Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Lumbalpunktion (LP) och likvoranalys
Författare Professor , Infektionskliniken/SU/Östra Sjukhuset
Professor , Neurologen/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Professor, överläkare , Klinisk neurokemi/SU/Mölndals Sjukhus
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2017-07-17
Specialitet Neurologi, Infektion, Virologi
Skriv ut



INDIKATIONER
 

  • Meningit, bakteriell (akut LP! Se översikt Meningit – bakteriell, länk nedan)
  • Meningit, serös/viral
  • Encefalit
  • Subakut/kronisk infektion (neuroborrelios, syfilis)
  • Annan neurotrop infektion (toxoplasma, svamp mm)
  • Meningeal cancer, lymfom, leukemi
  • Guillain Barré syndrom
  • Subaraknoidalblödning (SAB)
  • Benign intrakranial hypertension (pseudotumor cerebri)
  • Demyeliniserande sjukdom
  • CNS-vaskulit
  • CNS-sarkoidos
  • Neurodegenerativa och kroniska CNS-sjukdomar med långsamt neuronsönderfall (demenser, ALS m fl)
  • Akuta encefalopatier t ex på basen av ischemi
  • Oklar neurologisk sjukdom
Visa översikt: Meningit – bakteriell

Visa översikt: Encefalit, viral

Visa översikt: Borrelia



 

KONTRAINDIKATIONER
 

  • Förhöjt intrakraniellt tryck (huvudvärk, staspapiller) om DT/MR hjärna visar medellinjesöverskjutning eller oblitererade basala cisterner, oblitererad 4:e ventrikel eller fyrhögsplattan ej ses.
     
  • Blödningsrubbning (INR > 1,7; TPK < 50) eller behandling med antitrombotiska läkemedel såsom Waran, nya direktverkande orala antikoagulantia (NOAK), vissa trombocytehämmare och eller högdos heparin. För mer info se länk
     
  • Lokal infektion lumbalt (hud/mjukdelar).


UTFÖRANDE
 

Klinisk bedömning görs innan LP för att utesluta kontraindikationer. DT/MR hjärna före LP vid misstänkt subaraknoidalblödning (SAB). Vakenhetssänkning och bakre skallgropssymptom bör föranleda DT/MR hjärna, men får inte försena behandling vid suspekt bakteriell meningit.

Vid stark misstanke på bakteriell meningit görs LP före DT/MR även vid måttlig vakenhetssänkning (RLS = 4) såvida inga fokalneurologiska eller hjärnstamssymptom finns. Vid tecken på förhöjt intrakraniellt tryck (RLS > 4, hjärnstamssymtom som ljusstel pupill, stigande blodtryck/sjunkande puls etc.) skall inte lumbalpunktion göras, insättande av ventrikeldrän kan vara aktuellt (se översikt: Meningit - bakteriell).

Neurologstatus bör innefatta ögonbottenundersökning vid huvudvärk om DT/MR hjärna ej gjorts. DT/MR hjärna kan inte utesluta högt intrakraniellt tryck, men om den är normal (se ovan) kan LP ändå göras.

Utförande:
 

  1. Patienten i sidoläge, ihopkrupen med "huvudet mot knäna" eller sittande med böjd rygg, det senare medger inte tryckmätning.
     
  2. Noggrann förberedelse med palpation av stickställe. LP görs i L3-L4 som finns i linje mellan de båda crista iliaca, eller L4-L5, L5-S1. Vid behov kan LP göras i L2-L3 men ej högre (ryggmärgen slutar ungefär vid L1).
     
  3. Tvätta med rikligt med klorhexidinsprit.
     
  4. Aseptisk teknik: sterila handskar.
     
  5. Ev lokalbedövning framför allt av psykologiska skäl (oftast inte nödvändig). Glöm inte att fråga om överkänslighet.
     
  6. Punktera med steril engångs LP-nål (svart), 75 mm längd brukar räcka, 90 mm om patienten är kraftig.
     
  7. Mät vid behov trycket om pat ligger. Använd slangen som hävert. Normalt likvortryck < 20 cm H20. Kan dock vara högre även hos frisk person om stressad.
     
  8. Journalför lumbalpunktionen, likvortryck om pat är liggande och om likvor är klar/grumlig/färgad/suspekt stickblödning.


KOMPLIKATIONER
 

Postpunktions huvudvärk

Det finns risk för post-LP huvudvärk dagen efter punktionen. Ca 5-10 % drabbas. Informera patienten om detta så att onödiga akutkontakter med sjukvården undviks. Värken skall väsentligen gå i regress när patienten vilat en stund i planläge.

Det finns inga säkra rekommendationer för hur postpunktions huvudvärk kan undvikas, men oftast rekommenderas patienten sängläge 1 tim efter ingreppet. Sannolikt något lägre risk med s k atraumatisk nål.

Vid manifest mycket svår huvudvärk kan vid behov behandling ges med "blood-patch" (steril teknik, görs av anestesiolog). I övrigt konservativ behandling med vila och analgetika.


 

ANALYSER
 

Bedside

UtseendeFärg
Normal likvorklarfärglös
Bakteriell meningit(klar-)grumligfärglös(-gul)
Viral meningitklarfärglös
Borreliaklarfärglös
Encefalitklarfärglös
Stickblödningklar-grumlig
(ofta initial blodtillblandning)
röd
(färglös efter centrifugering)
Subaraknoidalblödningklar-grumlig
(homogen blodtillblandning)
röd-gul
(även efter centrifugering)
Neurologiska sjukdomarklar-(grumlig)färglös (gul)



Rutinlab

LeukocyterAlbuminGlukos
Normal likvor< 3 neutrofila,
< 3 monocyter och
< 3 lymfocyter
normalt
(åldersberoende)
>2/3 av B-glukos
Bakteriell meningit> 500 dominans neutrofilakraftigt förhöjtsänkt
Viral meningit> 5 dominans lymfocyter/monocyterlätt-måttligt förhöjtnormalt
Borrelia> 5 dominans lymfocyter/monocyterlätt-måttligt förhöjtnormalt
Encefalit> 5 dominans lymfocyter/monocyterlätt-måttligt förhöjtnormalt
Stickblödningca 1/1000 rödanormaltnormalt
Subaraknoidalblödning> 1/1000 rödalätt-måttligt förhöjtnormalt
Neurologiska sjukdomarnormalt (< 100)normalt-lätt
(måttligt) förhöjt
normalt



- Analyser -
 

Cellräkning

  • Ca 1 ml likvor. Utförs akut (signifikant cellys inom 1,5 tim). Albumin och glukos i samma rör.
     
  • CSV-erytrocyter normalt < 5, CSV-lymfocyter < 3, CSV-monocyter < 3 och CSV-neutrofila < 3 x 106/l hos vuxna, nyfödda ofta något fler leukocyter.
     
  • Vid stickblödning rikligt med erytrocyter, frånvaro av xantkromi (gul-röd missfärgning) efter centrifugering snabbt efter LP talar för stickblödning och mot subaraknoidalblödning (se pigmentanalys).
     
  • Vid bakteriell meningit ofta kraftig stegring av leukocyter (> 500-1000 x 106/l) med dominans av neutrofila, vid LP tidigt i förloppet kan dock leukocytantalet vara lägre liksom vid Listeria- och Tuberkulös meningit där man ofta ser en måttlig leukocytstegring med lymfocytdominans.
     
  • Vid viral meningit och encefalit måttligt förhöjda leukocyter ofta med > 50 % lymfocyter/monocyter.


Glukos
 

  • Ca 1 ml likvor. Utförs akut. Cellräkning och albumin i samma rör.
  • Normalt > 2/3 av P-glukos som tas samtidigt.
  • Ofta kraftigt sänkt vid bakteriell meningit, bra vid differentiering av Listeria- och Tuberkulös meningit från viral meningo-encefalit.

Laktat

  • Ca 1 ml likvor. Kan skickas i samma rör som cellräkning, glukos och albumin.
  • Stiger vid bakteriell meningit.

Albumin

  • Ca 1 ml likvor. Cellräkning och glukos i samma rör.
  • Normalt < 320 mg/l. Jämförs oftast med S-albumin som tas samtidigt, se albuminkvot nedan.
  • Stiger vid barriärskada. Ofta kraftigt förhöjt vid bakteriell meningit (> 1 g/l). (Se också fraktionerade proteiner/elfores nedan).

Pigmentanalys

  • Ca 1 ml. Görs efter centrifugering.
  • Screening sker vid 415 nm, absorbansen ska vara < 0,025
  • Vid xantokromi, d v s om likvor är färgad mäts absorbansen mellan 360 och 600 nm för att detektera hemoglobindegradations-produkter.
  • Oxihemoglobin (415 nm) ses några timmar till dagar efter blödning.
  • Bilirubin (460 nm) ses > 10 timmar efter blödning och ökar efter hand för att försvinna efter någon/några veckor.
  • Obs att ett felaktigt behandlat prov med blodtillblandning p g a stickbödning (> 30-60 min till centrifugering) kan medföra hemolys med avsevärd förekomst av oxihemoglobin (men aldrig bilirubin).

Allmän odling

  • Ca 1-2 ml likvor (även mindre mängd kan analyseras).
  • 1 ml likvor kan också sprutas ned i aerob blododlingsflaska, fr a om antibiotika givits före LP.
  • Odling görs alltid vid varje misstanke på bakteriell meningit.
  • Likvor gramfärgas för ev direktpåvisning (måste anges på remissen) av bakterier för att sedan odlas.

Mycobacterie-odling och PCR Mycobacterium tuberculosis

  • PCR är en snabb metod men har relativt låg sensitivitet. Positiv odling krävs för resistensbestämning.

Cryptokockdiagnostik

  • Den kapselförsedda svampen Cryptococcus neoformans som kan ge meningit fr a hos patienter med nedsatt cellmedierad immunitet (t ex AIDS, långvarig steroidbehandling) påvisas genom tuschfärgning av likvor eller antigenpåvisning i likvor eller blod.

Virus PCR

  • Ca 0,5-1 ml likvor.
  • Viktigast är PCR mot Herpes simplex typ 1 (HSV-1) vid encefalit.
  • PCR mot HSV-2 vid serös meningit.
  • Ibland indicerat med PCR mot Varicella zoster, EB virus, cytomegalovirus (CMV), enteroviros.

Virusisolering

  • Ca 2-3 ml likvor.
  • Relativt låg sensitivitet. HSV-2 dock ofta positiv vid primär HSV-2 meningit.
  • Aldrig positiv isolering HSV-1 vid herpesencefalit (använd PCR).
  • Enterovirus ibland positiv isolering vid serös meningit.

Serologi

  • Ca 2-4 ml likvor. Antikroppar i serum tas samtidigt.
  • Antikroppsnivåer IgG likvor/serum jämförs med referensantikroppar, t ex morbilli. Akut och konvalescent serum (efter 2-3 veckor) ofta nödvändigt.
  • Relativt låg sensitivitet.


Borreliaserologi
 

  • Ca 1-2 ml likvor. Serum antikroppar tas samtidigt.
  • Vid mer än 8 veckors sjukdomsduration utesluter en negativ IgG-titer neuroborrelios.


Serologi Fästingburen encefalit
 

  • Serum-IgM TBE oftast positivt vid sjukdomsdebut.

Albuminkvot (se albumin ovan)

  • Ca 1 ml likvor och 1 ml serum.
  • Albuminkvoten = CSV-albumin / S-albumin.
  • Det bästa måttet på blod-hjärn-barriärens funktion. Normalvärdet är åldersberoende.
  • Albuminkvoten stiger fr a vid infektioner, men lätt stegring ses vid ofta vid inflammatoriska sjukdomar och strukturell hjärnskada (t ex MS i skovfas, cerebral infarkt).
  • Vid spinala processer (t ex tumörer) med avstängd lumbal likvorcirkulation kan albuminkvoten bli mycket hög (avstängningslikvor).

Fraktionerade proteiner (= elfores = isoelektrisk fokusering = IEF)

  • Ca 2 ml likvor och 1 ml serum.
     
  • Protein separeras efter laddning. Serum och likvor analyseras alltid parvis (glöm inte att skicka med serum).
     
  • Likvoranrikade oligoklonala band (=2) ses ofta vid CNS-inflammatorisk sjukdom, fr a MS, men också vid vaskuliter (fr a SLE) och neurosarkoidos samt vid vissa infektioner (t ex neuroborrelios, herpes-encefalit, HIV, många serösa meningiter/encefaliter).
     
  • Finns det många likvoranrikade oligoklonala band brukar IgG-koncentrationen i likvor vara förhöjd, och som mått för det används IgG-index.
     
  • IgG-index = (CSV-IgG / S-IgG) / (CSV-albumin/S-albumin). Normalt är IgG-index < 0,63.
     
  • Om IgG-index är normalt trots att oligoklonala band ses kompletteras undersökningen med en immunoblott för att bekräfta att de oligoklonala banden utgörs av IgG. Proteinen i elektroforesgelen överförs då till ett membran som kan färgas immunkemiskt med antikroppar mot IgG. Om =2 band är IgG-positiva är det diagnostiskt säkerställt att det föreligger en intratekal oligoklonal IgG-produktion. Med denna metod är 95 % av alla patienter med MS positiva, medan 95 % av friska kontroller är negativa.

Cytologi

  • Ca 2 ml. Efter provtagning är det viktigt att provet prepareras snarast (inom några timmar helst - max 1 dygn) för att undvika att preparatets kvalitet försämras.
     
  • Beroende på grundsjukdomen ses en varierande pleocytos (cellstegring) där cellerna uppvisar avvikande morfologi.
     
  • Vid inflammatoriska och icke-bakteriella infektiösa tillstånd ses ökad mängd leukocyter oftast med övervikt för mononukleära celler, fr a aktiverade lymfocyter liksom ibland plasmocytära celler (t ex serösa meningiter, MS, CNS vasculit, neuroborrelios, neurosarkoidos).
     
  • Vid bakteriella infektioner (med en del undantag) domineras bilden av polynukleära celler (neutrofila granulocyter).
     
  • Vid spridning av lymfom och leukemier till CNS kan omogna celler/blaster med atypier förekomma. Andra cancerformer som lung-, ventrikel- och bröstcancer kan också spridas till hjärnans hinnor (meningeal carcinomatos). Vanligen föreligger då en samtidig pleocytos, men ibland ses maligna celler utan cellökning. Sekundärt till olika retningstillstånd ses ofta en aktivering av monocyter, fr a efter mer uttalat vävnadssönderfall.
     
  • Vid blödningar (subaraknoidalblödningar, sekundärt till neurokirurgi mm) ses erytrocyter, och efter någon dag blodresorptionstecken i form av erytrofager (monocyter med fagocyterade erytrocyter) och efter ytterligare några dagar omvandlas dessa till siderofager (monocyter med hemosiderin-pigment). De senare kan i många fall observeras flera månader efter en större blödning.

Neurofilament-protein (NFp)

  • Ca 1 ml
     
  • NFp är det strukturprotein som bygger upp nervcellens cytoskelett fr a i stora myeliniserade axon. Det består av tre peptider varav en kan mätas i CSF som ett mått på sönderfall av neuron och då främst myeliniserade axon.
     
  • Lätt till måttligt ökade CSV-NFp-nivåer i CSF ses vid kroniska tillstånd som drabbar myeliniserad vävnad (subcortikal vit substans, pyramidbanor), t ex ALS (övre motorneuronskada > nedre), MS, vaskulära demenser.
     
  • Vid akut eller snabbt progredierande sönderfall av myeliniserade axon kan nivåerna stiga mycket högt, t ex stroke, trauma, neonatal asfyxi, hjärtstopp, herpes simplex encefaliter, inflammatoriska polyradikuliter, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.
     
  • I efterförloppet till en akut vävnadsskada brukar CSV-NFp-nivåerna vara förhöjda i veckor upp till flera månader.

Gliafibrillärt surt protein (GFAp)

  • Ca 1 ml
     
  • GFAp är ett strukturprotein som bygger upp astrogliacellens cytoskelett (fr a fibrillära astrocyter).
     
  • Patologiska tillstånd med astroglios som kan medföra lätt ökade CSV-GFAp nivåer (upp till 3.000 ng/l) är kroniska encefalopatier hos barn, infantil autism, kroniska infektioner (neuroborrelios), demenssjukdomar.
     
  • Vid akut eller snabbt progredierande sönderfall av astrogliaceller kan nivåerna stiga upp 100.000 ng/l, t ex vid stroke, trauma, neonatal asfyxi, hjärtstopp, herpes simplex encefaliter, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.
     
  • I efterförloppet till en akut vävnadsskada brukar CSV-GFAp-nivåerna vara förhöjda i någon vecka.

S-100 protein

  • Ca 1 ml
     
  • S-100 är ett lättlösligt kalciumbindande protein som finns i astrogliaceller.
     
  • S-100 i CSF ökar inte vid astroglios men vid tillstånd med astrogliasönderfall som t ex stroke, trauma, hjärtstopp, herpes simplex encefaliter, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.
     
  • I efterförloppet till en akut vävnadsskada brukar CSV-S-100-nivåerna vara förhöjda i någon vecka.

Tau-protein

  • Ca 0,5 ml
     
  • Tau-protein är ett mikrotubuliassocierat protein som finns i axon, möjligen fr a i grå substans.
     
  • Tau är en väletablerad CSF-markör för Alzheimers sjukdom men nivåerna i likvor stiger även vid uttalad neurodegeneration av annan genes som Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och vid akut vävnadssönderfall som stroke.

Beta-Amyloid (1-42)
 

  • Ca 0,5 ml
     
  • Beta-Amyloid är en del av amyloid-prekursor proteinet.
     
  • Nivån i likvor är sänkt vid Alzheimers sjukdom. Kombinationen ökat tau och lågt beta-amyloid har hög sensitivitet och specificitet för Alzheimers sjukdom.

P-tau-protein
 

  • Ca 0,5 ml
     
  • Hyperfosforylering av tau sker vid Alzheimers sjukdom. P-tau är den mest Alzheimer-specifika av likvormarkörerna, men inte lika sensitiv som tau eller beta-amyloid (1-42).

ICD-10:
Lumbalpunktion TAB00



 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 582

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Lumbalpunktion (LP) och likvoranalys

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna

annons
annons