Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Solskydd
Författare Med dr, spec läk , Hallandskustens Hudmottagning/
Granskare Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
Uppdaterad 2017-01-30
Specialitet Hud/Venereologi
Skriv ut




 

BAKGRUND


Solen är en förutsättning för livet på jorden. Solen utstrålar värme, synligt och ultraviolett (UV) ljus. Det synliga ljuset är en viktig beståndsdel i fotosyntesen, vid vilken växter, alger och bakterier producerar energi och syre. UV-ljus behövs också för att huden skall producera vitamin D, vilket bl a är mycket viktigt för skelettet.

Solen har också negativa effekter för människan. Ögonsjukdomar som katarakt, pterygium och pinguecula har samband med UV-ljus. UV-strålning orsakar majoriteten av all hudcancer och bidrar till hudens åldrande. Mer omedelbara konsekvenser är solbränna, vilken kan medföra rodnad och smärta i huden, ibland även blåsbildning och feber. Solskyddsmedel skyddar mot detta.

Känsligheten för solen beror bl a på vilken hudtyp man tillhör. Kaukasisk hud kan delas in i fyra grupper beroende på hur den osolade huden reagerar, d v s den reaktion som uppkommer i huden vid första timmen i solen på våren.
 

  • Hudtyp I - blir alltid röd, aldrig brun
  • Hudtyp II - blir ofta röd, sällan brun
  • Hudtyp III - blir sällan röd, ofta brun
  • Hudtyp IV - blir alltid brun, aldrig röd


Ultraviolett strålning

UV-strålning är en typ av elektromagnetisk strålning. Vanligen indelas UV-strålning i UVA (320-400 nm), UVB (290-320 nm) och UVC (200-290 nm).


Figur 1. Elektromagnetisk strålning.

solskydd1.jpg


Den mer långvågiga UVA-strålningen når längre ner i huden, till dermis, orsakar elastos och bidrar till hudens åldrande. UVA gör också att huden blir mer pigmenterad. Kommersiella solarier har lampor med UVA-strålning.

UVB kan orsaka erytem (och inflammation), men bidrar även till pigmenteringen av huden. Genom att det översta hudlagret, stratum corneum, förtjockas av UVB ger det ett ökat skydd mot solen. UVB-strålningen når ner i epidermis. UVB är den största bidragande faktorn till skivepitelcancer och dess förstadier. För denna hudcancertyp spelar den totala solmängden genom livet roll. För produktion av vitamin D krävs UVB. Kommersiella solarier bidrar därför ytterst lite till vitamin D-produktionen i kroppen.

UVC filtreras helt bort av atmosfären. Svetsning och viss steriliseringsapparatur kan medföra viss exponering.


 

SOLSKYDDSMEDEL


Kort historik

De första kommersiella solskyddsmedlen kom på 1920-talet. De innehöll salicylater och gav relativt god effekt mot erytem. Senare introducerades para-aminobensoatderivat (PABA), men p g a rapporter om allergier blev det mindre populärt. Under 1980-talet introducerades bensofenon-3 vilket skyddar bra i UVA-området. Bensofenon-3 är dock den vanligaste orsaken till solskyddsmedelassocierad fotokontaktallergi. Bensofenon-3 har även påståtts ha hormonpåverkande egenskaper. Det finns dock inga belägg för att så skulle vara fallet vid normal användning.

Solskyddsmedlen fram till början av 2000-talet gav ett bra skydd mot erytem, d v s vid användning erhölls snabb återkoppling huruvida man brände sig eller ej. Däremot var skyddet mot UVA inte lika bra. Det finns ingen naturlig varningssignal i huden som visar att den utsatts för skadlig mängd UVA. Sedan mitten på 2000-talet finns fler produkter som även skyddar mot UVA. Det är dock svårt som konsument att veta om skyddet är så bra som utlovat.


Vem skall använda solskyddsmedel?
 

  • Hudtyp I-II
  • Personer som tidigare haft hudcancer
  • Organtransplanterade - p g a de immunsupprimerande medicinerna är risken för hudcancer, framför allt skivepitelcancer och dess förstadier, ca 100 gånger högre
  • Andra särskilda riskgrupper - personer med albinism, xeroderma pigmentosum etc
  • Övriga efter behov


Typer av solskyddsmedel

Solskyddsmedel brukar delas upp i två grupper:
 

  • Oorganiskt kemiska produkter (fysikaliska)
  • Organiskt kemiska produkter (kemiska)

Den förstnämnda gruppen reflekterar, sprider och (till liten del) absorberar UV-strålarna. I Sverige används för närvarande bara titandioxid. Tidigare användes också zinkoxid som fysikaliskt solskyddsmedel. Tyvärr har det dock dragits tillbaka eftersom det inte är godkänt inom EU som solskyddsmedel. Däremot är zinkoxid fortfarande godkänt att använda i exempelvis hudsalva. Zinkoxid ger ett bättre skydd i det långvågiga UVA-området än titandioxid.

De kemiska solskyddsmedlen verkar genom att de tar upp energin i UV-strålningen. Överskottsenergin sänds därefter ut i form av värme. Mekanismen är densamma som vid fluorescens, förutom att det då är ljus istället för värme som sänds ut. Beroende på de kemiska egenskaperna delas de organiska produkterna in i olika grupper:
 

  • Cinnamatderivat
  • PABA-derivat
  • Salicylatderivat
  • Bensofenonderivat
  • Kamferderivat
  • Dibensoylmetanderivat
  • Antranilatderivat
  • Övriga


Figur 2. De kemiska strukturerna hos de verksamma ämnena i olika kemiska solskyddsmedel.
 

solskydd3.jpg


Bland de ämnen som ger UVA-skydd finns bensofenoner, dibensoylmetaner samt ämnen ur gruppen övriga. Tidigare fanns solskyddsprodukter enbart med fysikaliska ämnen, men eftersom zinkoxid numera inte får användas som solskyddsmedel är det mycket sällsynt med solskyddsmedel som enbart innehåller fysikaliska ämnen. Oftast är solskyddsmedel en blandning av kemiska solskyddsmedel eller titandioxid i kombination med något kemiskt solskyddsmedel.

 

Testning av solskydd

UVB-testning

Sun(burn) protection factor (SPF) avspeglar skyddet mot erytem efter exponering med UVB. Denna testning är i princip etablerad i hela världen, även om vissa variationer förekommer. SPF är ett in-vivotest där personer med hudtyp I-III deltar. Den individuella minimala erytemdosen (MED) bestäms, d v s den mängd ljus som orsakar en rodnad på huden. MED bestäms både med och utan solskydd. Solskyddskrämen appliceras i tjockleken 2 mg/cm2. Denna mängd kritiseras ofta eftersom flera studier har visat att i verkligheten används betydligt mindre mängd. Till en person med hudytan 2 m2 går det åt 40 gram för en helkroppsinsmörjning. I första hand bör kläder och skugga användas som solskydd och solskyddskräm som ett komplement.

SPF är kvoten mellan MEDmed skydd och MEDutan skydd. Medelvärdet av SPF för deltagarna i testningen blir produktens SPF.


UVA-testning

UVA-exponering har ingen naturlig indikator i huden, såsom erytem för UVB, vilket gör UVA-exponeringen svårare att testa. Det är också svårare för konsumenten att veta om produkten verkligen ger det skydd som utlovas. För UVA-testning används olika metoder i olika länder och världsdelar.

UVA-protection factor (UVA-PF) är ett in-vivotest som liknar SPF-testningen. En ljuskälla med UVA används på testpersoner med hudtyp II-IV. Minimal pigmenteringsdos (MPD) bestäms, d v s den mängd ljus som orsakar en bestående pigmentering (PPD = "persistent pigment darkening") i huden. PPD bestäms både med och utan solskydd. Kvoten mellan MPDmed skydd och MPDutan skydd kalkyleras och värdet blir UVA-PF. Medelvärdet av UVA-PF för deltagarna blir produktens UVA-PF.

Ett in-vitrotest för UVA är kritisk våglängd (CW = "critical wavelength"). CW är den våglängd där integralen av absorbanskurvan är 90 % av integralen från 290-400 nm.


Övrig testning

Andra egenskaper som ibland testas är vattenfasthet, hur väl medlet sitter kvar efter torkning med handduk och fotostabilitet.

 

Märkning av solskydd

Sedan 2006 finns inom EU en rekommendation för hur solskyddsprodukter ska märkas. De flesta större producenter följer denna. För att förenkla används fyra kategorier, samt ett begränsat antal värden för SPF:
 

  • Lågt
  • Medelhögt
  • Högt
  • Mycket högt

UVA-märkningen består enbart av en symbol, bokstäverna UVA i en cirkel. För att sätta denna symbol på produkten ska UVA-PF vara minst 1/3 av SPF och CW minst 370 nm. Eftersom skillnaden är marginell mellan SPF för värden > 50 bör inte högre värden än 50 anges.
 

SPF Uppmätt SPF Rekommenderad
kritisk våglängd (nm)
UVA
Lågt skydd6
10
≤ 6-9,9
10-14,9
370Minst 1/3 av SPF
Medelhögt skydd15
20
25
15-19,9
20-24,9
25-29,9
Högt skydd30
50
30-49,9
50-59,9
Mycket högt skydd50 +≥ 60 




 

SOLSKYDDSINFORMATION


Att vara "brun och fräsch" är så starkt förknippat med hälsa och välbefinnande att hudcancer tyvärr ses som ett mindre problem även i grupper med mycket hög risk för hudcancer.

Framhåll de positiva effekterna med solskydd:
 

  • Huden håller sig finare längre; rynkor och lentigenes (solfräknar) blir färre
  • Regelbunden användning av solskyddskräm minskar risken för skivepitelcancer och dess förstadier

Jämför gärna huden på insidan av armen med utsidan och visa att det på insidan knappt finns några pigmentfläckar, men på utsidan desto mer.

Huden klarar en viss total mängd sol utan att ta skada. När den mängden uppnåtts börjar olika solskador uppstå. Mängden skiljer sig åt beroende på hudtyp. Jämför med olika tygmaterial: vissa har hud i ett fint, delikat material (siden), medan andra har ett mer robust material (jeanstyg). Har man hud som en sidenskjorta kan man inte slänga den i tvätten varje dag och förvänta sig att den alltid ser ut som ny, den måste behandlas mer varsamt.

De flesta personer vill undvika att bränna sig i solen. Diskutera i vilka situationer risken för att bränna sig är som störst och vad man kan göra för att undvika det. Exempel kan vara de första soliga dagarna på våren/sommaren, när det varit mulet på förmiddagen men soligt på eftermiddagen, vid utomhussport där det samtidigt fläktat o s v. Många tänker på att det behövs solskydd när man ligger i en solstol på stranden, men glömmer att huden utsätts för sol även vid trädgårdsarbete, promenader och andra utomhusaktiviteter.

Användning av solarier rekommenderas inte. Solarieanvändning är skadligt för huden och bidrar till hudens åldrande. Det är bättre att bli brun med hjälp av brun-utan-solprodukter.

Det finns studier (med gränssignifikans) som tyder på att användning av solskyddskräm skyddar även mot malignt melanom och basaliom.

I många asiatiska länder anses det fint att vara blek; visa att det finns andra skönhetsideal än att vara brun.

Vissa grupper som är mycket försiktiga med solexponering kan få D-vitaminbrist. För dessa kan vitamin D-tillskott behövas.

 

Hur skyddar man sig bäst i solen?

Råden måste individualiseras och anpassas efter individens förutsättningar. Nedanstående råd gäller i första hand för riskgrupper för hudcancer, såsom organtransplanterade personer. För övriga gäller det att tänka själv och använda solskydd vid behov.
 

  • Kläder och hatt skyddar bäst. Det finns speciella solskyddskläder även för vuxna, men vanliga kläder ger också ett mycket bra skydd. Exempelvis tunn långärmad skjorta, tunna byxor, solhatt som även täcker öronen och solglasögon.
     
  • Använd solskyddsmedel som ett komplement. Solskyddsmedlet bör ha minst SPF 30, ha UVA-symbol OCH vara behagligt att använda. Märke och innehåll spelar mindre roll.
     
  • Vistas gärna i skuggan, skugga kan även medtagas i form av parasoll.
     
  • Mellan klockan 11 och 14 är solen som starkast.
     
  • Det är mer UV-strålning på hög höjd och på länder nära ekvatorn.
     
  • Var extra noggrann vid utomhusaktiviteter såsom trädgårdsarbete, segling, skidåkning och dylikt.
     
  • Använd solskyddskräm varje dag i ansiktet och på händer under senvår, sommar och tidig höst. Gör det till en rutin - efter tandborstningen, ta på solskyddskräm. Upprepa under dagen vid behov.
Solskydd och egenkontroll - patientinformation

Solskydd och egenkontroll vid immunsuppression - patientinformation


UV-index

UV-index är ett hjälpmedel för att se hur skadlig inverkan UV-ljuset har. Det är en prognos som baserar sig på olika mätningar, analogt med väderprognosen.

Skalan går från 1-11 + och i Sverige brukar det på sommaren vara runt 6 medan det på vintern är under 2. UV-index presenteras ofta tillsammans med väderprognosen i tidningar och TV. På SMHIs hemsida kan man ta del av UV-indexprognosen varje dag.


 

Referenser


Branstrom R, Kasparian NA, Chang YM, et al. Predictors of sun protection behaviors and severe sunburn in an international online study. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2010;19:2199-210.

Gardiner J, Bailey P, Makino T, Heerink B. INTERNATIONAL SUN PROTECTION FACTOR (SPF) TEST METHOD. Colipa Guideline 2006.

Green AC, Williams GM, Neale R, et al. Daily sunscreen application and betacarotene supplementation in prevention of basal-cell and squamous-cell carcinomas of the skin: a randomised controlled trial. Lancet 1999;354:723-9.

Green AC, Williams GM, Logan V, et al. Reduced melanoma after regular sunscreen use: randomized trial follow-up. J Clin Oncol. 2011 Jan 20;29(3):257-63

Ulrich C, Jurgensen JS, Degen A, et al. Prevention of non-melanoma skin cancer in organ transplant patients by regular use of a sunscreen: a 24 months, prospective, case-control study. Br J Dermatol 2009;161 Suppl 3:78-84.

VERHEUGEN G. COMMISSION RECOMMENDATION of 22 September 2006 on the efficacy of sunscreen products and the claims made relating thereto. Official Journal of the European Union 2006;265:265/39-/43.


 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5243

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Solskydd

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning

annons
annons