Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Strömgenomgång (elolycka)
Författare Överläkare , Arbets- och miljömedicin/Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Överläkare , Arbets- och miljömedicinska mottagningen/Hallands sjukhus/Halmstad
Granskare Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
Uppdaterad 2017-04-20
Specialitet Arbets- och miljömedicin, Övrigt
Skriv ut
annons



BAKGRUND


Vid högspänningsolyckor, > 1000 volt (V), överförs stora energimängder under en bråkdel av en sekund (s), medan det vid lågspänningsolyckor, < 1000 V, krävs flera sekunders strömgenomgång för skador1.

Vävnadsmotståndet har betydelse hur skadorna fördelas vid samma strömstyrka och spänning. Det kan således uppkomma skador på djupet längre ifrån kontaktställena, fastän de ytliga skadorna ter sig obetydliga. Det är därför viktigt att bilda sig en uppfattning om strömmens väg genom kroppen. Växelströmmens frekvens på 50 Hertz (Hz) i s k hushållsel (220 V) ligger nära hjärtats egna retledningssystem och kan därmed framkalla ventrikelflimmer (eller förmaksflimmer) i synnerhet om strömmen går från arm till arm1,2. Det är däremot liten ökad risk för arytmi ifall EKG är normalt i akutskedet. Strömmen kan även orsaka hjärtmuskelskada till följd av värmeutvecklingen när strömmen passerar hjärtat.

Kramp i andningsmuskulaturen, eller påverkan på andningscentrum, kan särskilt vid högspänningsolyckor kvarstå trots att cirkulationen har kommit igång2. Assisterad andning kan därför krävas i akutfasen och det kan också bli nödvändigt med längre tids hjärtlungräddning ifall ventrikelflimret inte kan hävas. Skador på blodkärl kan leda till akut trombotisering av stora och små kärl, men intimaskador kan också disponera för sena tromboser såväl arteriellt som venöst. Skador på de större artärerna ökar risken för aneurysmbildning1.

Strömmen ger ofta muskelkramper, med förlängd strömexponering som följd (patienten ”fastnar”) och kan leda till skador på muskelfästen och i extrema fall även frakturer. Strömgenomgång och ljusbågolyckor kan ge sekundära fallolyckor med traumaskador inklusive frakturer som följd. Särskilt högspänningsolyckor kan ge djupa brännskador med risk för kompartmentsyndrom. Vid muskelsönderfall med myoglobinstegring finns risk för njurskador. Progressiv cellskada skulle kunna förklara de sena effekter som särskilt ses på nerver efter strömgenomgång1,2. Smärttillstånd är vanligt i efterförloppet till strömgenomgång. Sena kognitiva effekter och affektlabilitet kan vara sekundärt till ett psykiskt trauma, sekundärt till eventuellt huvudtrauma eller sekundärt till termiska skador i nervsystemet1-5.

Vid strömgenomgång genom huvudet (> 200 V) finns ökad risk för katarakt inom 1-3 år efter olyckan1,3. Perifera nerver och ryggmärg kan skadas beroende på strömmens väg. Proprioceptiva nerver är mest känsliga för skador, vilket leder till balanssvårigheter, följt av skador på sensoriska nerver inklusive smärtfibrer och autonoma nervsystemet1,3. Erektil dysfunktion kan uppstå efter strömgenomgång och verkar vara vanligare ifall strömmen passerat genom nedre delen av kroppen, men den bakomliggande mekanismen är oklar6. I den vetenskapliga litteraturen finns flera studier med beskrivning av omedelbara och långvariga/fördröjda effekter av strömgenomgång som kan förklaras med termiska och/eller icke-termiska mekanismer7.


 

DEFINITIONER


Det är viktigt att skilja mellan strömstöt, strömgenomgång och ljusbåge. Strömstöt kan uppstå genom statisk elektricitet t ex uppladdning genom att gå på heltäckningsmatta och sedan urladdas genom att ta i ett metallhandtag. Vid strömgenomgång utjämnas potentialskillnaden i allmänhet mellan det strömförande föremålet (ingång) och jord (utgång), men det kan vara svårt att avgöra vad som faktiskt är in- respektive utgång när kroppen blir en del av strömkretsen. Strömmen går vanligen mellan hand och fot eller från hand till hand. Ljusbåge uppstår när luftens gaser bryts ned och joniseras till ett plasma som kan nå temperaturer på > 4 000 °C. Ljusbågar uppstår vid potentialskillnader på över 30 000 V per centimeter mellan kontaktpunkterna2.


Fysik

Strömstöt på grund av statisk elektricitet genom uppladdning på en heltäckningsmatta motsvarar en energiöverföring på 0,01 Joule (J). Energin är alltför låg för att ge medicinska skador. Energiöverföringen (J) beror av spänningen (V), strömstyrkan i ampere (A) och kontakttiden (s). Vid lågspänningsolyckor under 0,1-3 sekunder ger det en energiöverföring på motsvarande 1-54 J (hand-bål-hand)2.

Strömmen följer i stort sett minsta motståndets väg genom kroppen där olika vävnader har olika elektriskt motstånd. Strömmen följer därför i allmänhet större blodkärl, nerver och muskler. Men strömmens väg är också avhängig tvärsnittsytan och kan gå fram i hårdare vävnad som i skelettet. Strömmen tar därför inte alltid den kortaste vägen mellan in- och utgångsöppningarna och kan dessutom dela sig och förenas flera gånger genom kroppen beroende på vilken resistens strömmen möter på sin väg genom kroppen. Värmeutvecklingen blir som högst där det elektriska motståndet är som störst t ex huden där det kan uppstå brännskador både på in- och utgångsöppningar. Är huden fuktig minskar hudmotståndet och de ytliga brännskadorna blir små, men med djupa vävnadsskador som följd i synnerhet när strömmen möter skelettet som har högt elektriskt motstånd2.

Det kan uppstå explosioner och åtföljande brännskador på personer som står i närheten av en ljusbåge till följd av det snabbt expanderade plasmat2.


Epidemiologi

Årligen anmäls drygt 300 elolyckor till Elsäkerhetsverket, men mörkertalet är stort både för elyrkesmän och lekmän. Med elolycka avser Elsäkerhetsverket när elektrisk ström direkt eller indirekt har orsakat skada på en person via en strömgenomgång eller en ljusbåge. En tredjedel av elolyckorna leder till minst en dags sjukskrivning. De senaste decennierna har antalet dödsolyckor minskat och 2014 var ett ovanligt olycksdrabbat år med 5 dödsfall8. Varje år kommer dessutom 350 barn till en akutmottagning efter att ha skadats i elolyckor9. Vanligast olyckan torde vara lågspänningsolyckor och leder ofta, men sannolikt inte alltid, till att drabbade personer kontaktar sjukvården. Lindriga fall kan därmed undgå registrering eller återfinnas på lokal nivå i öppenvården. Svårare fall av strömgenomgång, som föranlett inläggning på sjukhus, registreras i Socialstyrelsens slutenvårdsstatistik.


 

VÅRDNIVÅ


Personer skall omedelbart till sjukhus efter olycka med:
 

  • Högspänning
  • Blixtnedslag
  • Lågspänning med strömgenomgång genom bålen
  • Medvetslös eller omtöcknad efter strömolycka
  • Brännskador
  • Tecken på nervskador t ex förlamning

Kontakt med sjukvården bör också tas även om olyckan inte verkat vara så allvarlig.




ANAMNES


Information inhämtas om:
 

  • Tidpunkt och plats för olyckan
  • Hög/lågspänning (> 1000 eller < 1000 V)
  • Typ av strömkälla och strömstyrkan (A)
  • Strömmens väg genom kroppen (in/utgång)
  • Varaktighet av strömkontakten (s)
  • Uppgifter om medvetandepåverkan och förlamning
  • Orsak till olyckan

Skadan står i proportion till spänning, strömstyrka, strömmens väg genom kroppen och varaktigheten. Om olyckan var bevittnad bör man även ta vittnesanamnes.


 

OMHÄNDERTAGANDE
 

  • Viktigt med bra psykologiskt bemötande eftersom den drabbade kan ha haft en ”nära döden upplevelse” och befinna sig i chocktillstånd inklusive förnekande/bagatellisering av det inträffade.
     
  • Observation minst 12 timmar på sjukhus vid strömgenomgång genom hjärtat (förmaksflimmer kan komma efter flera timmars besvärsfri latens).
     
  • Viktigt med saklig information till den drabbade och eventuellt anhöriga.
     
  • Viktigt att vara lyhörd för att inte riskera psykiska besvär i framtiden och även tänka på att patienten kan vara självförebrående p g a att de ”klantat sig” eller har skuldkänslor för det inträffade.
     
  • Alla patienter med strömgenomgång ska följas upp med läkarbesök inom 1-3 månader efter olyckan eftersom vissa skador kan uppstå med besvärsfri latens.


STATUS
 

  • Neurologstatus inklusive medvetandenivå
  • Hudstatus, hela kroppen (hudtemperatur, hudfärg, brännskador, in/utgång för strömmen)
  • Leder/muskler (frakturer, kompartmentsyndrom, dokumentera arm- och benomfång inklusive mätpunkter)
  • Hjärtstatus, blodtryck (OBS! båda armarna p g a risk för att kärlskada uppstått)
  • Perifera pulsar (aa carotis, radialis, ulnaris, femoralis, tibialis posterior)
  • Allens test
  • Öronstatus (spräckt trumhinna?)
  • Ögonstatus/syn
  • Psykiskt status (”nära döden upplevelser”)



REMISS
 

  • Handskador bör bedömas av ortoped/handkirurg
  • Misstanke om kompartmentsyndrom undersöks av ortoped
  • Röntgen vid misstanke om fraktur
  • CT/MRI hjärna efter högspänningsolycka vid misstanke om infarkt/blödning
  • CT/MRI vid misstanke om inre brännskador
  • Brännskador kan behöva bedömas av kirurg
  • Ögonläkare vid strömgenomgång genom huvudet (> 200 V)
  • Öronläkare vid trumhinneruptur



PROVER
 

  • EKG
  • Hjärtenzymer (troponin)
  • CK
  • Myoglobin
  • Kreatinin
  • Kalium
  • Urinprov (hematuri, myoglobinuri)



BEHANDLING


Akut

Behandling utifrån skadebilden:
 

  • Normalt EKG och normalt troponin: nytt EKG ej nödvändigt.
     
  • Patologiskt EKG och normalt troponin: nytt EKG efter 24 timmar.
     
  • Förhöjt troponin: nytt EKG efter 24 timmar, överväg telemetri.
     
  • Följ myoglobinhalt och njurfunktion med ställningstagande till forcerad diures/dialys för att undvika njurskador.
     
  • Följ CK vid klinisk misstanke om muskelnekros/kompartmentsyndrom (OBS! det kan ta 4-6 timmar innan CK är förhöjt).
     
  • Hjärnvila 1-2 dygn med successiv återgång i arbete inom en vecka i okomplicerade fall.


På längre sikt

Lågintensiv träning för att förhindra ytterligare muskelförsvagning. Psykologisk bearbetning för att undvika åtföljande ångesttillstånd.


Sjukskrivning

Utifrån arbetsförmåga. Viktigt med tidigt besök på arbetsplatsen och återgång i arbete för att undvika sensitisering för arbetsuppgifterna.


Anmälan

Det är endast nätägare och innehavare av anläggningar för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbussdrift som är skyldiga att anmäla elolyckor och allvarliga tillbud till Elsäkerhetsverket. Arbetsgivare har ingen skyldighet att anmäla elolyckor till Elsäkerhetsverket, men ska anmäla arbetsmiljöolyckor till Arbetsmiljöverket. Privatpersoner har ingen skyldighet alls att göra någon anmälan, men kan göra det frivilligt. För att Elsäkerhetsverket ska kunna följa elolycksfallsutvecklingen är det viktigt att vi får kännedom om inträffade händelser. Anmälningarna bidrar med en ökad kunskap om risker med elektrisk ström och hur liknande händelser kan förebyggas.

Anmälan hos Elsäkerhetsverket
Anmäl en arbetsskada


 

UPPFÖLJNING


Viktigt med läkarundersökning för uppföljning av eventuella sent uppkomna effekter och inför arbetsskadebedömning. Uppföljning kan ske på medicinmottagning, primärvård eller företagshälsovård och vid behov kan patienten erbjudas remiss till en Arbets- och miljömedicinsk klinik för sambandsbedömning och arbetsskadeutlåtande. Remiss till rehab medicinsk klinik kan bli aktuell i svåra fall.

Kontrollera att arbetsgivaren gjort anmälan om arbetsolyckan, annars är behandlande läkare skyldig att göra anmälan enligt Arbetsmiljöförordningen 2 §.

Be patienten informera sitt skyddsombud om händelsen. Vid nedsatt arbetsförmåga bör patienten anmäla arbetsskada och vid medicinsk invaliditet anmäla till AFA försäkring.

Sena effekter (veckor till månader):
 

  • Cirkulationspåverkan (Raynaudfenomen, trombos i perifera/centrala blodkärl)
  • Nervskada (mono/polyneuropati, balansproblem, karpaltunnelsyndrom, motorneuronsjukdom, fintrådsneuropati)
  • Smärttillstånd
  • Påverkan på autonoma nervsystemet (urinblåsa, temp/blodtrycksreglering, impotens)
  • Kognitiva problem (uppmärksamhet, närminne, koncentration, visuospatial och sensorisk-motorisk förmåga)
  • Postttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression, ångest
  • Muskel- och/eller senskada (muskelatrofi)
  • Hörselskador, tinnitus
  • Katarakt


Undersökning vid uppföljningen:
 

  • Aktuella symptom
  • Nerver/muskler (atrofi, sensibilitet, balanssinne, mät arm- och benomfång på samma punkter som i akutskedet)
  • Hjärt/lungstatus (diafragmapares)
  • Neurologiskt/psykiskt status (kognitiva problem, tecken på PTSD, depression, ångest, sömn)
  • Audiogram
  • Nervledningshastighet (OBS! temperatur/vibrationströsklar kan vara patologiska trots normal neurografi talande för fintrådsneuropati)



PROGNOS


Det initiala omhändertagandet och uppföljningen är betydelsefullt för att minska risken för neuromuskulära besvär i efterförloppet, men också för att minimera långvariga psykiska besvär. Arbetsgivarens inställning till att utreda olyckan och sätta in åtgärder är viktigt för att undvika nya olyckor. Akuta neurologiska symptom efter elektriska olyckor har bättre prognos än senare uppkomna neurologiska symtom. Till skillnad från de akuta skadorna tenderar de senare effekterna att inte vara proportionella till strömgenomgångens allvarlighetsgrad3.


 

ICD-10

Effekter av elektrisk ström T75.4

 

Referenser
 

  1. Veiersted KB et al. Akutte og kroniske skador etter strømulycker. Tidskr Nor Laegeforen 2003;123:2453-2456
     
  2. Morse M, Morse J. Electric shock. In: Akay M (ed). Wiley encyclopedia of biomedical engineering. Wiley – Interscience; Hoboken, N.J.: 2006
     
  3. Wesner ML, Hickie J. Long-term sequelae of electrical injury. Canadian Family Physician 2013;59:935-939.
     
  4. Duff K, McCaffrey RJ. Electrical injury and lightning injury: A review of their mechanisms and neuropsychological, psychiatric, and neurological sequelae. Neuropsychol Rev 2001;11:101-116.
     
  5. Österberg K et al. El-olyckor i arbetet – en undersökning av kognitiv funktion efter strömgenomgång. Arbets- och miljömedicin Lund. Rapport nr 20/2013.
     
  6. Kim HJ et al. Erectile dysfunction in patients with electrical injury. Urology. 2007;70:1200-1203.
     
  7. Tondel M, Blomqvist A, Jakobsson K, Nilsson T, Persson B, Thomée S, Gunnarsson LG. Elolyckor kan ge skador som visar sig efter lång tid - Det akuta omhändertagandet kan vara avgörande på sikt. Lakartidningen. 2017;114:110-113. Länk
     
  8. Elsäkerhetsverket. Elolyckor 2014. Rapport. Kristinehamn: Elsäkerhetsverket; 2015. Länk
     
  9. Schyllander J, Englund L, Nilson F. Elolyckor i Sverige - en studie grundad i befolkningsövergripande datakällor. Karlstads universitet, arbetsrapport, 2014. Länk
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5851

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Strömgenomgång (elolycka)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


60 ST- läkare
Västerbotten


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län

annons
annons
annons