Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Skadedokumentation
Författare Specialist i Rättsmedicin , /Rättsläkarna i Väst AB
Specialist i rättsmedicin , / Rättsläkarna i Väst AB
Granskare Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
Uppdaterad 2017-01-25
Specialitet Övrigt, Kirurgi, Ortopedi/frakturer
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

År 2006 trädde en lag i kraft (Lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott) med syfte att höja kvaliteten på rättsintyg, genom att ge Rättsmedicinalverket huvudansvaret. I lagen framgår att rättsintyg i huvudsak ska skrivas av läkare på rättsmedicinsk avdelning eller läkare som har avtal med Rättsmedicinalverket för att skriva rättsintyg, s k kontrakterad rättsintygskrivande läkare. Dock kan rättsintyg inhämtas från annan läkare med tillräcklig kompetens om det finns särskilda skäl. T ex från läkare vid kvinnoklinik som skriver rättsintyg vid misstänkta sexuella övergrepp. I lagen definieras rättsintyg som skriftliga medicinska utlåtanden som ska användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång.

Rättsintyg utfärdade av Rättsmedicinalverket kan komma till på två sätt. Dels genom en undersökning som rättsläkare gör själv av målsägande eller misstänkt gärningsman, dels utifrån inkomna handlingar såsom journalhandlingar eller fotografier. Vid utfärdande av rättsintyg grundade på journalhandlingar är kvaliteten på intyget beroende av kvaliteten på skadedokumentationen. Därför är det viktigt för rättssäkerheten att läkare i vården beskriver skador noggrant. Fotografier på skador, förutsatt att skärpan och färgåtergivningen är tillfredsställande, välkomnas men kan inte ersätta en bra beskrivning. Då fotografier tagits är det bra om det framgår i journalen.


 

VÅLDSINVERKANSTYPER/SKADETYPER
 

Vid en rättsmedicinsk bedömning av en skada är en av huvuduppgifterna att bedöma vilken typ av yttre våld som inverkat. De två vanligaste typerna av våldsinverkan är skarpt respektive trubbigt våld.

Det skarpa våldet utgörs av föremål med en egg där det i särklass vanligaste föremålet är en kniv. Andra föremål, som har s k knivliknande egenskaper, kan t ex vara ett rakblad eller bitar av glas/porslin.

Det trubbiga våldet utgörs av föremål som inte har en egg. Ett trubbigt föremål kan ha plana, släta, skrovliga, rundade, kantiga och ibland spetsiga delar. En nagel eller en pennas spets är bra exempel på trubbiga, spetsiga föremål. De saknar egg och är därför ej skarpa. Då olika kroppsdelar används vid våldsinverkan är samtliga att betrakta som trubbiga (knytnävslag, skallning, spark, armbågning, rivning med naglar, grepp, bett etc).

 

Rodnad
 

En rodnad orsakad av yttre våld beror på en vidgning av blodkärl i huden och därmed ökat blodflöde. Vid granskning av ett fotografi kan det vara svårt att skilja en rodnad från ett blåmärke. Trycker man med fingret på ett rodnat hudområde trycks blodet undan och huden blir blek. Så fort trycket släpps återfylls kärlen och rodnaden återkommer. Ett exempel på våldsinverkan som ibland endast ger upphov till rodnad är slag med öppen hand mot ansiktet (örfil). Rodnaden försvinner ofta relativt snabbt efter våldsinverkan (minuter-timmar).

 

Blåmärke/hematom
 

Ett blåmärke orsakat av trubbigt våld beror på en blödning (kärlbristning) någonstans i och/eller under huden. Blödningen kan ofta, men inte alltid, ses på hudytan som en missfärgning. Blåmärket blir synligt först en viss tid efter våldsinverkan varför det kan vara av värde att undersöka hudområdet igen om det i första skedet ej syns något blåmärke. Färgen på ett blåmärke avgörs av flera faktorer såsom t ex blodets sammansättning, mängden blod som extravaserat, lokalisering av blödningen och vävnadssammansättningen som täcker blödningen. Ett färskt blåmärke är rödblå/purpurfärgad/violett. Vid nedbrytning av blödningen sker färgskiftningar med inslag av grönt/brunt/gult i ej given ordningsföljd och blåmärket kommer därför efter en viss tid att anta flera färgnyanser. Hur länge ett blåmärke är synligt varierar kraftigt, från några dagar upp till flera veckor (månad).

 

Hudavskrapning/exkoriation
 

När ett trubbigt föremål träffar kroppsytan i tillräckligt sned vinkel uppstår vanligen en avskrapning av huden. Avskrapningen kan vara ytlig (helt utan blödning eller med spridda punktformade blödningar i det avskrapade området) till djupare med tydlig blödning.

 

Sår
 

Ett sår uppstår när yttre våld orsakar skador som vanligen totalt penetrerar hudens två övre lager (överhuden [epidermis] och läderhuden [dermis]) och slutar i underhuden (subcutis) eller vävnad belägen under huden (mjukvävnad, brosk, ben). Ett alternativ är att föremålet genomtränger all underliggande vävnad och slutar i ytterligare ett sår (utgångssår). Sårets kanter är antingen jämna (som vid skarpt våld) eller ojämna (som vid trubbigt våld). Huden runt såret kan vara oskadad/intakt eller uppvisa rodnad/svullnad/blåmärke/hudavskrapning. Hos sår orsakade av trubbigt våld kan det i sårhålan vanligen ses tvärgående bryggor av mjukvävnad, s k vävnadsbryggor.


 

BESKRIVNING AV SKADOR
 

Försök gärna vara tolkningsneutral så långt det är möjligt. Undvik att skriva hundbett, knivskada, grepp o s v. Beskriv det som ses för att underlätta för rättsläkare att bedöma skadorna. Avsaknad av skador dokumenteras med fördel också i journalen.

I exemplen används svenska termer men givetvis kan latinska termer användas.

 

Beskrivning av blåmärke
 

  • Lokalisering (vilken kroppsdel och ungefär var någonstans på kroppsdelen)
  • Storlek (cm x cm)
  • Form (oregelbunden? rundad? mönstrad? uppklarningar i blåmärket?)
  • Riktning (tvärgående/längsgående/diagonalt?)
  • Färgnyans(-er) (rödblå/violett/purpurfärgad? inslag av grönt/brunt/gult?)

Exempel: På högra överarmens utsida ses två, parallellt förlöpande och tvärgående, rödblå hudmissfärgningar utan inslag av annan färg. Den övre är 5 cm lång och 1 cm bred och den nedre 4 cm lång och 1 cm bred. Avståndet mellan hudmissfärgningarna är 3,5 cm. Huden är här oskadad.

 

Beskrivning av sår
 

  • Lokalisering (vilken kroppsdel och ungefär var någonstans på kroppsdelen)
  • Storlek (cm x cm)
  • Form (ellipsformat, stjärnformat, oregelbundet)
  • Sårkanter (jämna eller ojämna)
  • Vävnadsbryggor i sårhålan eller ej
  • Utseende av omkringliggande vävnad (blåmärke, svullnad, hudavskrapning, oskadad)

Exempel: På vänstra underarmens sträcksida ses ett längsgående ellipsformat sår med jämna kanter. Såret är 3 cm långt och glipar. I såret ses inga vävnadsbryggor. I sårets botten ses ytan på muskelfascia. Omgivande såret är huden oskadad.

Exempel: På hjässan till höger ses ett stjärnformat 3 cm stort sår med ojämna, fintrasiga kanter. I såret ses vävnadsbryggor. Omgivande såret ses svullnad och rödblå hudmissfärgning.



 

FOTOGRAFERING AV SKADOR
 

Ett eller flera fotografier av skadan/skadorna är ofta ett utmärkt komplement till beskrivningen i journalen och kan underlätta bedömningen av skadan/skadorna avsevärt. Hur fotografier lagras/hanteras i journal varierar mellan vårdinrättningar, ta reda på vad som gäller på din arbetsplats. Nedan följer ett antal tips för att fotograferingen skall bli enkel att utföra men ändå vara av god kvalitet vid bedömning av rättsläkare. Det finns inga specifika krav på hur fotot skall utformas för att vara giltigt vid ev rättegång.
 

  • Använd kamerans autoläge men stäng av blixten (fotot blir ofta alldeles för ljust, speciellt vid fotografering på nära håll)
     
  • Ta en översiktsbild på den/de kroppsdelar där skada finns och ta därefter ett/flera foton på respektive skada. Använd då makroprogrammet (ofta en blomma som symbol). Avstå zoomning, håll istället kameran nära skadan (ca 10 cm avstånd). Du kan med fördel hålla en linjal på huden bredvid skadan.
     
  • Tänk på att fotot du tagit oftast visas någon sekund i displayen (kan ställas in). Hinner du inte med att titta på fotot samtidigt som du fotograferar ta då för vana att efteråt snabbt bläddra igenom fotona och kontrollera skärpan, gärna genom att zooma in något så att du försäkrar dig om att skärpan är god.
     
  • Om patienten går direkt till operation vore det ur rättsmedicinsk synvinkel optimalt om någon på operationssalen har till uppgift att fotografera skada/skador innan de åtgärdas. Tacksamt är också om opererande läkare i operationsberättelsen beskriver hudskador enligt önskemål ovan och om möjligt beskriver riktning på stick- eller skottkanaler.
     
  • Ta reda på var kameran/kamerorna på din arbetsplats förvaras. Bekanta dig med kameran genom att fota exempelvis din ena hand. Förvara med fördel kameran tillsammans med genomskinlig plastlinjal.
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5856

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Skadedokumentation

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


60 ST- läkare
Västerbotten


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare

annons
annons
annons