annons
annons
annons
Hjärntrötthet
Författare Professor, överläkare , Klin neurovetenskap och rehab, Inst för neurovetenskap och fysiologi/Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och neurologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Docent, psykolog, spec i neuropsykologi , Klin neurovetenskap och rehab, Inst för neurovetenskap och fysiologi/Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Neurorehab, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Professor, överläkare Jörgen Borg, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken/Danderyd Sjukhus
Uppdaterad 2016-06-20
Specialitet Neurologi
Skriv ut
annons



BAKGRUND


Trötthet är ett subjektivt tillstånd. Man talar om fysisk, psykisk och mental trötthet. Eftersom trötthet är vanligt förekommande, finns risk att den kan uppfattas och behandlas som en bisak och inte som det stora problem den faktiskt är för många människor.

I de flesta fall är trötthet orsakad av för lite sömn eller att sömnen har varit dålig, ofta i kombination med mycket arbete. Sömnen kan vara dålig på grund av snarkning och korta andningsuppehåll under sömnen. Andra orsaker till dålig sömn är stress, depression eller oro. Även alkohol, nikotin, koffein och vissa läkemedel kan störa sömnen så att man blir trött på dagen. Bristtillstånd eller sjukdom kan leda till trötthet, men då brukar personen ha andra samtidiga symtom. Hjärntrötthet eller mental trötthet är något annat än vanlig trötthet.

Hjärntrötthet eller mental trötthet är en extrem uttröttbarhet i form av energilöshet, som ofta förekommer efter skallskador, hjärnskakningar, stroke, meningit, encefalit, inflammatoriska sjukdomar, tumörer och andra sjukdomar som påverkar hjärnan. Hjärntrötthet förekommer även bland barn, även om det kan vara svårare för dem att beskriva tröttheten/energilösheten.


Förekomst

Det är oklart hur många som lider av hjärntrötthet. Bland de som har en pågående sjukdom/skada i nervsystemet har sannolikt en stor andel hjärntrötthet. Även efter det att sjukdomen eller skadan har läkt blir hjärntröttheten kvarstående hos en andel. Man vet inte säkert men kan uppskatta utifrån tillgängliga data att 25 % av dem som drabbats av en traumatisk hjärnskada, även lättare, har kvarstående problem. Samma förhållande ses efter stroke och hjärnhinneinflammation. Rimligtvis finns det i Sverige minst 200 000 personer som lider av långvarig hjärntrötthet.


 

ORSAKER


Många personer med sjukdom eller skada i nervsystemet lider av hjärntrötthet. Hit hör multipel skleros (MS), stroke, Parkinsons sjukdom, vissa demenssjukdomar, skallskador, hjärntumörer, encefalit, meningit, stressrelaterade tillstånd och myalgisk encefalopati (ME) för att nämna några. Även personer som genomgått hjärtoperation kan ibland klaga över hjärntrötthet liksom personer med hormonstörningar, t ex hypotyreos eller Cushings syndrom. Personen märker av hjärntröttheten då hon/han kommer tillbaka till sitt vanliga sociala liv och arbete. Många klarar inte att arbeta medan andra klarar arbete i begränsad omfattning.


 

PATOFYSIOLOGI


Okänd. Den friska hjärnan karakteriseras av att den arbetar effektivt och energisnålt. Teoretiskt har man försökt förklara hjärntrötthet efter en skada/påverkan på hjärnan med att kognitiva aktiviteter kräver mer resurser och därmed blir mer energikrävande. Större neuronala nätverk måste aktiveras för att utföra samma kognitiva aktivitet som hos en frisk person. Hjärnan uppfattas därmed arbeta på ett ineffektivt sätt. Funktionell MRI (magnetresonansavbildning) har även visat att större områden i hjärnan aktiveras när uppgifter utförs av personer med hjärnskada jämfört med friska, vilket kan vara ett stöd för den bristande effektiviteten.

Hypotes finns om neuroinflammatoriskt orsakad funktionsstörning av hjärnans stödjeceller eller gliacellerna, fr a astrocyterna, men förlångsammad neuronal ledningshastighet till följd av inflammation i nervsystemet kan också tänkas vara en orsak.


 

SYMTOM
 

  • Onormalt snabb förlust av mental energi vid tankearbete.
     
  • Onormalt lång återhämtning av mental energi efter mental aktivitet som leder till uttröttning.
     
  • Sämre koncentrationsförmåga över tid.
     
  • Hjärntröttheten varierar – ofta bättre på förmiddagen och sämre senare under dagen; även variation mellan dagar - tröttheten kan även ackumuleras från dag till dag om det inte finns tillräckligt med tid för återhämtning.

dessutom ofta
 

  • Subjektiva minnesproblem
  • Tanketröghet
  • Svårt att komma igång med en aktivitet
  • Känslosamhet och irritabilitet
  • Sömnproblem
  • Ljud- och ljuskänslighet
  • Stresskänslighet
  • Bristande simultankapacitet, d v s svårigheter att göra flera saker samtidigt
  • Huvudvärk om personen har gjort alltför mycket

Hjärntröttheten leder till problem både i arbetet och i privatlivet. Symtomen innebär att det kan vara ansträngande att delta i samtal, vara med på möten eller till och med att träffa vänner och bara äta en god middag. Att läsa böcker och se på tv är också något som många får problem med. I grunden handlar det om aktiviteter som vi normalt sett inte betraktar som energikrävande men som kan bli övermäktiga för den som är hjärntrött.

Hjärntrötthet hos barn leder ofta till att barnen blir mer rastlösa, orkar inte koncentrera sig i skolan och har svårt att följa med i den takt som skolan kräver. Problemet är att de inte har ork att utföra det som ska göras, även om viljan finns. Det är således inte otroligt att barn och ungdomar med ADHD har hjärntrötthet i varierande grad.


 

DIAGNOSTIK OCH UTREDNING/PROVTAGNING


Det är alltid viktigt att göra en fördjupad analys av orsaken till tröttheten med i första hand en noggrann anamnes. Flera symptom kan finnas närvarande samtidigt, vilka också kan ge upphov till trötthet, t ex depression, smärta och kognitiva nedsättningar, men de ska inte blandas ihop med mental trötthet. Skattningsskalan Mental Fatigue Scale (MFS, se länk) kan ge en bra vägledning om hjärntrötthet finns. En summa över 10 poäng indikerar att det finns problem (sista frågan om dygnsvariation räknas inte in i totalsumman).

Neuropsykologisk utredning är av värde för bedömning av kognitivt status hos en person som lider av hjärntrötthet. Vid hjärntrötthet utan andra kognitiva nedsättningar kan neuropsykologisk utredning visa nedsatt processhastighet och nedsatt uppmärksamhet, ibland också påverkan på arbetsminnet, men i många fall utfaller neuropsykologisk utredning med resultat helt inom normalgränserna. Orsaken till de vanligen begränsade fynden är att den drabbade under undersökningens störningsfria förhållanden kan prestera i stunden. Dock brukar personerna klaga över lång återhämtningstid efter en sådan bedömning.

För att utesluta andra diagnoser och underliggande problem kan nedanstående undersökningar övervägas:
 

  • CT, MR och cerebralt blodflöde visar inga specifika förändringar för hjärntröttheten men bör genomföras om kliniska indikationer finns, t ex om oklarhet beträffande bakomliggande orsaker till hjärntröttheten.
     
  • Blodstatus med basalprover samt CRP, SR, blodsocker, lipidstatus, TSH, fritt T3 och T4, järnstatus (järn och ferritin), zink, D-vitamin, PTH, Ca2+, B12/kobalamin, folacin och homocystein.
     
  • Likvorundersökning för att utesluta underliggande infektioner/inflammationer i nervsystemet såsom TWAR, borrelia, mycoplasma, EBV och CMV.
     
  • Rådgöra med endokrinologisk expertis om orsaken till hjärntröttheten är oklar.



DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Depression
     
  • Oro, ångest
     
  • Narkolepsi
     
  • Smärta
     
  • Viktigt att utreda ev somatiska orsaker till hjärntröttheten såsom t ex hypothyreos och andra endokrina dysfunktioner (se under diagnostik och utredning/provtagning)



BEHANDLING
 

  • Viktigast är att den drabbade hushållar med sin mentala energi. Detta innebär att ta regelbundna pauser vid aktivitet och inte utsätta sig för alltför mycket störningar såsom ljud, buller och stress. Ett problem är att personen själv inte alltid har full insikt om sin nedsatta energi. Det uppstår därför ofta problem i samband med återgång i arbete eller studier. Det är viktigt att mycket försiktigt prova sig fram. Om ökning av arbetstid ska göras, så måste det följas noggrant och under lång tid. En överbelastning kan bli tydlig först efter flera månader.
     
  • Utomordentligt viktigt är att så långt möjligt förbättra sömnen, ibland med lättare insomningsmedel.
     
  • Irritabilitet och affektlabilitet kan behandlas med lågdos antidepressiva farmaka, t ex av SSRI-typ.
     
  • För strategier, se länk, där det finns en informationsbroschyr med råd.
     
  • Det går inte att träna bort hjärntröttheten genom att göra mer. Risken är då i stället att personen blir ännu mer uttröttad med lång återhämtning som följd.
     
  • Forskning pågår med Mindfulnessbehandling mot hjärntrötthet med lovande resultat, men detta är ännu inte implementerat i sjukvården.
     
  • Forskning pågår även med metylfenidatbehandling, men inte heller detta är implementerat i sjukvården och bör inledas endast om mycket starka indikationer finns tillsammans med stor erfarenhet av användningen av centralstimulerande läkemedel hos behandlande läkare.
     
  • Vid läkemedelsbehandling måste dosökning ske mycket långsamt och dosen anpassas till individen då stora variationer kan förekomma. Dessutom kan personer med hjärntrötthet vara mer känsliga för läkemedel.



ARBETE OCH EV BEHOV AV SJUKSKRIVNING


Generellt gäller att personer som har hjärntrötthet är ambitiösa och vill vara aktiva mer än energin tillåter. För många är det möjligt att fortsätta arbeta, men arbetet blir mer ansträngande. För stunden kan funktionsnivån hos den som lider av hjärntrötthet vara helt normal, men det avgörande är om energin och förmågan att utföra aktiviteter fungerar under längre tid. När bedömningar av arbetsförmåga görs eller när rehabilitering planeras är därför uttröttbarheten en central parameter att ta hänsyn till. Variationen är givetvis stor och det är därför viktigt att anpassa aktivitetsnivån till varje enskild individ så att den blir hållbar över tid.


 


ICD-10

Lindrig kognitiv störning F06.7
Postkontusionellt syndrom F07.2
Neurasteni F48.0

 

Referenser


M.C. Möller, C. Nygren de Boussard, C. Oldenburg & A. BartfaiAn investigation of attention, executive, and psychomotor aspects of cognitive fatigability. J Clin. Exp Neuropsychol. 36(7), 716-729, 2014.

Long-lasting mental fatigue after traumatic brain injury – a major problem most often neglected. Diagnostic criteria, assessment, relation to emotional and cognitive problems, cellular background, and aspects on treatment. Brain injury, InTech. pp 491-511, 2014. B.Johansson & L.Rönnbäck.

A Model of Fatigue Following Traumatic Brain Injury. J Head Trauma Rehabil. 2014. J. Ponsford, M. Schönberger & S.M.W. Rajaratnam.

När hjärnan inte orkar – om hjärntrötthet. Sandared: Recito Förlag. 2014. B. Johansson & L. Rönnbäck.

Mental fatigue; a common long term consequence after a brain injury In A. Agrawal (Ed.), Brain Injury – Functional Aspects, Rehabilitation and Prevention. InTech, pp 3-16, 2012. B. Johansson & L. Rönnbäck.

Long-lasting mental fatigue after traumatic brain injury or stroke – a new perspective. LAP Lambert Academic Publishing GmbH & Co. KG, Saarbrucken, Germany, ISBN 978-3-8465-8312-8, 2012. L. Rönnbäck & B. Johansson.

The neural correlates of cognitive fatigue in traumatic brain injury using functional MRI. Brain Injury. 23(5), 420-432, 2009. A.D. Kohl, G.R. Wylie
H.M. Genova, F.G. Hillary & J. Deluca.

Fatigue in neurological disorders. Lancet. 363, 978-988, 2004. A. Chaudhuri & P.O. Behan.

Om mental trötthet på Göteborgs universitets hemsida Länk

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5834

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Hjärntrötthet

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Läkarchef, Neurolog- och rehabiliteringskliniken
Södra Älvsborgs Sjukhus, Läkaravdelning stroke, neurologi och geriatrik


Specialistläkare till närsjukvårdsteam
Södra Älvsborgs Sjukhus , Neurolog- och rehabiliteringskliniken


Utvecklingsläkare i militärmedicin till Göteborg
Försvarsmedicincentrum, Göteborg


Specialist i allmänmedicin
Närhälsan Kärra vårdcentral


Kom och jobba hos oss som sjuksköterska eller barnmorska
Landstinget Sörmland


Vi söker sjuksköterskor som vill göra skillnad!
Region Örebro Län


Specialistläkare i geriatrik/internmedicin
Neurolog- och rehabiliteringskliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus


Vikarier inför sommaren 2016
Region Skåne


Bli en av oss!
Praktikertjänst


Geriatriker
Geriatriken i Region Gävleborg.

annons
annons
annons
annons