Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Ankyloserande spondylit, fysioterapi (sjukgymnastik)
Författare Leg sjukgymnast, spec reumatologi , Aleris Rehab/Tyresö
Granskare Docent Stig Attvall, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Uppdaterad 2017-07-17
Specialitet Reumatologi, Sjukgymnastik/Fysioterapi
Skriv ut
annons



BAKGRUND


Ankyloserande spondylit (AS), (Morbus Bechterew eller pelvospondylit) är en definierad specialform av sjukdom som tillhör en större grupp av spondylopatier som främst drabbar lederna i ryggraden och sakroiliakalederna men kan också ge symtom från perifera leder.

Den inflammatoriska reaktionen vid AS drabbar ledkapselstrukturer inklusive ledband, sen- och ledbandsfästen s k entesiter. Inflammationen i ryggraden, perifera leder och entesiter leder till smärta, rörelseinskränkning och nedsatt funktion. Nedsatt thoraxrörlighet, trötthet i andningsmuskulaturen och därmed nedsatt syreupptagningsförmåga kan leda till minskad aktivitet i det dagliga livet och minskad livskvalitet. Det finns en ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar vid AS, som också kan förebyggas genom fysisk aktivitet och träning.

Sjukdomen drabbar oftast yngre individer, som befinner sig mitt i ett dynamiskt skede av livet med utbildning, karriär och eventuellt bildande av familj. Därför är det mycket viktigt med tidig diagnos och behandling.

Osteoporos förekommer vid AS. Om kotpelaren dessutom blivit stel minskar förutsättningarna för att ta upp yttre krafter vilket ökar risken för fraktur. Frakturer kan orsaka hyperkyfosering vilket medför en nedsatt fysisk funktion.


Etiologi

Orsaken till AS är okänd, men det finns en stark ärftlig komponent, 90 % av patienterna med AS är HLA-B27 positiva. I Sverige förekommer denna vävnadstyp hos 8-14 % av befolkningen.

Sjukdomsdebuten är i ca 70 % av fallen mellan 15 och 30-års ålder och inträffar mycket sällan efter 50 års ålder.

AS är en övervägande manlig sjukdom och bedöms vara 2-3 gånger vanligare hos män. I västvärlden anges en prevalens på ca 0,2 %. Insjuknande per år är ca 6 personer per 100 000 invånare.


 

SYMTOM
 

Karakteristiska symtom vid debut av AS:
 

  • Smygande debut av ländryggsmärta
  • Smärta särskilt under efternatten
  • Symtomduration mer än 3 månader
  • Patient under 40 år
  • Morgonstelhet
  • Smärtlindring i samband med rörelse



BEDÖMNING


Specifika mätmetoder/utvärderingsinstrument för AS:
 

  • BASDAI (Bath Ankylosing Spondylitis Disease Activity Index)
    Frågeformulär som mäter sjukdomsaktivitet och är känsligt över tid vid intensiv rehabilitering.
     
  • BASFI (Bath Ankylosing Spondylitis Functional Index)
    Frågeformulär som mäter funktionsförmåga och är känsligt över tid vid intensiv rehabilitering.
     
  • BAS-G (Bath Ankylosing Spondylitis patient global score)
    Frågeformulär som mäter välbefinnande.
     
  • BASMI (Bath Ankylosing Spondylitis Metrologi Index)
    Mätning av nackrörlighet (nackrotation), rörlighet i cervikothorakala övergången och bröstrygg (tragus till vägg), lateralflexion av rygg, flexion av rygg (Schobers test) och höftabduktion. Känsligt för intensiv rehabilitering oavsett sjukdomsduration. Schobers test mäts genom att markera S1 och 10 cm proximalt. Vid maximal flexion registreras ökningen mellan dessa två punkter.


Övriga mätningar/undersökningar:
 

  • Thoraxexpansion mäts vid processus xiphoideus-nivå och/eller vid 4:e intercostalrummet. Skillnad i omfång mellan maximal in- och utandning registreras.
     
  • Bröstryggrörligheten mäts genom att markera C7 och 30 cm distalt, patienten flekterar bröstryggen och ökningen mellan dessa punkter registreras.
     
  • Den totala ryggrörligheten mäts genom att markera och mäta avståndet mellan C7 och S1 nivå, ökningen respektive minskningen mellan dessa punkter vid flexion och extension registreras.
     
  • Ledundersökning, palpation av muskelfäste vid eventuella entesiter samt tester av sacroiliacaleder bör ingå i bedömningen.
     
  • Mätning av submaximal syreupptagningsförmåga genom Åstrands ergometercykeltest.

Tidpunkten för mätningar bör registreras eftersom det kan finnas skillnader i rörlighet och/eller upplevd stelhet beroende på tidpunkt på dagen.

Ovanstående mät- och undersökningsmetoder kan i princip användas för bedömning av spondylartriter med axialt engagemang.


 

BEHANDLING
 

I de internationella rekommendationerna för behandling av AS, utarbetade av Assessment of Spondyloarthritis International Society (ASAS) och the European League Against Rheumatism (EULAR), är sjukgymnastik/fysioterapi, träning och patientutbildning viktiga delar i behandlingen av AS.

De primära målen med den fysioterapeutiska behandlingen är:
 

  • Förbättra rörlighet och styrka
  • Förhindra eller minska spinal deformitet
  • Minska smärta
  • Förbättra funktion och kondition
  • Förbättra livskvalitet


Fysisk aktivitet


Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning, d v s aktiviteter som innebär måttlig ansträngning som t ex promenader, trädgårdsarbete och trappgång.

Socialstyrelsens rekommendationer för vuxna:
 

  • Vara fysiskt aktiv minst 150 min i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig, t ex rask promenad.
     
  • Vara fysiskt aktiv minst 75 min i veckan med hög intensitet, t ex löpning, träning på gym.
     
  • Undvika långvarigt stillasittande, t ex resa sig upp 1 min frekvent under dagen, arbeta stående.

Dessa rekommendationer gäller även personer med AS, dock med nödvändig individuell anpassning och preferens. Initialt bör aktiviteten vara lågintensiv och stegras successivt. Detta är framförallt viktigt för de mest inaktiva individerna, för att muskulatur och leder ska kunna anpassa sig till ovana rörelser och påfrestningar. ”Träningsvärk” utgör inte ett hinder för fortsatt fysisk aktivitet eller träning.

 

Träning
 

Träning definieras som planerad, strukturerad och repetitiv aktivitet som syftar till att förbättra eller upprätthålla fysisk kondition. Träningen kan genomföras i grupp eller med individuellt program. Genomgång med sjukgymnast/fysioterapeut rekommenderas. Träningen bör smygas igång och anpassas efter sjukdomens status.

Rörlighetsträning är viktigt vid AS för att bibehålla eller förbättra:
 

  • Rörligheten i ryggen och perifera leder
  • Hållningen
  • Muskellängd genom stretching av förkortade muskelkedjor som även påverkar hållningen negativt
  • Ledrörlighet och muskeltöjbarhet i bröstkorgen

Hemprogram med rörlighetsövningar för nacke, rygg, höfter och axlar samt träning av bröstkorgsrörlighet och andningsövningar rekommenderas på daglig basis. I programmet bör ingå stretching av lår-, höft- och bröstmuskulatur samt andra muskelgrupper som nack-, axel- och vadmuskulatur som kan vara förkortade.

Oftast räcker det med den egna kroppen som redskap men även stora träningsbollar kan vara utmärkta träningsredskap.

Rörlighetsträning kan ingå som en del av andra träningsformer eller sporter såsom gymträning, gruppträning, golf, racketsporter, m m.

Multimodala träningsprogram med övningar från tekniker som Pilates, McKenzie och Heckscher har visat goda effekter på ryggrörlighet, hållning, thoraxexpansion och därmed förbättrad ventilation.

Andningsträning i form av s k Grodandning (glossopharyngeal insufflation) har visat goda effekter på bröstkorgsrörlighet.

Konditionsträning i kombination med rörlighetsträning har visat sig förbättra både den aeroba kapaciteten och minska smärtan hos patienter med AS.

Konditionsträningen kan bl a genomföras i form av:
 

  • Vattengymnastik, våtvästträning och simning. Crawl, bröst- och ryggsim är adekvata simsätt. Hänsyn till eventuellt nedsatt nack- och ryggrörlighet bör iakttas vid bröstsim
  • Gång eller stavgång
  • Cykling
  • Gruppträning, low-impact aerobics, gympapass
  • Längdskidåkning

För att uppnå goda effekter rekommenderas att:
 

  • Träningsnivån ligger mellan måttlig till hård d v s 55–70 % av maxpuls. Maxpuls kan beräknas genom formeln 220 – ålder.
     
  • Träningen utförs 3 ggr/v i minst 30 min.
     
  • Kombinera kondition och rörlighetsträning.

Intensiteten anpassas till individens nuvarande hälsotillstånd.

Styrke-/uthållighetsträning kan utföras med apparatur, gummiband, fria vikter, kroppens egen vikt eller med vatten som motstånd. Fokus bör ligga på att stärka rygg- och höftextensorer samt bålmuskulatur, träning av övrig muskulatur anpassas individuellt. Genomgång av program och utförande tillsammans med sjukgymnast/fysioterapeut rekommenderas.

För att uppnå optimal effekt bör:
 

  • Träningsnivån ligga mellan måttlig till hård nivå d v s 50–80 % av en repetitions max (RM). Ett RM är maxvikt som man klarar att lyfta en enda gång.
     
  • Utföras 2-3 ggr/v.
     
  • Innehålla koncentriska såväl som excentriska övningar samt dynamiska och statistiska moment.
     
  • Belastningen smygas in successivt och anpassas individuellt.

Styrke-/uthållighetsträning av posturala muskler enligt Global Posture Re-education (GPR) metoden har visat goda effekter på lungfunktion, hållning och att motverka den negativa utvecklingen av den thorakala kyfoseringen.

 

Manuella tekniker
 

Manuella tekniker kan användas som komplement i ledmobiliseringssyfte. Dessa tekniker kan förbättra bröstkorgs- och ryggrörlighet samt påverka hållningen positivt. Det finns dock begränsad med evidens om dess effekter vid AS.

 

Motivation, beteende- och livsstilförändringar
 

Flera studier har visat att patienter med AS inte motionerar regelbundet samt att följsamheten till träningsprogram minskar gradvis. Yngre patienter med kortare sjukdomsduration har visat sig vara mindre fysiskt aktiva än äldre patienter med längre sjukdomsduration och med svårare funktionshinder. Motivationen till träningen har visat sig minska p g a smärta, trötthet, sjukdomsprogression, samt övriga aktiviteter i det dagliga livet.

För att öka motivationen bör beteende medicinska insatser ingå bl a motiverande samtal (MI) samt individuell och konkret målformulering på kort och lång sikt. I MI är terapeutens roll att locka fram individens egna idéer och lösningar om hur, när och varför en förändring ska ske samt att bejaka dennes val. Ansvaret för förändringen ligger dock hos individen själv.

En viktig komponent för att åstadkomma en bestående beteende- och livsstilsförändring, därmed öka förutsättningar för att vidmakthålla förändringen över tid, är stärkning av self-efficacy d v s individens tilltro till den egna förmågan att genomföra en specifik aktivitet eller beteende.

 

Fysisk aktivitet på recept (FaR)
 

FaR är en individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet och/eller träning. Den kan användas som ett komplement för att förebygga och behandla sjukdom.

Ordinationen utformas efter patientens, diagnos, förutsättningar och aktivitetspreferenser. Den ska följas upp för att stärka motivationen och följsamheten samt för att göra nödvändiga justeringar av ordinationen efter att individen ökar sin fysiska förmåga och behöver ändra sina aktivitetsmål.

Förskrivningen av FaR kan till exempel innehålla allt från vardagliga förändringar för att bryta inaktivitetsmönster, som regelbundna avbrott av stillasittande, till mer avancerade träningsformer för personer som är aktiva men behöver annan stimulans och utmaning.

 

tRAppen


tRAppen är en gratis webbtjänst för personer med reumatiska sjukdomar som får möjligheten att träna tillsammans via denna tjänst. Deltagarna tränar på egna villkor, sätter upp mål och loggar in självalda aktiviteter. Man bildar grupper för att stödja, inspirera och uppmuntra varandra till fysisk aktivitet och träning. För att använda tRAppen ska personen känna sig trygg i att kunna genomföra självständig träning. Träningsvana personer kan använda tjänsten direkt medan andra kan behöva få kunskap och träningserfarenhet hos en fysioterapeut innan.
tRAppen är framtagen genom forskning på Karolinska Institutet och är tänkt som ett komplement till rehabilitering samt att hjälpa individen att ta eget ansvar för sin hälsa. För mer information se www.ki.se/nvs/trappen.

 

Smärtlindring
 

Transkutan Elektrisk Nervstimulering (TENS) och akupunktur är en smärtlindringsmetod som används vid akuta och långvariga smärttillstånd. Det finns inga studier som har utvärderat TENS vid AS, däremot finns evidens för att TENS har god effekt på rygg- och muskuloskeletala smärttillstånd. TENS och akupunktur kan vara värdefulla komplement till övrig behandling. Vid ordination av TENS-apparat för hemmabruk bör noggrann utprovning utföras samt uppföljning av effekt och användning rekommenderas.


 

KONTRAINDIKATIONER


Som vid andra inflammatoriska sjukdomar finns inga specifika restriktioner eller kontraindikationer för fysisk aktivitet och träning vid AS.

Försiktighet bör dock iakttas vid:
 

  • Högaktiv inflammation, då verkningsmekanismerna och effekterna är oklara.
     
  • Kortisoninjektion. Efter injektion rekommenderas ledvila det närmaste dygnet samt återhållsamhet med uttalad fysisk aktivitet och träning påföljande vecka.
     
  • Hjärt-, lung- och eller njurpåverkan.
     
  • Osteoporos, som kräver specifik uppmärksamhet.
     
  • Ledproteser. Rörligheten tränas inom gränserna för vad ledimplantat och operationsmetod tillåter. Styrke- och funktionell träning ordineras beroende på snitt och typ av protes. Tungt belastande aktiviteter avrådes.



UPPFÖLJNING


Alla behandlingsåtgärder bör följas upp och utvärderas. Uppföljningarna bör planeras i samråd med patienten beroende på dennes individuella behov och resurser. I uppföljningar kan bland annat ingå revidering av målsättning, funktionsmätningar samt insatser för att stärka och upprätthålla motivationen för fysisk aktivitet och träning.


 

ICD-10

Pelvospondylit M45.9

 

Referenser

Klareskog I ST, Enman Y (red.) Reumatologi: Studentlitteratur, Lund; 2011.

Vliet Vlieland TP, Li LC. Rehabilitation in rheumatoid arthritis and ankylosing spondylitis: differences and similarities. Clinical and experimental rheumatology. 2009 Jul-Aug;27(4 Suppl 55):S171-8. PubMed PMID: 19822068. Epub 2010/01/27. eng.

Ozgocmen S, Akgul O, Altay Z, Altindag O, Baysal O, Calis M, et al. Expert opinion and key recommendations for the physical therapy and rehabilitation of patients with ankylosing spondylitis. International journal of rheumatic diseases. 2012 Jun;15(3):229-38. PubMed PMID: 22709485. Epub 2012/06/20. eng.

Passalent LA. Physiotherapy for ankylosing spondylitis: evidence and application. Current opinion in rheumatology. 2011 Mar;23(2):142-7. PubMed PMID: 21150624. Epub 2010/12/15. eng.

Dagfinrud H, Kvien TK, Hagen KB. Physiotherapy interventions for ankylosing spondylitis. The Cochrane database of systematic reviews. 2008 (1):CD002822. PubMed PMID: 18254008. Epub 2008/02/07. eng.

Giannotti E, Trainito S, Arioli G, Rucco V, Masiero S. Effects of physical therapy for the management of patients with ankylosing spondylitis in the biological era. Clinical rheumatology. 2014 May 7. PubMed PMID: 24797772. Epub 2014/05/07. Eng.

O'Dwyer T, O'Shea F, Wilson F. Exercise therapy for spondyloarthritis: a systematic review. Rheumatology international. 2014 Jul;34(7):887-902. PubMed PMID: 24549404. Epub 2014/02/20. eng.

Opava CH. Fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom. Johanneshov: MTM; 2015.

REFORM-Gruppen. Reumatologisk fysioterapi och riktlinjer för mätmetoder. In: Legitimerade sjukgymnasters riksförbund sfr, editor. Stockholm1999.

Rosu MO, Topa I, Chirieac R, Ancuta C. Effects of Pilates, McKenzie and Heckscher training on disease activity, spinal motility and pulmonary function in patients with ankylosing spondylitis: a randomized controlled trial. Rheumatology international. 2014 Mar;34(3):367-72. PubMed PMID: 24071935. Epub 2013/09/28. eng.

Durmus D, Alayli G, Uzun O, Tander B, Canturk F, Bek Y, et al. Effects of two exercise interventions on pulmonary functions in the patients with ankylosing spondylitis. Joint, bone, spine : revue du rhumatisme. 2009 Mar;76(2):150-5. PubMed PMID: 19084457. Epub 2008/12/17. eng.

Niedermann K, Sidelnikov E, Muggli C, Dagfinrud H, Hermann M, Tamborrini G, et al. Effect of cardiovascular training on fitness and perceived disease activity in people with ankylosing spondylitis. Arthritis care & research. 2013 Nov;65(11):1844-52. PubMed PMID: 23836515. Epub 2013/07/10. eng.

Karapolat H, Eyigor S, Zoghi M, Akkoc Y, Kirazli Y, Keser G. Are swimming or aerobic exercise better than conventional exercise in ankylosing spondylitis patients? A randomized controlled study. European journal of physical and rehabilitation medicine. 2009 Dec;45(4):449-57. PubMed PMID: 20032902. Epub 2009/12/25. eng.

Dundar U, Solak O, Toktas H, Demirdal US, Subasi V, Kavuncu V, et al. Effect of aquatic exercise on ankylosing spondylitis: a randomized controlled trial. Rheumatology international. 2014 Mar 14. PubMed PMID: 24626605. Epub 2014/03/15. Eng.

Stockdale J, Selfe J, Roddam H. An Exploration of the Impact of Anti-TNFalpha Medication on Exercise Behaviour in Patients with Ankylosing Spondylitis. Musculoskeletal care. 2014 Feb 19. PubMed PMID: 24554566. Epub 2014/02/21. Eng.

Widberg K, Karimi H, Hafstrom I. Self- and manual mobilization improves spine mobility in men with ankylosing spondylitis--a randomized study. Clinical rehabilitation. 2009 Jul;23(7):599-608. PubMed PMID: 19403551. Epub 2009/05/01. eng.

Brodin N, Lindholm P, Lennartsson C, Nygren-Bonnier M. Effects of glossopharyngeal insufflation in ankylosing spondylitis: a pilot study. International journal of rheumatology. 2014; 2014:594708.

Brophy S, Cooksey R, Davies H, Dennis MS, Zhou SM, Siebert S. The effect of physical activity and motivation on function in ankylosing spondylitis: a cohort study. Seminars in arthritis and rheumatism. 2013 Jun;42(6):619-26. PubMed PMID: 23351615. Pubmed Central PMCID: PMC3685805. Epub 2013/01/29. eng.

Vosse D, de Vlam K. Osteoporosis in rheumatoid arthritis and ankylosing spondylitis. Clinical and experimental rheumatology. 2009 Jul-Aug;27(4 Suppl 55):S62-7. PubMed PMID: 19822048. Epub 2010/01/27. eng.

Åsa Revenäs avhandling: Co-designing a mobile Internet service for self-management of physical activity in rheumatiod arthritis.

Länkar:

www.fyss.se
www.reumatikerforbundet.org
www.socialstyrelsen.se
www.yfa.se
Mätmetoder på fysioterapeuternas fackförbunds hemsida

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5818

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Ankyloserande spondylit, fysioterapi (sjukgymnastik)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








60 ST- läkare
Västerbotten


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden

annons
annons
annons