Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Vanföreställningssyndrom
Författare Docent, överläkare , Psykosmottagning/Universitetssjukhuset i Lund
Granskare Docent, överläkare Robert Bodén, /Akademiska Sjukhuset
Uppdaterad 2015-03-17
Specialitet Psykiatri
Skriv ut
annons



BAKGRUND


Vanföreställningssyndrom benämndes tidigare som paranoid psykos, som enligt Kraepelin var en ovanlig sjukdom avskild ifrån schizofrenin och karakteriserad av kroniska, icke-bisarra vanföreställningar, vilka relaterade till tidigare händelser i livet.

1977 myntades den nya termen ”Delusional Disorder” med ungefär samma innebörd som Kraepelin avsett gällande paranoid psykos. Man ansåg att vanföreställningssyndrom var en egen störning avskild ifrån de schizofrena störningarna, och fortfarande mycket sällsynt.

Vanföreställningssyndrom räknas till de psykotiska störningarna, vilket innebär att personerna som drabbas har en förvrängd verklighetsuppfattning. Det viktigaste diagnostiska symptomet är att personen ifråga ska ha en eller flera icke-bisarra vanföreställningar. Patienten ska också kunna fungera någorlunda normalt och inte ha en funktionsnedsättning, utöver det som har med själva vanföreställningen att göra.


Epidemiologi

Undersökningar har visat en ganska låg prevalens av sjukdomen/störningen i befolkningen med en livstidsprevalens på 0,18 % i en normalbefolkning. I kliniska populationer har man funnit en prevalens på 0,4-1 %.


 

ETIOLOGI


Etiologin till vanföreställningssyndrom är okänd men uppfattningen är att vanföreställningssyndrom befinner sig i spektrumet mellan svår psykossjukdom, som schizofreni, och övervärdiga idéer.

Det varit svårt att bedriva forskning på denna patientgrupp då de som drabbats av vanföreställningssyndrom dels kan vara en heterogen grupp, dels ofta är mycket motvilliga till att söka vård eller behandling, då de ofta saknar sjukdomsinsikt.

Man har visat att paranoid personlighetsstörning är vanligare hos förstagradssläktingar till patienter med vanföreställningssyndrom jämfört med kontrollpersoner. Däremot har man inte funnit ökad incidens av schizofreni hos förstagradssläktingar till patienter med vanföreställningssyndrom.

Andra faktorer som föreslagits har varit polymorfism på D2-receptorgenen och hyperdopaminerga tillstånd. Då patienter med vanföreställningssyndrom har visat sig ha liknande kognitiv dysfunktion som patienter med paranoid schizofreni har det föreslagits att dessa sjukdomar kan ha en gemensam etiologi. Detta är dock omtvistat.

Däremot liknar patienter med vanföreställningssyndrom patienter med schizofreni på många sätt t ex att bägge grupper har kognitiva brister.


Psykologiska faktorer

Personer med vanföreställningssyndrom har en tendens att vara selektiva när de söker information och förklaringar. De drar gärna slutsatser baserade på otillräcklig information. De har också ofta svårt att förstå andras åsikter och reaktioner.


 

KLINISK BILD


De vanligaste symtomen hos en person med vanföreställningssyndrom är vanföreställningar. Andra framträdande symptom brukar vara:

  • Irritabilitet
  • Självupptagenhet
  • Depressivitet
  • Aggressiva symptom
Patienter med vanföreställningssyndrom insjuknar vanligtvis ganska sent i sin sjukdom (40-50 årsåldern). Patienter med vanföreställningssyndrom är i regel mer sällan slutenvårdade än patienter med schizofreni.

Taktila hallucinationer och lukthallucinationer kan förekomma i sjukdomsbilden, men persisterande hörselhallucinationer och avtrubbade affekter är inte förenliga med diagnosen vanföreställningssyndrom. Sjukdomsförloppet hos de med vanföreställningssyndrom tenderar att vara mindre kroniskt jämfört med personer med schizofreni.

Patienter med vanföreställningssyndrom har visat sig ha mer kognitiva dysfunktioner än patienter med schizofreni. De kognitiva funktioner som varit försämrade har varit uppmärksamhet, minne, exekutiva funktioner och inlärning.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSTIK


I ICD-10 stipuleras att vanföreställningen eller vanföreställningarna skall ha funnits i minst tre månader och i DSM-5 under minst en månads tid. Vid diagnostik där vanföreställningssyndrom övervägs bör organisk genes till patientens symptomatologi uteslutas. Annan form av psykos som schizofreni, drogutlöst psykos eller annan typ av psykos bör uteslutas innan man ställer diagnosen. Det är också av stor vikt att utesluta att vanföreställningarna hör samman med ett förstämningssyndrom. En annan differentialdiagnostisk utmaning är gentemot OCD med dysmorfofobi. Det ska inte heller finnas tecken på organisk skada eller neurodegenerativ sjukdom.


Kriterier för vanföreställningssyndrom enligt DSM-IV

  1. Vanföreställningen eller vanföreställningarna ska ha haft en
    duration av minst en månad. Vanföreställningar kan t ex till exempel vara att känna sig förföljd, förgiftad, infekterad, beundrad på avstånd, ha någon sjukdom eller bli bedragen av sin partner.

  2. Kriterium A för schizofreni har aldrig varit uppfyllt. Känsel och lukthallucinationer kan förekomma om de har något samband med temat i vanföreställningen.

  3. Förutom den inverkan som vanföreställningarna, eller deras vidareutvecklingar, i sig kan ha försämras inte det vardagliga fungerandet påtagligt, och beteendet uppfattas inte som uppenbart udda eller bisarrt.

  4. Om förstämningsepisoder förekommit samtidigt med vanföreställningarna är deras totala varaktighet kort jämfört med perioderna av vanföreställningar.

  5. Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (till exempel missbruksdrog eller medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada. Störningen beror inte heller på någon annan psykiatrisk störning som dysmorfobi eller tvångssyndrom.



INDELNING


Man brukar dela in vanföreställningssyndromen i kroniska eller varaktiga vanföreställningssyndrom och akuta sådana. ICD-10 har diagnosen F22.0 vanföreställningssyndrom och i denna kategori ingår: Parafreni, paranoia, paranoid psykos, paranoiskt tillstånd och ”Sensitiver Beziehungswahn” (hänsyftningsidéer hos en sensitiv person). F22.8 enligt ICD innefattar till exempel dysmorfofobi av vanföreställningskaraktär och F22.9 omfattar kroniskt vanföreställningssyndrom. Det finns några subtyper som man brukar specificera. Dessa subtyper finns angivna i DSM-5 Följande subtyper finns specificerat enligt DSM-5:

 

Erotomani (Clerambaults syndrom)

Detta vanföreställningssyndrom kännetecknas av att patienten är övertygad om att en annan person, ofta med hög social status, är förälskade i dem. Det behöver inte röra sig om sexuell attraktion utan brukar mer handla om en idealiserad, romantisk kärlek. Kvinnor anses vara överrepresenterade för denna typ av vanföreställningssyndrom.

Vanföreställningssyndrom kan leda till allvarlig brottslighet och ett känt svenskt exempel är den kvinna som brände ner poeten Evert Taubes sommarställe i Stockholms skärgård. Ett vanligt beteende vid erotomani är att uppehålla sig i närheten av den åtrådda personen, ta kontakt via telefon och brev och uppvakta personen ifråga på ett helt oönskat sätt. Dessa beteenden brukar benämnas som stalking.

Erotomani kan finnas även vid schizofreni och bipolär sjukdom och kan vara svårbehandlad.

 

Vanföreställningssyndrom med storhetvansinne eller grandios typ

Centralt är en orubblig uppfattning av den egna betydelsen. Tidigare brukade denna subtyp kallas storhetsvansinne. Personen som drabbas av detta har övertygelsen att de är unika och de kan hävda att de har speciell begåvning eller talang. Differentialdiagnostiskt är det viktigt att särskilja vanföreställningssyndrom från bipolär sjukdom där en grandios självuppfattning kan finnas vid hypomana eller maniska skov.

 

Svartsjukeparanoia

Patienter med svartsjukeparanoia har en felaktig övertygelse om att partnern är otrogen och anser sig hitta ”bevis” för partnerns otrohet, fläckar i underkläder eller lakan, lappar etc. Den sjuke kan börja spionera på partnern och kan genom sitt patologiska beteende göra livet mycket svårt för sin partner. Patienter som har svartsjukeparanoia kan uppleva att de är ”i sin fulla rätt” att agera på sina sjukliga övertygelser. Ofta kan svartsjukeparanoia leda till svåra relationsproblem. Partnern till den sjuke kan bli föremål för aggressiva handlingar, som kan inkludera våld och t o m mord. Detta tillstånd kan vara mycket svårbehandlat.

 

Förföljelseparanoia

Den drabbade har vanföreställningar om förföljelse av olika slag, kan vara övertygad om det pågår konspirationer eller övervakning, avlyssning, förgiftning eller att trakasserier pågår. Ofta finns en historia som handlar om att personen anser sig ha varit utsatt för olika oförrätter. Personer med förföljelse kan ha rättshaveristiska tendenser och skriver ofta skrivelser till olika myndigheter. Denna typ av vanföreställningssyndrom har också benämnts som kverulansparanoia. Patienterna kan ha aggressiva tendenser och är ofta uppladdande när de blir motsagda.

 

Sjukdomsparanoia

Vid denna subtyp har personen en vanföreställning om att vara drabbad av kroppslig sjukdom, som t ex cancer, AIDS eller någon svår sjukdom. En typ av vanföreställning är att personen tror sig lukta illa eller har någon form av parasit/bakterie. Vid denna typ av vanföreställningssyndrom söker ofta de som drabbats olika specialister på somatisk sjukdom eller primärvården.


 

SOMATISK UTREDNING


Man bör utesluta att det föreligger någon form av neurodegenerativ sjukdom. Hjärntumör, endokrina sjukdomar, infektionstillstånd och vitaminbrist bör uteslutas. CT-skalle eller en MR-undersökning och en laboratoriescreening bör göras. Man bör också efterfråga eventuellt missbruk av alkohol eller droger och utreda detta med relevant provtagning, urinprover och laborationer.


 

BEHANDLING


Patienter med vanföreställningssyndrom har generellt dålig sjukdomsinsikt och vill i många fall inte ha psykiatrisk vård och läkemedelsbehandling.

Risperidon (Risperdal) och i andra hand olanzapin (Zyprexa) eller quetiapin (Seroquel) kan användas i låga doser. Man bör vara försiktig generellt med antipsykotisk behandling till äldre. Då det är vanligt med samsjuklighet med depression hos denna patientgrupp kan också antidepressiv behandling övervägas.


Sjukdomsförlopp

Sjukdomsförloppet är varierande och personer med vanföreställningssyndrom kan ha sina vanföreställningar i åratal, men åtskilliga utvecklar andra sjukdomsbilder.

I en av de få studier som gjorts har man funnit att risken för insjuknande är likartad men att kvinnorna insjuknade senare än män. Få kvinnor (6,3 %) har en övergång till schizofreni medan cirka en tredjedel (35,3 %) av männen utvecklar schizofreni. Kvinnorna hade lägre funktionsnivå än männen men var mer följsamma till föreslagen behandling än männen och de fick också oftare psykofarmakologisk behandling. Man fann att det inte fanns några könsskillnader gällande vilken typ av vanföreställningar som uppvisades.

I en svensk studie av patienter som sjukhusvårdats för en förstagångsepisod av psykossjukdom fann man att många ändrade sin ursprungliga diagnos under en femårig uppföljningsperiod. Av personer med kroniskt vanföreställningssyndrom behöll endast 21 % av patienterna sin ursprungsdiagnos och 17 % utvecklade schizofreni eller schizoaffektivt syndrom. I samma studie fann man att mer än 30 % hade varit intagna på sjukhus för en annan tidigare diagnos, innan insjuknandet i vanföreställningssyndrom. Ganska många, 14 %, hade också slutenvårdats p g a missbruk. Forskarna fann också att cirka en tredjedel av patienterna hade slutat grundskolan utan betyg eller med ofullständiga sådana. Nästan hälften av patienterna hade haft en förstagradssläkting som hade varit sjukhusvårdad för en psykiatrisk diagnos.

Det är välkänt att patienter med psykossjukdom har förhöjd självmordsrisk och en ökad mortalitet jämfört med andra personer i populationen. Denna uppfattning stöds av en annan svensk studie där man studerade suicid efter förstagångsinsjuknande i psykos. I denna studie fann man att den högsta suicidrisken fanns vid depression med psykotiska symtom samt vid vanföreställningssyndrom.


 

ICD-10

Vanföreställningssyndrom F22.0
Andra specificerade kroniska vanföreställningssyndrom F22.8
Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F22.9

 

DSM-5

Vanföreställningssyndrom 297.1



Referenser

Björkenstam E, Björkenstam C, Hjern A, Reutfors J, Bodén R. A five year diagnostic follw-up of 1840 patients after a first episode non-schizophrenia and non-affective psychosis. Schizophrenia Research, 2013, 150, 205-210.

Björkenstam C, Björkenstam E, Hjern A, Bodén R, Reutfors J. Suicide in first episode psychosis: A nationwide cohort study. Schizophrenia Research, 2014, 157, 1-7.

Hedén F och Kristiansson M. Tre fall illustrerar att erotomani kan ha fler förklaringar än bara psykos. Läkartidningen, 2003, nr 48, volym 100, 3962-3967.

Kraepelin E. Clinical Psychiatry: A textbook for Students and Physicians, Diefendorf AR, New York, MacMillan, 1904.

Morimoto K, Miyatake R, Nakamura M, Watanabe T, Hirao T, Suwaki H. Delusional Disorder: Molecular Genetic Evidence for Dopamine Psychosis. Neuropsychopharmacology, 2002, volym 26, nr 6, 795-801.

Perälä J, Suvisaari J, Saarni S I, Kuoppasalmi K, Isometsä E, Pirkola S, Partonen T, Tuulio-Henriksson, Hintikka J, Kieseppä T, Härkänen T, Koskinen S, Lönnqvist J. Life-time Prevalence of Psychotic and Bipolar 1 Disorders in a General Population. Arch Gen Psych. 2007; Jan 14:19-27.

Sammons MT. Pharmacotherapy for Delusional Disorders and Associated Conditions. Professional Psychology: Research and Practise, 2005; Vol. 36:476-479.

Suuvisari J, Perälä J, Saarni S I, Juvonen H, Tuulio- Henriksson, Lönnqvist J. The Epidemiology and Descriptive and Predictive Validity of DSM-IV Delusional Disorder and Subtypes of Schizophrenia. Clinical Schizophrenia & Related Psychoses. 2009 Jan: 289-297.

Winokur G. Delusional Disorder (Paranoia). Comprehensive Psychiatry, 1977; vol, 18, no 6: 511-521.

Wustmann T, Pillman F, Marneros A. Gender-related features of persistent delusional disorders. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci, 2011; 261:29-36

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5813

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Vanföreställningssyndrom

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY

annons
annons
annons