marie-Tooths sjukdom kan misstänkas vid fortskridande muskelförtvining och svaghet i fötter/underben och händer/underarmar, speciellt om sjukdomen finns hos flera presoner i samma familj.

Kliniskt ses ofta:
 

  • Felställda fötter med höga fotvalv och böjda tår (hammartår), vilket medför att fotens form blir hög och kort.
     
  • Muskelatrofier, framför allt i underben och fötter och med tiden även i handmuskler.
     
  • Nedsatta eller bortfallna senreflexer.
     
  • Nedsatt känsel nedom knäna.
     
  • Undantagsvis ses samtidiga tecken till CNS engagemang såsom hyperreflexi eller optikusatrofi.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Ärftliga
 

  • Hereditär sensorisk och autonom neuropati (HSAN)
  • Distal hereditär motorisk neuropati (DHM)
  • Ärftlig neuralgisk amyotrofi (HNA)
  • Jätteaxonneuropati (GAN)


Många ärftliga systemsjukdomar har polyneuropati som ett delsymtom. Hit hör t ex:
 

  • Familjär Amyloidos med polyneuropati (FAP)
  • Sjukdomar med påverkan på lipidmetabolism
    - Fabry
    - Refsum
    - Krabbe
    - Metakromatisk leukodystrofi
    - Adrenomyeloneuropati
    - Tangier
  • Mitokondriella sjukdomar
    - NARP
    - MNGIE m fl
  • Hereditära ataxier med polyneuropati
    - SCA, vissa subtyper
    - Friedreichs ataxi
  • Sjukdomar med ”defekt DNA”
    - Fragilt X-associerat tremor/ataxi-syndrom (FXTAS)
    - Ataxia telangiectasia
    - Porfyrisjukdomar


Polyneuropati som inte är nedärvd är vanligt vid:
 

  • Diabetes
  • Uremi
  • Hematologiska sjukdomar
    - Monoklonal gammapati (MGUS)
    - Polycytemia vera
    - Lymfom
  • Reumatologiska sjukdomar
    - Polyarterit
    - Granulomatös polyangiit
    - SLE
    - Sjögrens syndrom
  • Alkoholism
  • Vissa bristsjukdomar
    Vitamin B1, B6, B12
    - Vitamin E
  • Exponering för gifter
    - Organiska lösningsmedel
    - Tungmetaller
  • Biverkan till farmaka
  • HIV-infektion
  • Cancersjukdomar (paraneoplastiskt fenomen)


UTREDNING/PROVTAGNING
 

En neurofysiologisk undersökning med elektroneurografi (ENeG) påvisar låga nervledningshastigheter (under 38 m/s) vid CMT1, vilket är ett tecken på att myelinets funktion är försämrad. Vid CMT3 och CMT4 är nervledningshastigheterna vanligen mycket låga, medan hastigheterna inte påverkas nämnvärt vid CMT2.

Diagnosen bekräftas ofta med DNA-analys.

Vid CMT2 och sen debutålder är det dock vanligt att den exakta typen inte kan fastställas genetiskt.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att familjen erbjuds genetisk vägledning. Om mutationen i familjen är känd finns det möjlighet till anlagsbärar- och fosterdiagnostik.


 

BEHANDLING
 

Det finns idag inte någon behandling som botar Charcot-Marie-Tooths sjukdom varför insatserna inriktas på att lindra symtomen och kompensera för funktionsnedsättningarna. Läkemedel som kan förvärra perifera nervskador bör användas med försiktighet vid Charcot-Marie-Tooths sjukdom, framför allt:
 

Ortopediska operationer behövs ibland vid felställda fötter. Ortoser kan användas för att försöka fördröja felställningar (kontrakturer). Droppfot motverkas med en speciellt utformad ortos. Ortopediska specialskor och inlägg stödjer fotleden och gör det lättare att gå. Ibland behövs ortoser även till händerna för att förebygga felställningar och stabilisera handlederna.

Frakturer behandlas på vanligt sätt med till exempel gips eller gipsskenor, men det är mycket viktigt att undvika tryck mot perifera nerver så att inte tryckskador uppkommer i nerverna.

Inför operationer måste speciella hänsyn tas till den stora risken för tryckskador, som annars kan uppkomma i samband med bedövning eller narkos. Vid gipsbehandling är det extra noga att gipset inte trycker mot någon kroppsdel där en nerv passerar. Speciella hänsyn ska tas i samband med förlossning hos gravida med HNPP för att undvika tryck mot nerver.

Vid graviditet kan kvinnor med Charcot-Marie-Tooths sjukdom behöva kontakt med specialistmödravården.


 

UPPFÖLJNING/FORTSATT OMHÄNDERTAGANDE
 

Personer med Charcot-Marie-Tooths sjukdom bör erbjudas habiliterings-/rehabiliteringsinsatser av ett team, i vilket det ingår yrkeskategorier med särskild kunskap om neuromuskulära sjukdomar och deras effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Insatserna består bland annat av utredning, behandling, utprovning av hjälpmedel, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. De omfattar också information om det samhällsstöd som finns att få samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som man vistas i. Insatserna planeras utifrån de behov som finns och varierar över tid. Ett nära samarbete sker med kommunen som kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta vardagslivet. Vid funktionsnedsättning som medför begränsad arbetsförmåga kan man vända sig till Arbetsförmedlingen för vägledning. Försäkringskassan samordnar de insatser som behövs för att man ska kunna söka eller återgå i arbete när en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan.


 

ICD-10

Hereditär motorisk och sensorisk neuropati G60.0

 

Referenser

Baets J, De Jonghe P, Timmerman V. Recent advances in Charcot-Marie-Tooth disease. Curr Opin Neurol. 2014; 27(5): 532-540. Länk

Barreto LC, Oliveira FS, Nunes PS, de França Costa IM, Garcez CA, et al. Epidemiologic Study of Charcot-Marie-Tooth Disease: A Systematic Review. Neuroepidemiology. 2016; 46(3): 157-165. Länk

Burns J, Ramchandren S, Ryan MM, Shy M, Ouvrier RA. Determinants of reduced health-related quality of life in pediatric inherited neuropathies. Neurology 2010; 75: 726-731. Länk

Chan G, Bowen JR, Kumar SJ. Evaluation and treatment of hip dysplasia in Charcot-Marie-Tooth disease. Orthop Clin North Am 2006; 37: 203-209. Länk

Fridman V, Bundy B, Reiily MM, Pareyson D, Bacon CBurns J, et al. CMT subtypes and disease burdenin patients enrolled in the Inherited Neuropathies Consortium natural history study: a cross-sectional analysis. J Neurol Neurosurg Psychiatr 2015; 86: 873-878. Länk

Gutmann L, Shy M. Update on Charcot-Marie-Tooth disease. Curr Opin Neurol. 2015; 28(5): 462-467. Länk

Hoff JM, Gilhus NE, Daltveit AK. Pregnancies and deliveries in patients with Charcot-Marie-Tooth disease. Neurology 2005; 64: 459-462. Länk

Jani-Acsadi A, Ounpuu S, Pierz K, Acsadi G. Pediatric Charcot-Marie-Tooth disease. Pediatr Clin North Am. 2015; 62(3): 767-786. Länk

Johnson NE, Heatwole CR, Dilek N, Sowden J, Kirk CA, Shereff D et al. Quality-of-life in Charcot-Marie-Tooth disease: The patient's perspective. Neuromuscul Disord 2014; 24: 1018-1023. Länk

Kenis-Coskun O, Matthews DJ. Rehabilitation issues in Charcot-Marie-Tooth disease. J Pediatr Rehabil Med. 2016; 9(1): 31-34. Länk

Li J. Inherited Neuropathies. Semin Neurol 2012; 32: 204-214. Länk

Pareyson D, Marchesi C. Diagnosis, natural history, and management of Charcot-Marie-Tooth disease. Lancet Neurol 2009; 8: 654-667. Länk

Pouwels S, de Boer A, Leufkens HGM, Weber WEJ, Cooper C, de Vries F. Risk of fracture in patients with Charcot-Marie-Tooth disease. Muscle Nerve 2014; 50: 919-924. Länk

Ramdharry GM, Day BL, Reilly MM, Marsden JF. Foot drop splints improve proximal as well as distal leg control during gait in Charcot-Marie-Tooth disease. Muscle Nerve 2012; 46: 512-519. Länk

Rossor AM, Polke JM, Houlden H, Reilly MM. Clinical implications of genetic advances in Charcot-Marie-Tooth disease. Nat Rev Neurol 2013; 9: 562-571. Länk

Saporta MA, Shy ME. Inherited peripheral neuropathies. Neurol Clin 2013; 31: 597-619. Länk

Siskind CE, Panchal S, Smith CO, Feely SM, Dalton JC, Schindler AB et al. A review of genetic counseling for Charcot Marie Tooth disease (CMT). J Genet Couns 2013; 22: 422-436. Länk

Vallat JM, Mathis S, Funalot B. The various Charcot-Marie-Tooth diseases. Curr Opin Neurol 2013; 26: 473-480. Länk

Wang Y, Yin F. A Review of X-linked Charcot-Marie-Tooth Disease. J Child Neurol. 2016; 31(6): 761-772. Länk

Ward CM, Dolan LA, Bennett DL, Morcuende JA, Cooper RR. Long-term results of reconstruction for treatment of a flexible cavovarus foot in Charcot-Marie-Tooth disease. J Bone Joint Surg Am 2008; 90: 2631-2642. Länk

Wilmshurst JM, Ouvrier R. Hereditary peripheral neuropathies of childhood: an overview for clinicians. Neuromuscul Disord 2011; 21: 763-775. Länk

Young P, De Jonghe P, Stögbauer F. Treatment for Charcot-Marie-Tooth disease. Cochrane Database Syst Rev 2008; 23: CD006052. Länk


Databasreferenser

OMIM (Online Mendelian Inheritance in Man), www.ncbi.nlm.nih.gov/omim

GeneReviews, www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK1116

Orphanet, europeisk databas, www.orpha.net

Socialstyrelsen, ovanliga diagnoser, www.sos.se/ovanligadiagnoser

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5902

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Charcot-Marie-Tooths sjukdom (CMT)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY

annons
annons
annons