Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Hydrocele, spermatocele & varikocele
Författare Med dr, ST-läkare , Mölnlycke VC/
Professor , Avd för Urologi/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
Uppdaterad 2017-04-19
Specialitet Urologi, Kirurgi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Skrotum (pungen) innehåller testiklar och bitestiklar. Själva pungen består av hud, bindvävs- och muskellager vars funktion är att skydda pungens innehåll och reglera värmen beroende på omkringliggande temperatur.

Den viktigaste undersökningen vid skrotala symtom är inspektion och palpation av skrotum, i liggande och stående. I första hand inriktas undersökningen på att avgöra om en intra- eller extratestikulär förändring föreligger eller inte. Om en intratestikulär förändring frampalperas bör patienten genomgå ett akut ultraljud och remitteras till urologklinik.
 

Hydrocele, spermatocele och varikocele är alla godartade tillstånd. Behandling bör erbjudas om patienten har symtom och önskar åtgärd.

De viktigaste differentialdiagnoserna vid förändring i skrotum, vilka alltid måste övervägas vid en konsultation, är testistorsion respektive testistumör.

För handläggning vid akut debut av smärtor från skrotum, var god se:
 

Akut skrotum

För handläggning vid misstänkt eller verifierad testikeltumör, var god se:
 

Testikelcancer



HYDROCELE


Orsaker

Under fosterutvecklingen följer en del av peritoneum (processus vaginalis) med testikeln när denna lämnar bukhålan och vandrar ner i skrotum. Normalt sluter sig processus vaginalis, som är belägen från inre öppningen av inguinalkanalen till övre delen av skrotum.

Hydrocele hos barn beror oftast på otillräcklig slutning av processus vaginalis. Hos vuxna är orsaken oftast inte helt känd, men kan uppkomma sekundärt till:
 

Hydrocelen ses framförallt hos medelålders och äldre.


Symtom

Små hydrocelen är oftast asymtomatiska. Med ökande storlek kan uppkomna symtom göra att patienten söker vård:
 

  • tyngdkänsla
  • besvärande storlek, tryck av kläder eller smärta och obehag vid olika aktiviteter
  • problem av kosmetisk karaktär

Symtomen har ofta tillkommit under en längre tid, successivt ökat i storlek och är oftast ensidiga.


Kliniska fynd

Kommunicerande hydrocele ses nästan uteslutande hos nyfödda och småbarn. Hos vuxna är kommunicerande hydrocele ovanligt, men kan misstänkas om hydrocelet är lättpalperat i stående, men minskar i liggande.

Vid undersökning känns hydrocele som en jämn, eftergivlig och fjädrande, oöm förstoring av ena punghalvan. Hydrocelet kan vara spänt och omöjliggöra palpation av testikeln. Vid genomlysning av pungen med en ficklampa hållen retroskrotalt i ett mörkt rum lyser hydrocelet upp, medan testikeln ses som en mörk skugga.


Differentialdiagnoser

En viktig differentialdiagnos är testikeltumör. Vid snabbt uppkommet hydrocele hos en yngre individ bör man därför vara frikostig med ultraljudsundersökning.


Utredning

Anamnes och palpation av yttre genitalia, undersökning med ficklampa retroskrotalt.


Behandling
 

  • Ingen åtgärd - Små och ej symtomgivande.
     
  • Punktion - Görs med hjälp av en venflon under sterila betingelser. Hydrocelet bör då tömma sig på klar halmgul vätska. Effekten är oftast endast kortvarig och hydrocelet fyller i allmänhet snabbt på sig igen.
     
  • Sklerosering - Görs i kombination med punktion. Ett skleroserande medel sprutas in efter punktion och tömning av hydrocelet. En smärtsam inflammatorisk, t o m infektiös, reaktion kan uppstå och på grund av risk för skada på testikel/bitestikel bör behandlingen inte erbjudas män som är i barnalstrande ålder. Hög recidivrisk.
     
  • Operation - Genom skrotum avlägsnas hydrocelesäcken. Flera metoder har använts: plikering av säcken, evertering av hydrocelesäcken runt funikeln, resektion av hydroceleväggen.


Uppföljning

Om besvären recidiverar och patienten upplever symtom som gör att han önskar kirurgisk åtgärd - remittera till urolog.


 

SPERMATOCELE


Orsaker

Spermatocele bildas sekundärt till en liten försvagning i gångarna i bitestikeln, möjligen också sekundärt till en partiell obstruktion av den epidydimala gången, med följden att en cystliknande spermiefylld förändring bildas. Oftast förekommer flera cystor intill varandra. Man tror att spermatocele kan förvärras sekundärt till infektion i bitestikeln, då avflödet är försämrat och dilatation av spermatocelet kan ske. Förekomst av spermatocele leder inte till någon total avstängning av flödet i bitestikelns gångsystem. Förändringens storlek kan variera avsevärt; ibland palperas en mycket begränsad, rundad förändring, ibland en mer än tumändstor cystiskt fjädrande pjäs.


Symtom

Oftast asymtomatiskt. Kan förorsaka tyngdkänsla eller, mindre vanligt, smärtor.


Kliniska fynd

Oftast 0,5-2 cm stora, vanligen lokaliserade i bitestikelhuvudet och ensidiga. Större spermatocelen kan palperas som en "extratestikel". Spermatocelen är genomlysbara med ficklampa.


Differentialdiagnoser
 

  • Testikeltumör - i oklara fall görs ultraljud
  • Hydrocele - vid punktion av spermatocele tömmer sig vattentunn, grå eller ofärgad, lite grumlig vätska. Vid mikroskopi kan man identifiera förekomst av spermier vilket inte ses i punktat av hydrocele.


Utredning

Anamnes och palpation av yttre genitalia. Undersökning med ficklampa retroskrotalt i ett mörkt rum.


Behandling

Operation kommer ifråga endast vid stora, symtomgivande spermatocele. På grund av risk för skada på bitestikelgångarna är man restriktiv med operation på män i fertil ålder och operationen bör endast utföras av en kirurg med stor vana av ingreppet.

Punktion kan göras, men är huvudsakligen diagnostisk. Recidiv efter punktion är mycket vanligt och uppträder oftast inom några månader.


 

VARIKOCELE


Orsaker
 

  • Lokal venös klaffinsufficiens eller venpåverkan

  • Backflöde sekundärt till rät vinkel vid inmynningen från v. spermatica vä till v. renalis. Ger större förutsättningar för backflöde i stående ställning med vänstersidigt varicocele, vilket är den starkt dominerande lokalisationen.

  • v. spermatica mynnar med spetsig vinkel direkt in i v. cava. Förutsättningarna för backflöde är därför inte så uttalade. Risken för att orsaken är obstruktion eller occlusion av flödet p g a t ex tumör är därför förhållandevis större vid högersidigt varicocele.

  • Sekundärt till kompression av testikularisvenerna i lilla bäckenet - lika vanligt på höger som på vänster sida. Primära, bilaterala varicocelen är f ö inte så ovanliga som man tidigare trott, förekommer i 30-40 procent av fallen.


Symtom

Orsakar inte alltid symtom. Förekommer sällan före puberteten. Exempel på symtom:
 

  • Infertilitet
  • Testikelatrofi ipsilateralt
  • Tyngdkänsla i skrotum

Varikocele förekommer hos 30-40 % av de män som söker för infertilitetsproblematik, jämfört med förekomst runt ca 10-15 % i den totala befolkningen.


Kliniska fynd

Vid palpation kan en mjuk resistens palperas ovan testikeln. Resistensens storlek ökar vid Valsalvamanöver. I liggande minskar varikocelet i omfång.


Differentialdiagnoser
 

  • Process i lilla bäckenet - bör misstänkas om varikocelet inte minskar i storlek vid palpation i liggande
  • Malignitet retroperitonealt eller i njuren (med trombos av v. renalis) - vid snabb utveckling av varikocele
  • Spermatocele


Utredning

Anamnes och palpation av yttre genitalia


Behandling
 

  • Embolisering/sklerosering - Via kanylering av v. spermatica interna
  • Operation - Hög underbindning och resektion av v spermatica interna


ICD-10

Hydrocele, ospecificerat N43.3
Spermatocele N43.4
Varikocele I86.1

 

Rekommenderad läsning
 

Lee J, Binsaleh S, Lo K, Jarvi K. Varicoceles: the diagnostic dilemma. J Androl. 2008 Mar-Apr;29(2):143-6. PMID: 18077824

Cayan S, Shavakhabov S, Kadioğlu A. Treatment of palpable varicocele in infertile men: a meta-analysis to define the best technique. J Androl. 2009 Jan-Feb;30(1):33-40. doi: 10.2164/jandrol.108.005967.

Swartz MA, Morgan TM, Krieger JN. Complications of scrotal surgery for benign conditions. Urology. 2007 Apr;69(4):616-9.

Rubenstein RA, Dogra VS, Seftel AD, Resnick MI. Benign intrascrotal lesions. J Urol. 2004 May;171(5):1765-72.


 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 4921

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Hydrocele, spermatocele & varikocele

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten

annons
annons