Hemorragisk feber (Ebola, Marburg, Lassa, Rift Valley, Krim-Kongo)
Författare Professor , Infektion/Göteborgs Universitet
Granskare Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Uppdaterad 2017-02-22
Specialitet Infektion
Skriv ut
annons



BAKGRUND


Hemorragiska febrar (blödarfeber) är allvarliga sjukdomar som orsakas av olika RNA-virus, t ex:
 

  • Filoviridae (Marburg, Ebola)
  • Arenavirus (Lassa)
  • Bunyaviridae (Rift Valley och Krim-Kongo)

Andra virus som kan ge hemorragiska manifestationer är dengue, gula febern och Hantavirus. I Sverige finns ett puumalavirus tillhörande gruppen Hantavirus som orsakar sjukdomen sorkfeber (nephropathia epidemica). Patienterna får ofta trombocytopeni men mer sällan svårare blödningar.

Virus skadar endotelcellerna i kärlväggen och orsakar koagulationsdefekter. I Sverige har endast två fall av afrikansk hemorragisk feber (Lassafeber 2011 och 2016, utan komplikationer) diagnostiserats under de senaste 10 åren.


Epidemiologi

Filoviridae

Smittvägarna är fortfarande osäkra för Marburg och Ebola, trots omfattande studier. Kontakt med kroppsvätskor från vissa djur som gnagare, apa och fladdermöss anses vara en primär smittväg. En typ av fladdermus, flyghund (fruit bat) anses vara den naturliga värden för Ebola. Nosokomiala utbrott finns beskrivna. Smittspridning mellan människor sker genom kontakt med infekterade kroppsvätskor. Tradition att sörjande vidrör den döde har också misstänkts orsaka smitta. Luftburen smitta anses mindre sannolik. Risken för sekundärfall förefaller att minska allt eftersom tiden för utbrottet går och virus har passerat genom fler individer.

Det första kända utbrottet av Ebola inträffade 1976 i Zaire. Sjukdomen uppkallades efter Ebolafloden. Marburg fick namnet efter ett laboratorieutbrott 1967 i den tyska staden med samma namn, där man utförde försök med afrikanska apor.

2014 inträffade ett större utbrott av Ebola i Guinea, Liberia och Sierra Leone med många smittade varav över 10 000 avled. Utbrottet har klingat av. Dessutom skedde ett utbrott samtidigt i Kongo-Kinshasa som inte var relaterat till epidemin i Västafrika. Risk för smittspridning utanför Afrika bedöms vara mycket låg, men resenärer från dessa områden kan insjukna efter hemkomst. Personer som insjuknar med feber och gastrointestinala symtom inom 21 dagar från endemiskt område skall omhändertas med noggranna smittskyddsåtgärder (se nedan under behandling). Viktigt att fråga om aktuella resor hos patienter som söker för virala symtom. Tidig diagnos och isolering är de viktigaste åtgärderna för att förhindra spridning.


Arenavirus

Lassafeber bedöms kunna smitta via aerosol från smittbärande råttor och via kroppsvätskor från smittad person. Tillfällig kontakt (inkluderat hudkontakt) sprider inte viruset. Namnet Lassa kommer från staden i Nigeria där sjukdomen först upptäcktes 1969. Encefalit och hörselnedsättning kan uppträda som komplikation även vid lindriga fall.


Bunyavirida

Rift Valley- och Krim-Kongofeber sprids via myggor respektive fästingar, vid nära kontakt med blod från boskap och andra djur samt via aerosol. Även för dessa smittämnen finns nosokomiala utbrott beskrivna.

Rift Valley-feber förekommer i Afrika söder om Sahara, speciellt under regnperioder. Krim-Kongofeber förekommer, förutom i Afrika, i mellanöstern, Kina och andra delar av Asien och i sydöstra Europa.

Hantavirus som sprids från gnagare ingår i gruppen Bunyairidavirus. Det finns idag cirka 25 olika hantavirus beskrivna runt om i världen. Endast ett hantavirus, andesvirus, har hittills visats kunna smitta från människa till människa.

Patienterna får feber, njurpåverkan och trombocytopeni men mer sällan svårare blödningar.

Åtta personer i USA drabbades 2012 av ett annat av dessa gnagaröverförda hantavirus som gett upphov till en svår pneumoni varav tre har avlidit. Samtliga hade besökt Yosemite National Park i Kalifornien före insjuknandet. Inkubationstiden kan vara flera veckor. Ingen risk för smittspridning i Sverige finns.


Smittskyddsanmälan

Virala hemorragiska febrar klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarliga sjukdomar och anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Smittskyddsläkaren bör kontaktas omgående så snart misstanke om sjukdomen uppstått. Risk för sekundärfall kan inträffa via direktkontakt.

 

SYMTOM
 

Sjukdomarna börjar med influensaliknande symtom, såsom:
 

  • Frossa
  • Feber
  • Huvudvärk
  • Muskelvärk

Andra vanliga symtom är:
 

  • Illamående och kräkningar
  • Diarré
  • Fotofobi
  • Lymfadenopati
  • Konjunktivit

Efter några dagar kan sjukdomsbilden förvärras med peteckier, blödningar, multi-organpåverkan och chock. Filovirus ger ofta ett makulopapulöst utslag dag fem.

Under andra veckans sjukdom avgörs om förloppet blir dödligt eller om patienten förbättras snabbt. Dödligheten har angetts till 25-90 % beroende på vilket filovirus som orsakat sjukdomen (Ebola har högre mortalitet än Marburg), samt på subtyp. Krim-Kongo-feber har en mortalitet på ca 20-35 % medan Rift Valley-feber endast i någon procent orsakar hemorragisk komplikation med mortalitetsrisk. Även Lassafeber har oftare ett mildare sjukdomsförlopp. Man räknar med att ca 1/20 fall behöver sjukhusvård och mortalitet på ca 1 %.


Inkubationstid
 

  • Ebola och Marburg: Vanligen 5-10 dagar (kan vara 2-21 dagar). Ingen smittrisk föreligger under inkubationstiden utan först vid symtomdebut.

  • Lassa: 7-12 dagar (3-21)

  • Rift Valley och Krim-Kongo: 1-3 dagar efter myggbett/fästingbett och 5-6 dagar efter blodexposition


DIAGNOS


  • Virusisolering – elektronmikroskopi. Utförs endast på P-4 laboratoriet vid Folkhälsomyndigheten
  • PCR - Utförs endast på P-4 laboratoriet vid Folkhälsomyndigheten
  • Serologi - antikroppar kan komma sent i kliniska förloppet. IgG kan vara falskt förhöjt. Utförs endast på P-4 laboratoriet vid Folkhälsomyndigheten
  • Trombocytopeni
  • Leukopeni
  • Transaminasförhöjning (ASAT ofta högre än ALAT)

Vid stark misstanke om afrikansk hemorragisk feber - ta kontakt med jourhavande på Folkhälsomyndigheten för råd om provtagning och transport av prover: 010-2052000 (kontorstid) och 010-2052400 (dygnet runt) .


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER


  • Malaria kan likna denna sjukdomsbild både kliniskt och laboratoriemässigt med trombocytopeni. Det är viktigt att snabbt utesluta malaria. Tag snabbtest på patientrummet!
  • Tyfoidfeber
  • Influensa
  • Rickettsios


BEHANDLING


Specifik behandling saknas men ribavirinbehandling minskade dödligheten till 5 % hos 20 patienter med laboratorietecken på mycket allvarlig Lassa feber jämfört med 55 % hos obehandlade kontroller med liknande laboratoriebild i en studie från 1986. Monoklonala humana antikroppar (Zmapp) har nyligen testats på några ebolasmittade sjukvårdspersonal, men läkemedlet har nu tagit slut. Stödjande behandling med blod/trombocyttransfusioner, vätskor och ev respirator ges.

Vaccin saknas.

Vid misstanke om risk för ebola och andra afrikanska hemorrhagiska virussjukdomar d v s personer som insjuknar med feber och gastrointestinala symtom inom 21 dagar från endemiskt område, tag kontakt med infektionsklinik för råd.

Vid hög misstanke, d v s patient med oklar hög feber inom 3 veckor efter vistelse i område med förekomst av hemorragisk feber, samt oförklarliga blödningsmanifestationer (inte enbart blodig diarré), tag kontakt med högisoleringsenheten i Linköping (via bakjouren på Infektionskliniken Linköpings Universitetsjukhus 010-1030000). Ambulanstransporter och andra transporter av misstänkta fall måste ske med skyddsutrustning så att smittrisken minimeras. Läs socialstyrelsens rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola, 2014-08-07, se denna Länk.


 

PROFYLAX


  • Säker skyddsutrustning vid vård av misstänkt fall, d v s engångsrock med plastad front och plastade armar, FFP3-klassat andningsskydd, dubbla par skyddshandskar samt visir eller skyddsglasögon.
     
  • Undvik nära kontakt med gnagare, fladdermöss och apor vid resor i Afrika.
     
  • Inget kommersiellt vaccin finns.
     
  • Ribavirin kan användas som postexpositionsprofylax efter högriskkontakt av Lassa och Krim-Kongofeber, men nationella råd finns ännu inte.


ICD-10

Marburgfeber A98.3
Ebolafeber A98.4
Lassa-feber A96.2
Rift Valley fever A92.4
Andra specificerade virala hemorragiska febersjukdomar A98.8
Icke specificerad hemorragisk febersjukdom orsakad av virus A99.9

 

Referenser
 

  • Mandell, Principles and Practice of Infectious Diseases, sixth edition; Marburg and Ebola virus hemorrhagic fevers, sid 2057-2059, Lassa fever sid 2093, Rift Valley och Crimean-Congo sid 2086-2087.
     
  • Feldmann H, Geisbert TW. Ebola haemorrhagic fever. Lancet. 2011 Mar 5;377(9768):849-62. Review. Länk
     
  • Hartman AL, Towner JS, Nichol ST. Ebola and marburg hemorrhagic fever. Clin Lab Med. 2010 Mar;30(1):161-77.Länk
     
  • McCormick JB et al Lassa fever. Effective therapy with ribavirin. N Engl J Med. 1986 Jan 2314(1):20-6. Länk
     
  • Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola, 2014-08-07, Socialstyrelsen Länk
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5828

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Hemorragisk feber (Ebola, Marburg, Lassa, Rift Valley, Krim-Kongo)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare Allmänmedicin
Närhälsan Opaltorget vårdcentral


Våra soldater och sjömän har rätt till kvalificerad sjukvård. Sök hel- och deltidstjänst nu.
Försvarsmakten


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist-/överläkare med inriktning allmänläkare
ÖNH kliniken


Medicinsk rådgivare till Hälso- och sjukvårdsdirektörens stab
Region Gävleborg


Systemägare till Hälso- och sjukvårdsdirektörens stab
Region Gävleborg


Specialistläkare i allmänmedicin
Närhälsan Frölunda vårdcentral


Pediatriker med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist-/överläkare inom hörsel och balansrubbningar
ÖNH kliniken, Region Östergötland


Dermatologer med erfarenhet från primärvården
KRY


Underläkare med möjlighet till ST-tjänst på reumatologen
NU-sjukvården, Område I, Specialistmedicinklinik, Reumatologen


ST-läkare,
Klinisk kemi


Specialistläkare/Överläkare Ögonkliniken
Blekingesjukhuset


Specialistläkare/ Överläkare till personlighetssyndromteamet
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatrisk mottagning Mölndal

annons