Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
ICD (implantable cardioverter defibrillator) och biventrikulär pacing (CRT-P/CRT-D)
Författare Med dr, överläkare , Medicinkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Granskare Seniorprofessor Karl Swedberg, Medicinkliniken/SU/Östra Sjukhuset
Uppdaterad 2016-12-11
Specialitet Kardiologi
Skriv ut
annons




 

BAKGRUND


ICD (implantable cardioverter defibrillator)

Mirowski och Mower var först med att utveckla en ICD (implantable cardioverter defibrillator). 1980 kunde denna implanteras i människa.

En konventionell ICD har en defibrillatorfunktion som kan avge högenergichock vid livshotande kammararytmi, samt en antitakypace (ATP)-funktion med möjlighet att bryta kammartakykardi. Det finns även en pacemakerfunktion som går in vid bradykardi.

En ICD-dosa består av ett batteri, en komponent för lagring av uppladdad energi och en mikroprocessor. Till ICD-dosan är en eller flera elektroder anslutna. Den elektrod som ingår i högenergikretsen vid chockavgivning är placerad i höger kammare. Via denna elektrod kan även antitaky- eller bradystimulering avges. Vid behov av DDD-pace läggs även en elektrod in i höger förmak. Dagens ICD-dosor väger cirka 70-80 g.

År 2015 var implantationsfrekvensen av ICD i Sverige 151 implantationer per miljon invånare.


Biventrikulär pacing (CRT-P/CRT-D)

Biventrikulär pacing används hos patienter med hjärtsvikt. Bakker et al i Holland (1993) och Cazeau i Frankrike (1994) var de första att behandla hjärtsvikt på detta sätt.

Förkortningen CRT står för Cardiac resynchronization therapy. Vid hjärtsvikt kan en fördröjning i överföringen av elektriska impulser mellan höger och vänster kammare, samt mellan hjärtats förmak och kammare, ge upphov till så kallad dyssynkroni i hjärtats kontraktioner. Detta bidrar till nedsatt pumpförmåga, vidgning av hjärtats kammare och läckage i hjärtklaffarna.

Vid implantation av en pacemaker (CRT-P) eller implanterbar defibrillator (CRT-D) kan man förutom att lägga in elektroder i höger förmak och kammare även lägga in en elektrod i hjärtvenen (sinus coronarius) som går på utsidan av vänster kammare. På så sätt kan höger och vänster kammares arbete resynkroniseras.

År 2015 var implantationsfrekvensen i Sverige av CRT-P 45 fall per miljon invånare och av CRT-D 61 fall per miljon invånare.

För information om "vanlig" pacemakerbehandling, var god se:
 

Pacemaker


Plötslig hjärtdöd

Den årliga incidensen av plötslig hjärtdöd är cirka 0,1-0,2 %. Både individer som drabbas av plötslig hjärtdöd utan tidigare känd hjärtsjukdom och de som ingår i riskgrupper räknas in. Omkring hälften av dödsfallen som beror på ischemisk hjärtsjukdom är plötsliga och oväntade. Av dem som får hjärtstopp har cirka 75-80 % kammarflimmer eller hemodynamiskt instabil kammartakykardi och 15-20 % höggradigt AV-block, asystoli eller PEA (pulseless electric activity).

Maligna kammararytmier som kammarflimmer eller kammartakykardi kan, förutom att orsaka plötsligt hjärtstopp/död, även ge upphov till närsynkope och synkope.

Kammartakykardi definieras som ≥ 3 VES efter varandra med en frekvens > 100 slag/min. Om takykardin pågår > 30 sekunder bedöms den som ihållande (sustained).

Olika typer av kammartakykardi:
 

  • Monomorf (en typ av QRS-morfologi under takykardi)
  • Polymorf (växlande, multiform QRS-morfologi)
  • Torsade de pointes (QRS-komplexen "vrider" sig runt en isoelektrisk linje och ger upphov till takykardi med spolformat utseende)
  • Bundle-branch reentry-takykardi (beror på en återkopplingsmekanism på His-Purkinjenivå, vanligt med vänstergrenblocksutseende)
Länk till EKG-atlas med exempel på kammartakykardier

Utredning och behandling av kammartakykardi inriktar sig i första hand på bakomliggande sjukdom, vilken kan vara kardiell eller icke-kardiell. Nedanstående är exempel på kardiella orsaker:
 

  • Ischemisk hjärtsjukdom
  • Hjärtsvikt (beroende på ischemisk eller icke-ischemisk kardiomyopati)
  • Dilaterad kardiomyopati, icke-ischemisk (DCM), hypertrofisk kardiomyopati (HCM), arytmogen högerkammarkardiomyopati (ARVC/ARVD), non-compaction kardiomyopati
  • Kongenitala hjärtfel
  • Klaffvitier (aortastenos, mitralklaffprolaps)
  • Infektiösa/inflammatoriska tillstånd
  • Långt och kort QT-syndrom (LQTS, SQTS), Brugadasyndrom, katekolaminerg polymorf kammartakykardi, idiopatiskt kammarflimmer
  • Infiltrativa kardiomyopatier (sarkoidos, amyloidos, hemokromatos)
  • Right ventricular outflow tract (RVOT)-takykardi eller left ventricular outflow tract (LVOT)-takykardi (i strukturellt normalt hjärta)
  • Wolff-Parkinson-White-syndrom (WPW)

För mer information om diagnos och utredning, se följande översikter:
 

Takykardi

Takykardi, regelbunden med breda QRS-komplex

EKG-atlas, ventrikulära arytmier

EKG-atlas, övriga tillstånd



 

INDIKATIONER


Indikationer för primärprofylaktisk ICD

Indikationer/rekommendationer för implantation av primärprofylaktisk ICD, med eller utan CRT-funktion, föreligger för patienter med hjärtsjukdom och risk för plötslig död. Patienten skall ha en förväntad överlevnad på > 1 år och stå på optimal farmakologisk terapi för bakomliggande hjärtsjukdom. Strukturerad uppföljning av vänsterkammarfunktionen bör ske hos alla patienter 6 - 12 veckor efter genomgången hjärtinfarkt.
 

  • Risk för plötslig död hos patient med hjärtsvikt och nedsatt vänsterkammarfunktion med LVEF ≤ 35 % och NYHA-funktionsklass II-III. Mortalitetsreduktion ses både vid nedsatt vänsterkammarfunktion av ischemisk respektive icke-ischemisk genes.(Rekommendationsklass I, evidensnivå A och B).
     
  • Risk för plötslig död vid hjärtsvikt och nedsatt vänsterkammarfunktion med LVEF ≤ 35% mer än 40 dagar efter genomgången hjärtinfarkt, trots optimal läkemedelsbehandling (Rekommendationsklass I, evidensnivå A).


Indikation för CRT-D implantation föreligger vid:
 

  • Om en patient som skall få ICD har sinusrytm och en QRS-duration ≥ 130 ms, bör CRT-D övervägas om QRS-durationen ligger mellan 130-149 ms och rekommenderas om QRS-durationen är ≥ 150 ms.


Enligt internationella riktlinjer kan primärprofylaktisk ICD även övervägas vid:
 

  • Arytmogen högerkammarkardiomyopati (ARVC/ARVD) eller hypertrofisk kardiomyopati (HCM) med en eller flera högriskfaktorer för livshotande kammararytmi och plötslig död (se nedan)
     
  • Långt QT-syndrom med riskfaktorer för plötslig död, biverkningar av eller dålig compliance vid läkemedelsbehandling
     
  • Brugadasyndrom
     
  • Non-compaction kardiomyopati (se nedan)
     
  • Dilaterad kardiomyopati med konstaterad LMNA-mutation (se nedan)
     
  • Hjärtsarkoidos, hjärtamyloidos, jättecellsmyokardit eller kronisk Chagas sjukdom
     
  • Polikliniska patienter i väntan på hjärttransplantation


Arytmogen högerkammarkardiomyopati (ARVC/ARVD)

En ärftlig kardiomyopati som förekommer hos 1/1000 till 1/10 000 (olika incidens i olika länder). Kardiomyopatin kännetecknas av inlagring av fett/fibros i höger och ibland även i vänster kammares vägg. ARVC kan debutera tidigt i livet och ge upphov till ansträngningsutlösta monomorfa kammartakykardier med vänstergrenblocksutseende (LBBB). Arytmogen högerkammarkardiomyopati kan på sikt även leda till hjärtsvikt.

Riskfaktorer för livshotande kammararytmi:
 

  • Inducerbar kammartakykardi vid elektrofysiologisk undersökning
  • Dokumenterad ihållande kammartakykardi
  • Frekventa non-sustained VT
  • Förlängd QRS-duration
  • Oklar svimning
  • Plötslig död hos nära släkting
  • Uttalad högerkammardilatation
  • Påverkan av vänster kammare
  • Genotyp associerad med hög risk för plötslig död

Cirka 15-30 % av plötslig hjärtdöd hos unga idrottare orsakas av ARVC. Patienter med känd ARVC sjukdom avrådes från att utöva tävlingsidrott.


Hypertrofisk kardiomyopati (HCM)

Förekomsten av denna ärftliga kardiomyopati är cirka 1/500 i befolkningen. Den karaktäriseras av uttalad vänsterkammarhypertrofi, ofta ≥ 15 mm väggtjocklek, utan bakomliggande orsak, såsom hypertoni. Samtidig obstruktion i vänster kammares utflödestrakt kan uppstå p g a att mitralklaffen dras mot septum i systole (SAM). Hypertrofin kan orsaka maligna kammararytmier, samt ge upphov till relativ ischemi med dyspné och anginösa besvär. Tillkomst av förmaksflimmer utgör en komplikation som medför ökad risk för trombembolism och hjärtsvikt.

I de senaste europeiska riktlinjerna för hypertrof kardiomyopati har man tagit fram en modell för beräkning av risken för plötslig död under en 5 års period (HCM Risk-SCD Score). Se länk nedan. Faktorer som ingår i bedömningen är:
 

  • Patientens ålder
  • Plötslig död hos nära släkting
  • Oklar svimning
  • Vänsterkammarens utflödesgradient
  • Maximal väggtjocklek i vänster kammare
  • Vänster förmaks diameter
  • Icke-ihållande kammartakykardi på Holter (≥ 3 konsekutiva ventrikulära slag med frekvens ≥ 120/min med duration < 30 sek)

Åtgärder:
 

  • Vid hög risk ≥ 6 % bör ICD-behandling övervägas.
    (Rekommendationsklass IIa, evidensnivå B)
     
  • Vid intermediär risk ≥ 4 % - < 6 % kan ICD-behandling övervägas. (Rekommendationsklass IIb, evidensnivå B)
     
  • Vid låg riskscore < 4 % kan ICD-behandling övervägas om det finns flera plötsliga dödsfall i familjen eller om patienten uppvisar patologisk blodtrycksreaktion vid arbetsprov (Rekommendationsklass IIB, evidensnivå B), annars rekommenderas inte ICD-behandling (Rekommendationsklass III, evidensnivå B).

HCM Risk-SCD score bör inte användas hos patienter < 16 år. Riskvärdering bör göras med 1-2 års intervall eller vid ändring i kliniskt status.

HCM är den vanligaste orsaken till plötslig hjärtdöd hos idrottare och yngre. Patienter med HCM avrådes ifrån att utöva tävlingsidrotter.

HCM Risk-SCD calculator.


Non-compaction kardiomyopati

Sällsynt kardiomyopati som beror på en embryonal utvecklingsrubbning av endo- och myokardiet i vänster kammare, då kompaktion av myokardiet uteblir. På ultraljud ses karaktäristiska djupa trabekler i vänsterkammarväggen som via recesser kommunicerar med vänsterkammarens lumen. Kardiomyopatin kan yttra sig i systolisk och diastolisk dysfunktion, trombembolism och kammararytmier.


Dilaterad kardiomyopati (DCM) med konstaterad LMNA-mutation

Cirka 5-10 % av patienter med DCM har en mutation i LMNA-genen (Lamin A/C). Detta ger tidig debut av förmaksarytmier, överledningsrubbningar och nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion med dilatation av kammaren. Riskfaktorer för plötslig död är icke-ihållande VT, LVEF < 45 %, manligt kön, högriskgenotyp förenad med plötslig död.
 

För mer information och farmakologisk behandling, se följande översikter:
 

Hjärtsvikt - kronisk

Långt QT-syndrom och andra kardiella jonkanalsjukdomar

Hypertrofisk kardiomyopati (HCM)

Rekommendationer för pediatriska patienter och för patienter med kongenitala hjärtfel, se internationella riktlinjer (referenser nedan) och separata översikter.

 

Indikationer för sekundärprofylaktisk ICD

Indikationer/rekommendationer för sekundärprofylaktisk ICD, med/eller utan CRT-funktion, finns hos patienter med malign kammararytmi som orsakat svimning eller hjärtstopp. Patienten skall ha en förväntad överlevnad på > 1 år. Utöver ICD-behandling skall patienten stå på optimal farmakologisk terapi för bakomliggande hjärtsjukdom.
 

  • Malign kammararytmi (VT/VF) med överlevt hjärtstopp eller svimning vid nedsatt eller normal vänsterkammarfunktion (Rekommendationsklass I, evidensnivå A).

    Observera: Om utredning visar samtidig förekomst av elektrolytrubbning, ischemi eller medicinering med antiarytmiska läkemedel skall det i varje enskilt fall ändå bedömas huruvida ICD-indikation föreligger eller ej.
     
  • Vid återkommande ihållande kammartakykardi trots läkemedelsbehandling hos patient med normal vänsterkammarfunktion (Rekommendationsklass IIa, evidensnivå C)
     
  • Svimning hos patient med långt QT-syndrom (LQTS), Brugadasyndrom, arytmogen högerkammarkardiomyopati (ARVC/ARVD) eller hypertrofisk kardiomyopati (HCM). I varje enskilt fall skall patienten bedömas avseende malign familjeanamnes och andra högriskfaktorer för livshotande kammararytmi och plötslig död (se ovan).

Indikationer för biventrikulär pacing med CRT-P/CRT-D

De senaste internationella rekommendationerna för CRT-P/CRT-D hos patienter med symtomatisk hjärtsvikt grundar sig på randomiserade studier med relativt lång uppföljning. Syftet med deviceterapi är att förbättra funktionsnivå och livskvalitet samt minska sjuklighet, dödlighet och sjukdomsprogress. Vid ställningstagande till devicebehandling får man väga in patientens sjukhistoria och aktuella funktionsnivå. Patient med ischemisk/icke-ischemisk kardiomyopati skall ha stått på optimal farmakologisk terapi ≥ 3 månader. Efter hjärtinfarkt tas ställning till device > 40 dagar efter infarkten under pågående optimal farmakologisk terapi. Patienter med retledningshinder av typ vänstersidigt skänkelblock (LBBB) svarar bäst på biventrikulär pacing.

 

Hjärtsvikt, sinusrytm och LBBB QRS morfologi
 

  • Sinusrytm med NYHA funktionsklass II-IV, LVEF (left ventricular ejection fraction) ≤ 35 %, LBBB med QRS-duration ≥ 150 ms (Rekommendationsklass I, evidensnivå A)
     
  • Sinusrytm med NYHA funktionsklass II-IV, LVEF ≤ 35 %, LBBB med QRS-duration 130-149 ms (Rekommendationsklass I, evidensnivå B)


Hjärtsvikt, sinusrytm och non-LBBB QRS morfologi
 

  • Sinusrytm med NYHA funktionsklass II-IV, LVEF ≤ 35 %, non-LBBB utseende med QRS-duration ≥ 150 ms (Rekommendationsklass IIa, evidensnivå B)
     
  • Sinusrytm med NYHA funktionsklass II-IV, LVEF ≤ 35 %, non-LBBB utseende med QRS-duration 130-149 ms (Rekommendationsklass IIb, evidensnivå B)


Hjärtsvikt och förmaksflimmer (Rekommendationsklass IIa, evidensnivå B)
 

  • Förmaksflimmer med NYHA funktionsklass III-IV, LVEF ≤ 35 % och QRS-duration ≥ 130 ms. Vid otillräcklig biventrikulär pace (närmare 100 % rekommenderas) trots medicinsk optimering bör man överväga His-ablation.
     
  • Vid svårreglerat förmaksflimmer och sänkt vänsterkammarfunktion där His-ablation är aktuell


Hjärtsvikt och indikation för konventionell pacing
 

  • Uppgradering från konventionell pacemaker eller ICD med hög andel kammarpace vid HFrEF och försämrad hjärtsvikt, trots optimal läkemedelsbehandling (Rekommendationsklass IIB, evidensnivå B).
     
  • Vid nyimplantation hos patienter med HFrEF, oavsett NYHA-klass, där hög andel kammarpace kan förväntas för att undvika försämrad hjärtsvikt (Rekommendationsklass I, evidensnivå A)

Vid ICD implantation rekommenderas CRT-D om någon av ovanstående indikationer samtidigt föreligger (Rekommendationsklass I, evidensnivå A).

Vid indikation för CRT kan CRT-P eller CRT-D övervägas beroende på olika faktorer.

Faktorer som talar för CRT-P:
 

  1. Avancerad hjärtsvikt
  2. Svår njursvikt eller dialysbehandling
  3. Annan svår sjukdom
  4. Skör patient
  5. Nedsatt allmäntillstånd och avmagring


Faktorer som talar för CRT-D:
 

  1. Förväntad överlevnad > 1 år
  2. Stabil hjärtsvikt NYHA-klass II
  3. Ischemisk hjärtsjukdom med låg (0 riskfaktorer) eller intermediär (1-2 riskfaktorer) MADIT risk score*
  4. Avsaknad av annan sjuklighet

* I MADIT risk score ingår 5 kliniska faktorer: NYHA-klass > II, ålder > 70 år, förhöjt urea-värde, QRS-duration > 120 ms, förmaksflimmer.


 

BEHANDLING


Implantation av ICD/CRT-D/CRT-P

Patienten är antingen inneliggande på sjukhus eller kommer hemifrån. Om ICD skall läggas på primärprofylaktisk indikation görs hela ingreppet i lokalbedövning. Sker implantation av ICD på sekundärprofylaktisk indikation påbörjas ingreppet i lokalbedövning. När dosa och elektroder är på plats sövs patienten vanligtvis en kort stund för en test av defibrillatorfunktionen.

Vid ingreppet förs elektroderna efter punktion av vena cephalica och/eller vena subclavia med hjälp av röntgengenomlysning till hjärtats högra förmak respektive högra kammare. Om CRT-funktion är aktuell läggs en elektrod även in i hjärtvenen (sinus coronarius). I sällsynta fall kan pacemakerelektroderna behöva läggas epikardiellt istället för transvenöst.

Pacemakerdosan ansluts därefter och läggs subkutant (alternativt subpektoralt) under vänster eller höger nyckelben. Operationen tar cirka 60-90 minuter. Intravenös antibiotikaprofylax ges under operationsdygnet.

En lungröntgen görs postoperativt för att utesluta pneumothorax i de fall man använt sig av access via vena subclavia. Inför hemgång skall systemet kontrolleras och finjusteras via extern programmerare. Patienten får även instruktion av sjukgymnast om lämpliga armrörelser under de första 3-4 veckorna då läkning pågår.


Dosbyte

När batteriet uppnått ett visst åldrande (ERI = elective replacement indicator) planeras dosbyte. Vid detta ingrepp öppnas dosfickan i lokalbedövning, den gamla dosan kopplas loss och en ny dosa ansluts till befintliga elektroder som dessförinnan kontrollerats. Ett dosbyte tar cirka 30 minuter och patienten går vanligtvis hem dagen efter. Intravenös antibiotikaprofylax ges under operationsdygnet.


Komplikationer

Komplikationsfrekvensen vid implantation av CRT-P är cirka 4 % och 9 % vid implantation av ICD/CRT-D. Några kända komplikationer är:
 

  • Elektroddislokation
  • Elektrisk dysfunktion
  • Pneumothorax
  • Infektion/perforation av dosfickan
  • Hematom i dosfickan
  • Perikardexsudat/tamponad


Vad göra vid tillslag/chock?

Om en patient får tillslag/chock från ICD-dosan, men mår bra, rekommenderas kontakt med ICD-mottagning för planerat besök och avläsning inom 1-2 dagar. Om patienten däremot är allmänpåverkad och inte mår bra rekommenderas patienten uppsöka akutmottagning snarast. Distansavläsning av ICD via webbaserade system blir allt vanligare. Om en patient får ett tillslag från ICD-dosan skickas ett meddelande till respektive ICD-mottagningen som kan kontaktas under kontorstid.


Elektrisk storm

Elektrisk storm innebär upprepade kammartakykardier/kammarflimmer som leder till chockterapi ≥ 3 gånger under ett dygn. Patienten bör läggas in för utredning och stabilisering av rytmen. ICD-dosan kan behöva inaktiveras under denna tid för att undvika tillslag i vaket tillstånd. Detta görs av utbildad personal med hjälp av en extern programmerare alternativt genom att tejpa fast en ringmagnet över ICD dosan.

Observera! Vid inaktivering av ICD-funktionen måste patienten ha kontinuerlig EKG-övervakning och beredskap för extern defibrillering ska finnas tillhands.


Inadekvata ICD-chocker och påverkan på ICD-funktionen

Cirka 20-25 % av patienter med ICD-behandling får någon gång en inadekvat chock från ICD-dosan. Orsaken kan vara:
 

  • Supraventrikulära arytmier, vanligen snabba förmaksflimmer
  • T-vågsavkänning
  • Elektromagnetiska störningar
  • Problem med ICD-elektroden

Omprogrammering av ICD-dosan och/eller justering av patientens medicinering kan vanligtvis avhjälpa problemet. Vid elektrodproblem kan dock en ny elektrod behöva läggas in.

Elektromagnetisk interferens och starka magnetfält kan påverka ICD-funktionen. Vanliga hushållsapparater som finns i hemmet påverkar vanligtvis inte ICD-funktionen. Stöldlarm i affärer påverkar inte funktionen om man passerar larmet i normal takt, däremot om man blir stående mellan 2 detektorer. Mobiltelefoner kan användas, men avståndet till ICD-dosan bör vara minst 30 cm och telefonen bör ej förvaras i bröstficka över dosan.

Företag som tillverkar ICD tillhandahåller utförlig information om vilka elektriska apparater och maskiner som kan påverka funktionen i en ICD.


MRT-undersökning vid ICD/CRT-behandling

MRT (magnetresonanstomografi) används vid diagnostik av mjukdelar och skelett och blir allt vanligare då bildkvaliteten är mycket god. Tekniken bygger på magnetfält i kombination med radiosignaler och skiljer sig därmed från traditionell röntgen där joniserande strålning används.

Metalldelar i en ICD eller CRT-D/CRT-P dosa och tillhörande elektroder kan skadas eller komma att fungera felaktigt i samband med att de utsätts för starka magnetfält vid MRT-undersökning. Under de senaste åren har MR-säkra ICD- och CRT-system introducerats på marknaden.


Inaktivering av ICD vid kirurgi

I samband med kirurgi och användning av diatermi behöver defibrillatorfunktionen i ICD-dosan tillfälligt inaktiveras. Detta görs av utbildad personal med hjälp av en extern programmerare, alternativt genom att tejpa fast en ringmagnet över ICD-dosan. Pacemakerfunktionen i defibrillatorn är dock fortfarande aktiv. Före och efter kirurgi bör en kontroll av ICD-/pacemakerfunktionen göras för att utesluta skada.

Observera! Vid inaktivering av ICD-funktionen måste patienten ha kontinuerlig EKG-övervakning och beredskap för extern defibrillering ska finnas tillhands.


ICD-behandling i livets slutskede

De flesta patienter med ICD avlider utan att ICD-funktionen träder i kraft. En eller flera chocker kan dock avges om patienten skulle drabbas av ihållande kammararytmi på dödsbädden. Detta kan uppfattas som mycket obehagligt av patient, närstående och vårdpersonal.

När en patient erhåller ICD ska information ges att chockfunktionen kan behöva stängas av i framtiden för att möjliggöra en värdig och fridfull död.

Vid svår sjukdom hos en patient med ICD, där palliativ behandling är aktuell, skall respektive ICD-mottagning meddelas. Patient och anhöriga kommer då att erbjudas tid för diskussion om inaktivering av chockfunktionen i ICD-dosan och när detta bör ske.


 

UPPFÖLJNING


Uppföljningen efter implantation varierar. I okomplicerade fall kallas patienten efter 4-6 veckor till en första kontroll på respektive pacemaker-/ICD-mottagning. Vid kontrollen avläses ett antal förutbestämda parametrar via en extern programmerare och det görs justeringar vid behov.

Hur ofta patienten behöver kontrolleras beror på vilken indikation dosan lades in på. Vanligtvis sker kontroller var 6-9:e månad, ibland glesare. På senare tid har allt fler patienter fått möjlighet till distansuppföljning av pacemaker-/ICD-funktionen via ett webbaserat system.

Alla pacemaker-/ICD-bärare skall förses med ett "Pacemaker-/ICD patient identification card".

För fortsatt körkortsinnehav och yrkesutövning görs en individuell bedömning av behandlande hjärtspecialist och företagsläkare.


 

S-ICD (subcutaneous implantable cardioverter defibrillator)


På senare tid har en ny typ av ICD utvecklats. Denna består av en defibrillatordosa med tillhörande elektrod som läggs in under huden framtill på vänster sida av bröstkorgen. Denna typ av ICD lämpar sig hos patienter som inte har behov av bradykardipacing, antitakykardipacing (ATP) eller cardiac resynchronization therapy (CRT). Lämpliga kandidater för S-ICD kan vara:
 

  • Patient där det är svårt att hitta/saknar lämplig venös access
     
  • Unga patienter med långvarigt behov av ICD
     
  • Efter borttagande av transvenöst system p g a infektion

EXTERN BÄRBAR DEFIBRILLATOR (Wearable cardioverter defibrillator = WCD)


Patienten bär denna i form av en väst, vid vilken en defibrillatordosa med tillhörande elektroder är fästa. En WCD kan bli aktuell under en begränsad tid hos patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion och risk för plötslig död, exempelvis i väntan på hjärttransplantation, vid peripartum kardiomyopati, akut myokardit, i väntan på ny ICD efter explantation av infekterat transvenöst ICD-system m m.

 

Referenser


Svenska ICD- och pacemakerregistret. Statistisk årsrapport 2015.

Priori SG, Blomström-Lundqvist C, Mazzanti A et al. 2015 ESC Guidelines for the management of patients with ventricular arrhythmias and the prevention of sudden cardiac death. Eur Heart J 2015 (www.escardio.org).

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 (www.socialstyrelsen.se).

Ponikowski P, Voors AA, Anker SD et al. ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2016. Eur Heart J 2016;37, 2129-2200. (www.escardio.org)

Elliott PM, Anastasakis A, Borger MA et al. 2014 ESC Guidelines on diagnosis and management of hypertrophic cardiomyopathy. Eur Heart J 2014;35, 2733-2779. (www.escardio.org)

Brignole M, Auricchio A, Baron-Esquivias G et al. 2013 ESC Guidelines on cardiac pacing and cardiac resynchronization therapy. Eur Heart J 2013;34: 2281-2329 (www.escardio.org)

Padeletti L, Arnar D O, Boncinelli L et al. EHRA Expert consensus statement on the management of cardiovascular implantable electronic devices in patients nearing end of life or requesting withdrawal of therapy. Europace 2010;12:1480-1489.


 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 5038

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: ICD (implantable cardioverter defibrillator) och biventrikulär pacing (CRT-P/CRT-D)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten

annons
annons
annons