Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Radonassocierad lungcancer
Författare Professor , Arbets- och miljömedicin/Sahlgrenska akademin
Granskare Professor Roger Henriksson, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland/Karolinska Universitetssjukhuset/Solna
Uppdaterad 2016-11-30
Specialitet Onkologi, Arbets- och miljömedicin
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Radon
 

Radon (Rn) är en naturligt förekommande luktfri och färglös ädelgas, som ingår i sönderfallskedjan för uran. För en utförlig beskrivning, se t ex hemsidan för Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM; www.stralsakerhetsmyndigheten.se). Radon har en kort halveringstid och sönderfaller till s k radondöttrar. Radondöttrarna avger liksom radon alfastrålning, en sorts joniserande strålning med kort räckvidd. Huden utgör ett utmärkt skydd mot alfastrålning, men inandning av radondöttrar kan orsaka lungcancer (se nedan). Det är i dagsläget inte känt att hög radonexponering skulle kunna medföra förhöjd risk för någon annan sjukdom än lungcancer.

Markradon förekommer i högre halter i hus belägna på grusåsar eller uranrik berggrund. Alunskiffer, samt viss granit och andra bergarter innehåller förhöjda uranhalter och avger därför radon. I marken kan radongasen transporteras vidare med luft eller vatten. Normalt råder undertryck i byggnader, vilket gör att radongas kan sugas upp genom sprickor eller andra håligheter i husgrunden.

I bergborrade brunnar, som får sitt vatten från sprickor i berget, kan det uppstå problem med höga radonhalter i hushållsvatten. Radonavgången från vatten till inomhusluft är den största hälsorisken, att dricka vattnet innebär inte lika stor risk. Vid duschning, tvätt eller disk avges större delen av radongasen till inomhusluften.

Blåbetong, en viss typ av lättbetong eller gasbetong, har uranrik alunskiffer som huvudingrediens. Blåbetong har använts som byggnadsmaterial, främst för väggar men också för bjälklag. Blåbetong tillverkades under åren 1929-1975. Blåbetong orsakar betydligt större avgång av radon till bostaden än andra byggnadsmaterial. SSM uppskattar att cirka en tiondel av alla svenskar bor i blåbetonghus.

 

Radonhalter och riktvärden i Sverige
 

Flera nationella undersökningar av bostadsradon har gjorts i Sverige, den senaste av Boverket 2007-2008. Radonhalten i luft mäts i Bequerel/m3 (Bq/m3). Det aritmetiska medelvärdet för alla boende (befolkningsviktat) var då 90 Bq/m3. Medianvärdet låg strax under 50 Bq/m3 (Barregård 2012, Axelsson 2015). Medelvärdet för småhus var 120 Bq/m3 och för lägenheter i flerbostadshus 55 Bq/m3. Det nuvarande riktvärdet för bostäder är 200 Bq/m3. WHO har rekommenderat att det sänks till 100 Bq/m3. Cirka 400 000 bostäder har av SSM och Socialstyrelsen (SoS) bedömts ha radonhalter över riktvärdet. Arbetet med radonsanering går långsamt.


 

RADONASSOCIERAD LUNGCANCER
 

Radonexponering är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige. Enligt skattningar som gjorts i vetenskapliga studier under senare år innebär en ökning av radonnivån i bostaden med 100 Bq/m3 en ökning av den relativa risken för lungcancer med cirka 16 % (Darby 2005). SSM har bedömt att i dagsläget orsakas omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige (av totalt cirka 3500) av radon i bostäder.

Cirka 90 % av dem som drabbas av lungcancer är rökare. Den relativa risken för ickerökare är sannolikt ungefär densamma som för rökare, men då rökare löper en mycket högre bakgrundsrisk att drabbas av lungcancer, drabbas framför allt rökare av den ökade lungcancerrisken vid höga radonhalter. I en europeisk studie beräknades att den som röker 20 cigaretter per dag löper en cirka 25 gånger högre risk att drabbas av lungcancer än den som aldrig rökt (Darby 2005).

Radonexponering anses orsaka förhöjd risk för alla histologiska typer av lungcancer, även om överrisken för skivepitelcancer möjligen kan vara lägre (Darby 2005).


 

KLINISK BILD och UTREDNING (VID MISSTANKE OM LUNGCANCER)
 

För klinisk bild och utredning vid misstanke om lungcancer samt behandling, se följande behandlingsöversikt:
 

Visa behandlingsöversikt: Lungcancer



RISKBEDÖMNING
 

Det är inte ovanligt att patienter eller friska personer vill få saklig medicinsk information om hälsorisker med radonexponering om de bor i en bostad med hög radonhalt eller funderar på att köpa en sådan.

Som hjälp för att förstå och kommunicera risken för radonassocierad lungcancer kan följande räkneexempel användas:


Aldrigrökare i Sverige:

Livstidsrisken för lungcancer i bostad med ”normal” radonhalt uppskattas till 0,3 %. Antag att man under lång tid i vuxen ålder bor i bostad med 190 Bq/m3 (d v s strax under gränsvärdet) i stället för en bostad med 90 Bq/m3. Den relativa risken ökar med 16 % per 100 Bq/m3 och blir då teoretiskt 0,3 x 1,16 = 0,35 %. Den absoluta riskökningen blir alltså 0,05 %, vilket kan anses vara en ganska låg risk. Om man i stället bor i en bostad med 700 Bq/m3 (300 000 personer bor i bostäder med radonhalt > 400 Bq/m3) blir den teoretiska livstidsrisken 0,3 x (1 + 6 x 0,16) = 0,6 %, d v s fördubblad. En absolut riskökning på 0,3 % är högre än vad som accepteras i många andra fall när det gäller miljöhälsorisker. Om man som aldrigrökare bor tillsammans med någon som röker i bostaden är ”basrisken” något högre till följd av tobaksröken och därmed blir effekten av radon också något större.


Rökare i Sverige:

Uppskattad livstidsrisk för lungcancer är 5 % (högre för långvariga storrökare, lägre för ex-rökare). Antag att en rökare under lång tid i vuxen ålder bor i en bostad med 190 Bq/m3 (d v s strax under gränsvärdet) i stället för en bostad med 90 Bq/m3. Den relativa risken ökar med 16 % per 100 Bq/m3 och blir då teoretiskt 5 x 1,16 = 5,8 %. Den absoluta riskökningen blir alltså 0,8 %, vilket kan anses vara en icke obetydlig risk. Om rökaren i stället bor i en bostad med 700 Bq/m3 (300 000 personer bor i bostäder med radonhalt > 400 Bq/m3) blir den teoretiska livstidsrisken 5 x (1 + 6 x 0,16) = 10 %, d v s fördubblad. Den absoluta riskökningen på 5 % är hög.


Riktvärdet 200 Bq/m3

Det finns inte någon tröskel för vilken radonexponering är helt ofarligt upp till. Risken är såvitt man vet linjär, på samma sätt som risken för lungcancer vid rökning av en cigarett per dag medför en tiondel av riskökningen för rökning av 10 cigaretter per dag. Riktvärdet 200 Bq/m3 är satt med hänsyn till att det är dyrt att sänka bostadsradonhalterna. Cancerrisken vid riktvärdet (eller vid ”normala” radonhalter) är betydligt högre än vad som accepteras för en del andra faktorer som regleras, t ex cancerframkallande luftföroreningar i utomhusluft.

Riskökningen för lungcancerutveckling är sannolikt relaterad till dosen, vilket innebär att exponeringstiden har lika stor betydelse som radonhalten. Ovanstående risker baseras på ”lång tids boende” (åtminstone > 10 år). Att bo i ett ”radonhus” i ett år innebär en tiondel av risken med att bo där i tio år.


Hur kan patienten informeras om risk?
 

  • Kortversion: Riskökningen för lungcancerutveckling för den som aldrig varit rökare är låg vid radonhalter som ligger strax under eller över nuvarande riktvärde på 200 Bq/m3. Den som är rökare bör sluta röka, samt undvika bostäder med radonhalt över riktvärdet.
     
  • Längre version: Informationen och sättet som den ges på får avgöras från fall till fall beroende på patientens önskemål och mottaglighet. Använd resonemanget i ovan givna räkneexempel. Patienten/den friska personen har rätt till korrekt och saklig information utan att skrämmas upp. För icke-rökaren kan riskökningen vid riktvärdet tänkas vara i samma storleksordning som vid rökning av en cigarett i veckan. De flesta är mera oroade för sin familj än sig själva. Radonorsakad lungcancer har en latenstid på minst 10-20 år. För en person i 70-årsåldern är det kanske inte lika angeläget att reducera sin radonexponering som för en person i 30-årsåldern.

Det kan vara värdefullt att som vårdpersonal själv fundera över hur man skulle göra om man befann sig i patientens/den frågandes situation.

 

Åtgärder för att sänka radonhalten i bostäder
 

Åtgärderna varierar beroende på källan (markradon eller byggnadsmaterial) och bostadens ventilationssystem. Fastighetsägaren har ansvaret och kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor har tillsynsansvaret. Rekommendera kontakt med kommunen för rådgivning, samt hänvisa till SSM:s hemsida www.ssm.se.

 

Referenser
 

Darby S, Hill D, Auvinen A et al. Radon in homes and risk of lung cancer: collaborative analysis of individual data from 13 European case-control studies. British Medical Journal 2005;330:223.

Barregård L, Andersson EM. Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks? Rapport från Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, mars 2012.

Axelsson G, Andersson EM, Barregard L. Lung cancer risk from radon exposure in dwellings in Sweden: how many cases can be prevented if radon levels are lowered? Cancer Causes Control. 2015;26:541-7.

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5361

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Radonassocierad lungcancer

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm

annons
annons
annons