Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Kärnkraftsolycka, akut strålningssjuka
Författare Överläkare , Arbets- och miljömedicin/Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Granskare Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
Uppdaterad 2017-04-20
Specialitet Arbets- och miljömedicin
Skriv ut



På akutmottagningen vid misstanke om akut strålningssjuka:
 

  1. Olycka på kärnkraftverk med person utsatt för hög stråldos?
     
  2. Kontakta omedelbart sjukhusfysiker för fastställande av exponering
     
  3. Vid kontaminerad patient byter personalen till skyddskläder och tar på dosimeter
     
  4. Vid kontaminerad patient avlägsna kläder och duscha patienten
     
  5. Dokumentera kroppstemperatur, blodtryck, erytem, diarréer, neurologstatus inklusive medvetandegrad och klockslag
     
  6. Blodprov för cellräkning var 4-8:e timme och kromosomanalys i lymfocyter för att försöka fastställa stråldosen
     
  7. Kontakta hematolog
     
  8. Vid större kärnkraftsolycka aktivera sjukhusets katastrofplan


BAKGRUND
 

Det finns två larmnivåer vid risk för kärnkraftsolycka:
 

  • Höjd beredskap
     
  • Haverilarm

Båda larmnivåerna aktiverar länsstyrelsens krisberedskapsorganisation.


Höjd beredskap

Kärnkraftverket utlöser höjd beredskap när en händelse eller en störning hotar anläggningens säkerhet. Anläggningen avviker från förväntad funktion vid störd drift så att minst två barriärer har genombrutits eller påtagligt hotas. Alternativt har anläggningen utsatts för påverkan vars konsekvenser inte är analyserade eller av annan anledning inte går att överblicka. Inga utsläpp av radioaktiva ämnen som påkallar skyddsåtgärder för omgivningen har förekommit. Dock kan utsläpp som leder till skyddsåtgärder för omgivningen ej uteslutas på sikt.

Kärnkraftverket rapporterar ofördröjligen höjd beredskap till SOS Alarm som larmar alla aktörer enligt länsstyrelsens larmplan.

Länsstyrelsen bedömer efter samråd med främst Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och kärnkraftverket om ytterligare beredskapsåtgärder kan vara motiverade.

Information till allmänheten ges via massmedia enligt länsstyrelsens bedömning.


Haverilarm

Kärnkraftverket utlöser haverilarm när en händelse eller störning vid kärnkraftverket har inträffat som medför att onormala utsläpp pågår, eller inte kan uteslutas inom 12 timmar.

Ett utsläpp inleds med en spridning av radioaktiva ämnen i form av en plym. De radioaktiva ämnena kommer så småningom att deponeras och leder till en markbeläggning som bland annat kommer att påverkas av nederbördsmängden efter utsläppet.

Skyddsåtgärder utanför kärnkraftverket är nödvändiga. SSM har fastställt de kriterier vid vilka kärnkraftverkets personal skall utlösa haverilarm.

Kärnkraftverket rapporterar haverilarm till SOS Alarm som larmar alla aktörer enligt länsstyrelsens larmplan. Länsstyrelsen bedömer efter samråd med främst SSM och kärnkraftverket om ytterligare beredskapsåtgärder kan vara motiverade.

Allmänheten inom den inre beredskapszonen larmas automatiskt via sirener och speciellt utdelade RDS-mottagare.


Utsläppets storlek

I det initiala skedet är det viktigt att fastställa:
 

  • Om ett utsläpp har skett
  • Vilka är strålnivåerna
  • Vilka områden kan i första hand omfattas

På själva kärnkraftverket kan strålnivåerna i värsta fall bli så höga att personer kan drabbas, eller befaras att drabbas av akuta strålskador. På kärnkraftverket sköter personalen mätningarna och beslutar om en eventuell evakuering.

Utanför kärnkraftsområdet är det främst den kommunala räddningstjänsten som genomför strålningsmätningar med bistånd från SSM. Det är osannolikt att strålningsnivåerna utanför kärnkraftverkets omedelbara närhet kan bli så höga att akuta strålskador uppstår. Det är länsstyrelsen som fattar beslut om evakuering är motiverad utifrån strålningsnivåernas långsiktiga risker. Mätpatrullernas uppgift i det tidiga skedet omfattar att samla in filter från luftprovtagare i den inre beredskapszonen och att mäta strålningen på fasta mätpunkter.

De största strålningsriskerna för fältpersonalen sker i samband med plympassagen. Det är viktigt att noga avväga riskerna för fältpersonalen i samband med plympassagen mot vinsterna med mätningar. Personalen riskerar att bli kontaminerade.

Som komplement till de regionala mätningarna driver SSM 28 gammastrålningsmätstationer och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sex luftfilterstationer. Sverige har sju beredskapslaboratorier som kan göra kvalificerade mätningar av radioaktiva ämnen på insamlade prover. Sveriges geologiska undersökningar (SGU) kan utföra flygmätningar på markdeponering (1).


Skyddsåtgärder

Vid en olycka i ett kärnkraftverk med utsläpp av radioaktiva ämnen kan olika skyddsåtgärder bli erforderliga. Länsstyrelsen beslutar om rekommendationer när det gäller inomhusvistelse, utrymning och livsmedelsrestriktioner utifrån det aktuella fallet. SSM har utfärdat rekommendationer med operativa åtgärdsnivåer vad som behöver göras beroende på strålningsnivåerna (2).

Vid en kärnteknisk olycka kan bland annat radioaktiv jod läcka ut och spridas i luften. Jodtabletter skyddar sköldkörteln mot upptag och därmed skador från radioaktiv jod. Jodtabletter delas ut gratis till alla personer som bor inom den inre beredskapszonen 12-15 km från kärnkraftverken i Sverige. Även personer som har fritidshus inom området får tabletter. Länsstyrelsen förfogar över ett lager av jodtabletter som vid behov kan användas för kompletterande utdelning till områden utanför den inre beredskapszonen. Erfarenheter efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan 2011 visar att det kan vara motiverat att inta jodtabletter upp till 50 km från kärnkraftverket.

Jodtabletter ger skydd under ett dygn, och partiellt skydd påföljande dygn men om de tas efter 18 timmar eller senare efter att radioaktivt jod inandats, sker ingen minskning av stråldosen till sköldkörteln. Länsstyrelsen kommer att meddela i radio om man måste ta jodtabletter efter en kärnteknisk olycka. SSM rekommenderar att jodtabletter ska intas om den ekvivalenta dosentill sköldkörteln förväntas överstiga 50 milliGray (mGy) för vuxna eller 10 mGy för barn under 18 år. För vuxna över 40år har jodtabletter liten effekt som skydd mot strålningsframkallad sköldkörtelcancer (2).

Dosering av jodtabletter:
 

  • Vuxna 12-40 år: 2 tabletter
  • Barn 3-12 år: 1 tablett
  • Barn 1 månad-3 år: ½ tablett
  • Barn yngre än 1 månad: ¼ tablett

Omhändertagande av akut strålskadade personer på sjukhus

Vid ett kärnkraftshaveri som orsakar flera strålskadade personer aktiveras sjukhusens katastrofplaner i kärnkraftslänen. Sjukhusfysiker kontaktas för att assistera på akutmottagningen.

Viktigt är att snabbt kunna bilda sig en uppfattning om personerna som kommer till sjukhuset är kontaminerade av radioaktivt material eller utsatts för extern bestrålning. I det förra fallet kan det bli ett strålskyddsproblem för personalen på sjukhuset, i det senare fallet är personen inte farlig för omgivningen.

Vårdpersonalen byter till skyddskläder och förses med dosimetrar innan saneringen inleds. På akutmottagningen finns ett saneringsrum där patientens kläder avlägsnas och patienten duschas.

Sjukhusfysiker mäter strålningen och inleder utredning av typ och karaktärisering av patientens exponering:
 

  • Nuklid
  • Typ av strålning (alfa-, beta-, gamma-, neutronstrålning)
  • Avstånd till strålkällan
  • Duration
  • Skyddsförhållanden

Genom att regelbundet registrera symptom enligt ett förutbestämt protokoll och ta blodprover kan man 24-72 timmar efter exponeringen bilda sig en uppfattning om stråldosen, vilket är betydelsefullt för uppföljning, behandling och prognos (1).

Alla symptom i prodromalfasen ska graderas och registreras med tidpunkt för när de debuterar. Det är viktigt att dokumentera:
 

  • Kroppstemperatur
  • Blodtryck
  • Erytem
  • Diarréer


AKUT STRÅLNINGSSJUKA
 

Akut strålningssjuka (ARS – Acute Radiation Syndrome) uppträder inom minuter-timmar-dygn-veckor, beroende på stråldos och typ av exponering (3). Ju högre dos, desto snabbare debut och desto svårare symptom. Det krävs en helkroppsdos på minst 0,5-1 Gray (Gy) för att ARS ska uppstå (3).

Illamående, kräkningar, diarré, trötthet under den så kallade prodromalfasen kan följas av en symtomfri latensfas (dagar-veckor) innan de organskaderelaterade symtomen debuterar i en manifest fas (3,4).

Benmärgen är den vävnad som är mest känslig för strålning, men det kan ändå ta ett par dagar innan antalet blodceller sjunker i det perifera blodet. Allvarliga infektioner och blödningar utgör ofta de utlösande dödsorsakerna vid höga stråldoser. Lokalt erytem uppstår vid doser över 5 Gy (3).


 

SYMTOM OCH KLINISKA FYND
 

Neurovaskulära symptom kvantifieras en gång per dag inklusive:
 

  • Illamående
  • Kräkning
  • Matlust
  • Trötthet
  • Feber
  • Huvudvärk
  • Blodtryck
  • Neurologiskt bortfall
  • Kognitiv påverkan

Kroppen inspekteras en gång per dag för att kvantifiera:
 

  • Erytem
  • Klåda
  • Blåsbildning
  • Sår
  • Hårbortfall
  • Nagelförändringar

Gastrointestinala symptom kvantifieras minst en gång per dag inklusive:
 

  • Diarréer (frekvens, konsistens, slem/blod)
  • Buksmärtor

Hematopoetiska systemet övervakas dagligen med:
 

  • Cellräkning (retikulocyter, lymfocyter, granulocyter, trombocyter)
  • Notering av tecken på infektion och blödningar


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING OCH PROVTAGNING
 

Flödescytometri med räkning av
 

  • Lymfocyter
  • Granulocyter
  • Trombocyter

görs var 4-8:e timme de första 24 timmarna, därefter var 12-24:e timme.

Blodprov tas för kromosomanalys (dicentriska kromosomer) i lymfocyter och som tillsammans med blodcellsräkningen används för att försöka fastställa stråldosen (1).

Urin och faeces samlas in för analys av eventuell internkontamination.

Blodgruppering och HLA-typning görs inför eventuell kommande benmärgstransplantation. Lämplig donator söks ifall det kan bli aktuellt med benmärgstransplantation. Benmärgsbiopsi tas dag 14-21 för att fastställa eventuell kvarvarande hematopoes.


 

BEHANDLING OCH OMHÄNDERTAGANDE
 

Beroende på sjukdomens svårighetsgrad vårdas patienten på lämplig avdelning, företrädesvis på hematologklinik.

Behandlingen skiljer sig inte från patienter med pancytopeni när det gäller risk för bakteriella- eller svampinfektioner.

Tillväxtfaktorer för benmärgen (cytokiner) ges vid allvarlig neutropeni och anemi. Intensivvård kan bli aktuell vid multiorgansvikt och vård på brännskadeavdelning ifall det finns samtidiga och omfattande brännskador.

Benmärgstransplantation kan bli aktuell om det inte finns tecken till kvarvarande hematopoes.

 

Olika myndigheters/organisationers roll vid kärnkraftsolycka


Arbetsmiljöverket (AV)

Ansvarar för information och råd i frågor som har med arbetsmiljö och arbetarskydd att göra efter en kärnteknisk olycka.


Frivilligorganisationerna

Bidrar med resurser vid räddningstjänst efter begäran och avtal.


Försvarsmakten

Bidrar med resurser till räddningstjänsten efter begäran och bistår med en organisation för provtagning av produkter i lantbruk och djurhållning för den nationella strålskyddsberedskapen samt tillhandahåller resurser för flygburna strålningsmätningar.


Jordbruksverket

Jordbruksverket har beredskap för att snabbt få igång en krisorganisation som kan hantera kriser och har informationsansvar när det gäller dessa kriser. Jordbruksverket ska minimera följderna av krisen och återställa förhållandena till de normala.

I händelse av nedfall och spridning av radioaktiva ämnen ska Jordbruksverket främst utfärda rekommendationer och för att minska konsekvenserna för jordbrukssektorn och lämna underlag till regeringen angående ersättning till enskilda.


Kommunen

Ansvarar för information till kommunens invånare och för att utföra strålningsmätningar. Kommunen ansvarar för mottagande och inkvartering vid utrymning samt medverkar vid sanering efter en kärnteknisk olycka.


Kustbevakningen

Kustbevakningen bistår länsstyrelsen med att varna och undsätta sjöfarande utanför kärnkraftverket.


Kärnkraftverken

Ansvarar för samtliga säkerhetsåtgärder inom kärnkraftverkets område. Vid olycka larmar kraftverket via SOS Alarm.

Kärnkraftverkets uppgift är att säkerställa anläggningens drift, skydda den egna personalen och minimera utsläpp av radioaktiva ämnen i omgivningen.


Landstinget

Ansvarar för medicinsk katastrofberedskap och i samverkan med länsstyrelsen informeras vårdinrättningarna i länet. Vid en kärnteknisk olycka ska landstinget lämna lägesrapporter till länsstyrelsen och Socialstyrelsen.



Mottagningsstationer för utrymda personer bemannas av sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig.


Livsmedelsverket (SLV)

Livsmedelsverket svarar för information till allmänheten om livsmedelsfrågor efter en kärnteknisk olycka och stöder länsstyrelsen med råd för regional information. Livsmedelsverket är ansvarigt för kontroll av att gränsvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel och dricksvatten inte överskrids.




Lokala säkerhetsnämnden

Vid varje kärnkraftverk finns en lokal säkerhetsnämnd bestående av kommunpolitiker utsedda av regeringen för offentlig insyn i det kärntekniska säkerhetsarbetet.

Allmänheten kan vända sig direkt till nämnden med frågor. Nämnden har ett nära samarbete med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheterna och de kärntekniska anläggningarna.


Länsstyrelsen

I län med kärnkraftverk har länsstyrelsen ansvaret för att det upprättas ett beredskapsprogram och länsstyrelsen utser en ledningsstab vid utsläpp eller fara för utsläpp av radioaktiva ämnen.

Länsstyrelsens viktigaste uppgift är att vidta åtgärder för att skydda allmänheten mot farlig strålning. Med stöd av underlag från olika expertmyndigheter beslutar länsstyrelsen om varning, information och råd till allmänheten samt om åtgärder för skydd av människor, djur och miljö.

Länsstyrelsen ansvarar för utdelning av jodtabletter, utrymning när behov uppstår och beslutar om strålningsmätningar och sanering. Länsstyrelsen tillhandahåller en personlig dosimeter till dem som deltar i en räddningsinsats i den inre beredskapszonen och förser personalen med jodtabletter och vid behov andningsskydd. Gravida arbetstagare ska inte tilldelas arbetsuppgifter som leder till exponering i nödsituationer. Referensnivåerna för exponering av insatspersonal i en nödsituation ska vara lägre än 100 mSv i helkroppsdos.


Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Samordnar beredskapsplanläggningen vid kärntekniska olyckor och utövar tillsyn över den regionala beredskapsplaneringen. MSB samordnar planeringen på regional nivå för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. MSB är ansvarig för revideringen av Handlingsplan för radiologiska eller nukleära händelser.


Polisen

De regionala polismyndigheterna har det operativa ansvaret för polisverksamheten i beredskapen mot kärntekniska olyckor. På order från länsstyrelsens räddningsledare leder polisen utrymning av allmänheten, i första hand inom den inre beredskapszonen. Polisen svarar för avspärrningar och bevakning inom utrymt område. Polisen registrerar de utrymda.


Nationella expertgruppen för sanering (NESA)

Gruppens medlemmar har expertkunskap om radioaktiva ämnen i miljön, saneringsmetoder, jordbruks-, skogs- och fiskenäring samt hantering av radioaktivt saneringsavfall. Gruppen sammankallas av SSM på begäran från länsstyrelsen.

Regeringen
Ansvarig för krishanteringen på nationell nivå och ansvarar för vissa kontakter med internationella aktörer. Gruppen för strategisk samordning (GSS) består av statssekreterarna i samtliga berörda departement, sammankallas av inrikesministerns statssekreterare och är ansvarig för strategisk samordning.

Sametinget
Ska kunna förutse och begränsa konsekvenserna för rennäringen.

Sjöfartsverket
Ansvarar för att planera, leda och organisera den svenska sjö- och flygräddningstjänsten inklusive helikopterverksamheten.


Socialstyrelsen (SoS)

Sjukvårdshuvudmännen på regional nivå kan vid allvarliga händelser med radioaktiva ämnen få råd om medicinskt omhändertagande och kriskommunikation av Socialstyrelsens expertgrupper.

De medicinska expertgrupperna, som består av läkare med specialistkompetens, kan bland annat ge förslag på metoder för undersökning, behandling och uppföljning av patienter. Expertgrupperna kan också ge förslag på prioriteringar och planering för olika händelseutvecklingar, så kallad omfallsplanering. Expertgrupperna kontaktas genom Socialstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB).


SOS Alarm

Sköter alarmering enligt fastställda larmplaner och ansvarigt för det nationella informationsnumret 113 13.


Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)

Ska ge utsläppsprognoser samt ge råd om strålningsmätningar och samordna och bidra med strålskyddsbedömningar vid en kärnteknisk olycka. Syftet är att kunna ge regering, länsstyrelser och andra samverkande aktörer information, råd och underlag så att de kan fatta beslut om skyddsåtgärder och informationsinsatser.

Svenska kraftnät
Har ansvar för elförsörjningen inklusive reservkraftskapaciteten och kan i nödsituationer koppla ifrån delar av elnätet.



Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

Har ansvaret för att länsstyrelsens räddningsledning och andra expertmyndigheter fortlöpande får väderprognoser. SMHI har ständig beredskap för att göra dagliga beräkningar av spridningen av utsläpp från en kärnteknisk olycka i Sverige eller utomlands.


Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, TV4 AB, kommersiella radiokanaler

Har ansvaret att sända varnings- och informationsmeddelanden.


Trafikverket

Ansvarar för trafikreglering av vägar, järnvägar och flygplatser.
 

ICD-10

Andra och icke specificerade effekter av yttre orsaker T66
Icke specificerade effekter av strålning T66

 

Referenser/konsensusdokument

1. Isaksson M, Rääf CL. Environmental Radioactivity and Emergency Preparedness. CRC Press, Boca Raton, 2017.

2. Strålsäkerhetsmyndigheten. Skyddsåtgärder under tidig och intermediär fas av en nukleär eller radiologisk nödsituation. Nordiska riktlinjer och rekommendationer. Stockholm; SSM: 2014. Länk

3. Gahrton, Gösta & Juliusson, Gunnar (red.), Blodets sjukdomar: lärobok i hematologi, 1. uppl, Studentlitteratur, Lund, 2012

4. Gorin NC, Fliedner TM, Gourmelon P, Ganser A, Meineke V, Sirohi B, Powles R, Apperley J. Consensus conference on European preparedness for haematological and other medical management of mass radiation accidents. Ann Hematol. 2006;85:671-679.
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5679

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Kärnkraftsolycka, akut strålningssjuka

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral

annons
annons