Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Fetma hos barn
Författare Barnläkare , Barn och ungdomsmedicin/Sollefteå sjukhus
Professor , Pediatrik/Karolinska Universitetssjukhuset/Solna
Granskare Professor Otto Westphal, Barnkliniken/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg
Uppdaterad 2017-06-28
Specialitet Obesitas, Pediatrik
Skriv ut
annons



BAKGRUND


Övervikt och fetma bland barn har ökat kraftigt de senaste 25 åren. I Sverige har fetmaförekomsten hos barn ökat från 1 % till 4 %. En del studier visar på en viss avplaning i denna utveckling. Risken att fetma hos barn kvarstår i vuxen ålder är hög och leder i förekommande fall till en förkortad genomsnittlig medellivslängd. Det är därför angeläget att förebygga barnfetma och sätta in behandling tidigt. Övervikt hos barn är vanligare vid sämre socioekonomiska förutsättningar, samt på landsbygden.

BMI är inte oberoende av ålder och längd. Man kan därför inte använda samma definitioner av övervikt och fetma för barn och ungdomar som för vuxna. Hos barn definieras övervikt och fetma med iso-BMI. Iso-BMI baseras på en beräkning som tar hänsyn till ålder och kön. Iso-BMI 25 motsvarar övervikt och Iso-BMI 30 motsvarar fetma hos barn.


 

ORSAKER


Det finns flera bidragande orsaker till att risken för fetma utvecklas hos barn:
 

  • Matvanor
  • Fysisk aktivitet
  • Ärftlighet
  • Epigenetik
  • Socioekonomi
  • Ett flertal sjukdomar
  • Läkemedel


Matvanor

Orsaken till fetma är alltid en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Intaget av energirik mat med mycket fett och socker är i allmänhet högt, bland annat p g a stora portioner och hög konsumtion av läskedrycker. Sockersötade drycker är en direkt orsak till viktökning bland barn och kanske den viktigaste orsaken till fetma hos barn. Det går inte att kompensera ett stort intag av energirik kost med ökad fysisk aktivitet, vi är alltför energieffektiva.

Måltidsordningen är ofta oregelbunden, t ex som följd av att både föräldrar och barn har många inplanerade aktiviteter. Kontrollen över energiintaget försvåras i sådana situationer. Ofta äter överviktiga barn för lite frukt och grönsaker.


Fysisk aktivitet

Många barn har idag tillgång till dataspel och TV dygnet runt och kan i och med detta tillgodose sina aktivitetsbehov utan att vara fysiskt aktiva överhuvudtaget. Svenska barn i 6-10 års ålder är mer aktiva under skoltid än under lektid på eftermiddagarna och/eller på lördag-söndag.


Ärftlighet, epigenetik, socioekonomi m m

Fetma utvecklas till stor del hos barn med genetiska förutsättningar som exponeras för vissa omgivningsfaktorer. Den genetiska risken är mer eller mindre uttalad hos olika individer, men kunskapen om arvsanlagens betydelse är viktig för vårt förhållningssätt i arbetet med fetma hos barn.

S k monogen fetma, d v s att man har en klassisk genetisk skada på bara en gen är ovanligt men förekommer. Den vanligaste är MC4R mutationer där heterozygoter får en måttlig till allvarlig fetma och monozygoter en mycket allvarlig fetma.

Epigenetik, d v s tidig prägling under fosterlivet, kan påverka senare utveckling av fetma. Vissa förkylningsvirus påverkar också fettcellerna och ökar risken för att fetma utvecklas. På samma sätt kan tarmbakterier påverka energiintaget så att vissa typer av tarmbakterier medför ökad risk för fetmautveckling.

Socioekonomiska faktorer är också av betydelse. Fetma vid fyra års ålder är tre-fyra gånger vanligare i socioekonomiskt utsatta stadsdelar i Stockholm än i socioekonomiskt starkare Stockholmsområden.

Barn till föräldrar med fetma löper en mycket högre risk att utveckla fetma före 7 års ålder. Orsakerna till detta är komplexa och inte helt utredda. Sannolikt bidrar både genetik, epigenetik och socioekonomiska faktorer till den kraftigt förhöjda risken.

Även om ovanstående faktorer påverkar risken för att fetma uppstår är den enda direkta orsaken till att fetma utvecklas att individen äter för mycket och rör sig för lite. Fetma kan dock också utvecklas på grund av hypotalamuspåverkan. Sådan påverkan ses vid ett flertal genetiska rubbningar, exempelvis Prader Willis Syndrom (PWS), samt tumörer i hypotalamusområdet, exempelvis kraniofaryngeom. Tumörerna kan ibland ge en snabb fetmautveckling som debutsymtom, men även i dessa fall beror fetman på ett för stort energiintag. Barnets tillväxtkurva kan ge värdefull information (se nedan).

Barn med neuropsykiatriska tillstånd som ADD och autism lider oftare av fetma.

Vissa läkemedel som används vid epilepsi och depression kan leda till ökad risk för fetma. Dessutom kan kortison, både när det ges som läkemedel i höga doser, och vid en endogen överproduktion såsom vid Cushings sjukdom, leda till ökad aptit och därmed fetmautveckling (och retarderad längdtillväxt).


Tillväxtavvikelser vid fetma

Vanlig fetma som inte beror på något syndrom eller någon specifik bakomliggande orsak börjar ofta i 2-5 års ålder när viktkurvan börjar gå uppåt. Normalt börjar också längden att accelerera efter något år av viktökning. Barn med fetma är således normalt generellt storvuxna före puberteten. Under puberteten så växer barn med fetma mindre än normalviktiga barn så att slutlängden blir densamma som för normalviktiga.

För mer information, var god se:
 

Tillväxtavvikelser, storvuxna barn



 

KOMPLIKATIONER


Barn med fetma löper tidigt en ökad risk för sjuklighet i form av:
 

  • Dyslipidemi
  • Fettlever med förhöjda transaminaser
  • Nedsatt insulinkänslighet
  • Förändrad hormoninsöndring med låga nivåer av tillväxthormon
  • Påverkan på hjärt-kärlsystemet med tendens till förhöjt blodtryck redan från 5-6 års ålder
  • Kraftigt sänkta nivåer av vitamin D, S-25(OH)-vitD, ibland med kompensatoriskt förhöjda PTH-nivåer
  • Ökad risk för fraktur
  • Inflammation, med stegrat CRP
  • Parodontit och karies
  • Ledbesvär
  • Astma
  • Ätstörningar

Under puberteten utvecklar flickor ofta PCO-syndrom och pojkar får ofta gynekomasti p g a förhöjda nivåer av östradiol. Fetman leder senare till sjuklighet och ökad risk för tidig död i hjärt-kärlsjukdom, metabolt syndrom och typ 2-diabetes. Fetma har även visats öka risken för många cancersjukdomar.

Ätstörningar som orsak till fetma är mycket ovanligt hos barn. Däremot så kan fetma leda till ätstörning, fr a bland flickor i tonåren som inte får ett adekvat stöd från sjukvården.

Barn med fetma har ofta sämre livskvalitet. De har ofta dåligt självförtroende och mobbning är inte ovanligt. Barn med fetma löper betydligt större risk att inte klara av skolan och det är därför viktigt att både skolhälsovården och lärarna är beredda att ge barn med fetma extra stöd.



 

UTREDNING


Anamnes
 

  • Kost - Måltidsordning, portionsstorlekar, intag av läskedrycker och sötsaker m m.
     
  • Fysisk aktivitet - Rörelse/motion i både barnets vardag och fritid. Hur mycket tid framför dator och TV?
     
  • Ärftlighet - Förekomst av fetma hos familj och släktingar, samt förekomst av diabetes inklusive graviditetsdiabetes, hjärt-kärlsjukdom, metabola syndromet eller psykisk sjukdom.
     
  • Övrig sjuklighet - Annan sjukdom? Menstruationer?
     
  • Sömnapné - Samtliga familjer bör tillfrågas om barnet snarkar eller har andningsuppehåll. Vid misstanke om sömnapné bör remiss till ÖNH-läkare övervägas.


Undersökning
 

  • Tillväxtmönster - Barn med "vanlig" fetma har oftast en accelererad längdtillväxt. Om längdtillväxten avtar samtidigt som vikten ökar är detta ett alarmerande fynd som ska föranleda brådskande remiss till barnendokrinologiskt kunnig barnläkare.
     
  • Acanthosis nigricans - Gråbrun hudförändring som vanligen ses i axill, nacke och ljumskar. Är associerad med insulinresistens.
     
  • Gynekomasti - Pojkar med fetma i puberteten utvecklar ofta gynekomasti.
     
  • Pubertetsstatus - Bröstutveckling hos flickor, liksom testikelvolym hos pojkar, bör följas.
     
  • Kroppsmått - Längd, vikt, bukomfång, BMI.
     
  • Blodtryck - Om förhöjt för ålder och längd bör även 24h-blodtrycksmätning genomföras.
     
  • Tandhälsa


Provtagning
 

  • Blodstatus
  • Tyreoideastatus
  • Leverstatus
  • blodfetter (fastande)
  • S-25(OH)-vit D
  • Högsensitiv CRP
  • insulin (fastande)
  • fP-glukos
  • Hba1c

Så länge tillståndet föreligger bör proverna tas årligen.


 

BEHANDLING
 

Prevention

Preventiva insatser är grunden i arbetet mot övervikt och fetma. Alla barn bör ha hälsosamma matvanor och undvika en stillasittande livsföring. Barn med etablerad fetma är i behov av adekvat behandling för att minska risken för följdsjukdomar.

Tidigt insatt behandling är avgörande för resultatet och fetma hos barn är därför viktigt att uppmärksamma hos yngre barn. Preventiva insatser från flera instanser såsom barnhälsovård, skolhälsovård och barn- och ungdomsmedicinsk klinik är central för att förhindra ökning av barnfetma.

BVC kan tidigt använda sig av tillväxtkurvan som verktyg för att skapa en dialog med familjen om hälsosamma matvanor till det växande barnet. En tidigt accelererande viktutveckling bör här uppmärksammas och åtgärder vidtas för att minska risken för övervikt och fetma.

SHV har till uppgift att följa barn och ungdomars tillväxt och viktutveckling vid återkommande mätningar. Skolan har möjlighet att verka för goda mat- och motionsvanor under hela uppväxten. Genom samverkan av skolpersonal, skolledning och elever kan förutsättningar för bra mat, tid för rörelse och god miljö, inklusive utbud i skolkafeteria, påverkas i hälsosam riktning. Skolan har även en viktig roll i att uppmärksamma utanförskap och mobbing till följd av övervikt/fetma.



Behandling

Behandling av barnfetma kräver långsiktighet, konsekvens, ett tydligt mål och regelbunden uppföljning. Vårdutbudet varierar över landet och vissa regioner erbjuder ingen organiserad behandling över huvud taget. Resultaten från BORIS-registret (se nedan) och Öppna Jämförelser visar att en kompetent genomtänkt strategi och utbildad personal leder till bra resultat. All behandling oavsett om det är fetmakirurgi, läkemedel eller allmänna råd är avsedd att minska energiintaget och öka den fysiska aktiviteten, det finns inget annat sätt att minska övervikten.

Det är viktigt att tydligt förmedla föräldrarnas och barnets ansvar och delaktighet i behandlingen. Beakta barnets ålder; små barn har betydligt mindre inflytande över vad och när det äts jämfört med äldre barn och ungdomar. Förskola, skola och fritids bör också involveras i behandlingen, samt ibland även andra familjemedlemmar om barnet ofta vistas hos dem.

För yngre barn (6-7 års ålder) finns idag god evidens för beteendeinriktad behandling. För lite äldre barn (tonåringar) är resultaten sämre. Tidig beteendemodifiering avseende både kost och motion är därför viktig. Läkemedel och kirurgi kan bli behandlingsalternativ för äldre barn.


Kostråd

Barn behöver stödjas i att skaffa sig sunda matvanor. Föräldrar har genom att bestämma vad som serveras goda möjligheter att påverka kosten. En bra grund är regelbunden måltidsordning med tre måltider dagligen och begränsning till en portion varje måltid. Måltidsdryck i form av vatten, alternativ lättmjölk för att säkra intag av kalciumbehovet, rekommenderas.
 

  • Öka andelen frukt och grönsaker
  • Ät frukost
  • Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel
  • Ät fisk ofta
  • Begränsa intaget av snabbmat, godis, kakor, glass och läsk
  • Begränsa till en portion mat vid måltider

Fysisk aktivitet

Daglig fysisk aktivitet om minst 60 minuter på minst måttlig intensitetsnivå är den nordiska rekommendationen för barn. Motionen kan delas upp i flera pass under dagen. Efterhör deltagande i skolgymnastiken och eventuella upplevda hinder. Uppmuntra till rörelse som en naturlig del av vardagen och låt gärna barnet komma med förslag på aktiviteter. Eget intresse ökar chanserna för en långvarig förändring. Begränsa tid framför TV och dator.

För många barn är det svårt att hitta aktiviteter som är lustfyllda. För dessa barn är det ännu viktigare att skapa vardagsrutiner med familjen som innehåller fysisk aktivitet, exempelvis promenad till skolan, promenad till butiker för inköp, gå i trappor istället för att åka hiss etc.


Beteendemodifikation

Vid beteendeterapi, som bland annat ges som motiverande samtal, får familjen information om övervikt och fetma, samt arbeta med beteendeförändringar. Genom att medvetandegöra dåliga matvanor kan kontroll över födoämnesintaget uppnås. Föräldrar och olika belöningssystem kan förbättra barnens kost.


Gruppbehandling

Gruppbehandling, exempelvis föräldrautbildningar och viktskola, kan vara ett gynnsamt komplement till beteendemodifikation. Syftet med föräldrautbildning är att motivera och engagera föräldrar när enbart information inte är tillräckligt. Träffar med diskussioner och genomgång av hemuppgifter kan bli ett värdefullt forum för att lyssna till andras erfarenheter och få råd kring livsstilsförändringar.

En viktskola kombinerar fysisk aktivitet, lektioner, diskussioner och hemuppgifter för barn. Lämpligen åldersanpassas grupperna. Träffar kan t ex hållas en gång i veckan.


Allvarlig fetma i tonåren

Ovanstående behandlingsalternativ har visat sig ha en begränsad effekt för tonåringar med fetma. För denna grupp kan därför fetmakirurgi bli ett alternativ. Än så länge görs dock huvudsakligen fetmakirurgi före 16 års ålder inom ramen för kontrollerade studier och i mycket speciella fall. Ungdomar 16-18 år gamla med mycket uttalad fetma eller med co-morbiditet kan bli föremål för operation efter bedömning som görs nationellt.

Det enda registrerade läkemedlet mot fetma idag är orlistat (Xenical), en lipashämmare som minskar upptag av fett från tarmen. Preparatet har en begränsad effekt men relativt mycket biverkningar varför preparatet används i liten utsträckning. Diabetesläkemedlet metformin (Glucophage) har också en viss begränsad viktminskande effekt och är ett behandlingsalternativ för ungdomar med metabolt syndrom eller prediabetes (förhöjt fasteglukos eller sänkt glukostolerans). GLP-1 agonisten Saxenda är godkänd för behandling av fetma för vuxna i EU och kommer att testas för ungdomar under 2016.

Följdsjukdomar

Om tecken till följdsjukdomar ses, exempelvis förhöjt blodtryck i relation till ålder och längd, IFG (förhöjt fasteglukos, > 6.1 mmol/L), bör behandlingen intensifieras och kontakt med specialist i barnfetma/barnendokrinologi övervägas. Generellt förefaller fetmarelaterade följdsjukdomar som hypertoni och hyperlipidemi att underbehandlas bland ungdomar både i Sverige och utomlands.

Inte sällan sviktar motivationen någon gång under behandlingen som kan uppfattas som alltför svår att genomföra i praktiken. Det är viktigt att i sådana situationer inte avskriva patienten helt. Erbjud årliga läkarbesök med kontroller av utvecklingen av vikt, längd och blodtryck, samt blodprover.


BORIS

BORIS är ett nationellt webbaserat kvalitetsregister för barnobesitas, vars grundläggande syfte är att följa behandling av barnfetma i Sverige. Många landsting kräver att barn som behandlas mot fetma registreras i BORIS. Förutom att kontrollera kvaliteten av den vård som ges bidrar detta till möjligheten att öka kunskapen om vilka behandlingsformer som är effektiva. Resultaten finns tillgängliga på www.e-boris.se och vissa resultat publiceras i öppna jämförelser.


 

ICD-10

Fetma orsakad av kaloriöverskott E66.0
Läkemedelsutlöst fetma E66.1
Annan specificerad fetma E66.8
Fetma, ospecificerad E66.9

 

Referenser


Danielsson P, Kowalski J, Ekblom Ö, Marcus C. Response of Severely Obese Children and Adolescents to Behavioral Treatment. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, first online 29 October 2012.

Kark M, Rasmussen F. Growing social inequalities in the occurrence of overweight and obesity among young men in Sweden. Scand J Public Health. 2005;33(6):472-7.

Cole T J, Bellizzi M C, Flegal K M British Medical Journal, 2000:320(7244), s 1240-3.

Marcus C, Nyberg G, Nordenfelt A, Karpmyr M, Kowalski J, Ekelund U. A four-year, cluster randomised controlled childhood obesity prevention study; STOPP Int J Obesity 33 (4) 408-17 2009.

G Nyberg, A Nordenfelt, U Ekelund, and C Marcus. Physical Activity Patterns Measured by Accelerometry in 6-10 Year Old Children. Medicine and Science in Sports & Exercise. 41 (19) 1841-8 2009.

Reinehr T, Wiegand S, Siegfried W, Keller KM, Widhalm K, L'allemand D, Zwiauer K, Holl RW. Comorbidities in overweight children and adolescents: do we treat them effectively? Int J Obes (Lond). 2012 Nov 13. doi: 10.1038/ijo.2012.184.

Olbers T, Gronowitz E, Werling M, Mårild S, Flodmark CE, Peltonen M, Göthberg G, Karlsson J, Ekbom K, Sjöström LV, Dahlgren J, Lönnroth H, Friberg P, Marcus C. Two-year outcome of laparoscopic Roux-en-Y Gastric Bypass in adolescents with severe obesity – results from a Swedish nationwide study (AMOS). Int J Obesity 36(11) 1388-95 2013.
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5155

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Fetma hos barn

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


60 ST- läkare
Västerbotten


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden

annons
annons
annons