Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Kostbehandling vid diabetes typ 2
Författare Leg dietist , /www.bellybalance.se
Granskare Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
Uppdaterad 2017-02-07
Specialitet Diabetes
Skriv ut



BAKGRUND
 

Kostbehandling vid diabetes typ 2 sker utifrån Socialstyrelsens vägledning ”Kost vid diabetes” publicerade 2011, vilka ger en samlad tolkning av det vetenskapliga underlaget för olika typer av kostbehandlingar. Granskningen visar att flera enskilda livsmedel och kostregimer inverkar positivt på riskfaktorer vid diabetes, såsom vikt, HbA1C, blodtryck och blodfetter.

Kostbehandling är central i all diabetesbehandling. Bra matvanor ökar möjligheterna till ett stabilt blodsocker och minskar risken för hypo- och hyperglykemier. Viktreduktion och fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten och underlättar glukosupptaget i cellerna.

Behandlingen anpassas lämpligen utifrån individens nuvarande situation och därifrån görs (små) förändringar i kosten.


 

BEHANDLING
 

Viktminskning

Övervikt och fetma är en starkt bidragande faktor till typ 2-diabetes. En kost som gör det möjligt att gå ner i vikt och hålla den nya vikten kan därmed i sig vara en bra kost vid diabetes. Av denna anledning har kostens energiinnehåll blivit centralt i diskussionen om mathållningen vid diabetes. Framför allt debatteras det i massmedia huruvida det totala energiinnehållet i kosten främst ska utgöras av kolhydrater eller fett.

Vid kostrådgivning till personer med diabetes typ 2 är det totala energiinnehållet av större vikt än fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein. Så länge förbrukningen av energi överstiger energin tillförd via maten sker en viktminskning. Hur kosten är utformad (om den främst är baserad på kolhydrater eller på fett) har en underordnad roll när det gäller viktminskning. Däremot är det av stor vikt att fettkvalitén är bra och att fettet till stor del utgörs av omättat fett, ej mättat.


Enskilda livsmedel

Det finns vetenskapligt stöd för att:
 

  • Mer än 250 g grönsaker och baljväxter per dag minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar för den som har diabetes.
     
  • Intag av frukt i kombination med grönsaker och baljväxter sänker dödligheten generellt för diabetiker.
     
  • Fullkornsprodukter minskar total dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar hos den som har diabetes.
     
  • Intag av fisk mer än en gång per vecka och fet fisk sänker dödligheten och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar hos den som har diabetes.
     
  • Fem portioner (á 30 g) nötter och jordnötter per vecka sänker LDL kolesterol och triglycerider i blodet och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
     
  • Personer med diabetes som dricker alkohol regelbundet (begränsade mängder) har lägre risk att drabbas av, och dö i, hjärt-kärlsjukdom än de som inte dricker alkohol alls.
     
  • Personer med diabetes som dricker fler än två koppar kaffe per dag löper mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Koster

Fyra koster har av Socialstyrelsen lyfts fram som effektiva vid diabetes. Lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost har likartade gynnsamma effekter på HbA1c (”långtidssockret”) och kroppsvikt. Det saknas studier av tillräcklig kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost med högt fettintag, exempelvis så kallad LCHF-kost. Säkerhetsaspekterna blir därför särskilt viktiga vid klinisk uppföljning av de personer som själva väljer extrem lågkolhydratkost. Mot bakgrund av dagens vetenskapliga underlag finns anledning att lyfta fram fyra av de granskade kosterna (1-4 nedan).


1. Traditionell diabeteskost

Utgår från de svenska näringsrekommendationerna och betonar dagligt intag av 500 g frukt och grönsaker, fisk två till tre gånger i veckan, flytande margarin eller olja till matlagningen, fullkornsvarianter av bröd, flingor, gryn, pasta och ris, nyckelhålsmärkta livsmedel och måttlig alkoholkonsumtion. Kolhydraterna i denna kost bör ha lågt glykemiskt index.


2. Måttlig lågkolhydratkost

Kosten utgörs av kött, fisk, ägg, skaldjur, grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner, samt fett från olivolja och smör samtidigt som innehållet av socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris är mindre än den traditionella diabeteskostens. Kolhydraterna står för 30-40 E% (energiprocent).


3. Medelhavskost

Innehåller rikligt med fisk, frukt, baljväxter och grönt. Sparsamt med rött kött. Intaget av enkelomättade fettsyror från olivolja och nötter är stort. Alkohol konsumeras dagligen i måttliga mängder. Kosten innehåller mindre socker, bröd, flingor, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost. Fettinnehållet står för 35-40 E% och består av omättade fetter.


4. Traditionell diabeteskost med lågt GI

Glykemiskt index (GI) är ett mått på hur fort olika livsmedel med samma mängd kolhydrater höjer blodsockret. För diabetiker är det viktigt att välja kolhydratrika livsmedel med lågt GI, framför allt om man äter en kolhydratrik kost. Traditionell diabeteskost med lågt GI innehåller rikligt med bönor, linser, pasta, klibbfritt ris, korngryn och bulgur. Brödet innehåller hela korn och lösliga fibrer. Inslaget av frukt och grönsaker med lågt GI är stort. I övrigt är kosten densamma som traditionell diabeteskost.


5. Extrem lågkolhydratkost

Kolhydraterna står för 10-20 % av det totala energiintaget och kosten baseras på kött, ägg, grönsaker och ost. Jämfört med andra koster innehåller den betydligt mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris. Även inslaget av baljväxter, frukt, bär, fullkorn, alkohol och rotfrukter är lägre. Vetenskapligt underlag för att bedöma de långsiktiga effekterna av kosten saknas. Om en person ändå väljer att prova extrem lågkolhydratkost är det viktigt att ge information om hur denna typ av kost är sammansatt, samt följa upp personens hälsotillstånd och vad kosten har för effekt.


Generella råd

Fördela matintaget över hela dagen.

Måltidernas fördelning är av största vikt när det gäller kostens positiva effekter på blodsocker, blodfetter och kroppsvikt. Frukost, lunch och middag, samt 1-3 mellanmål är en bra fördelning.


Nyckelhålssymbolen

Nyckelhålsmärkningen gör det enklare att välja hälsosamt med avseende på fett, kostfiber, salt och socker. Nyckelhålet får användas på frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, potatis, spannmålsprodukter, bredbart matfett, mejerivaror, fisk, skaldjur, kött, chark, vegetabiliska varor och färdigmat.


Fysisk aktivitet

Motion ökar kroppens känslighet för insulin, sänker blodsockret och minskar därmed risken för komplikationer. Även blodfetter och blodtryck påverkas gynnsamt. Fysisk aktivitet bör därför vara en naturlig del i det dagliga livet. Alla tillfällen till motion bör tas till vara. Förskrivning av FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) har visat sig var en viktig faktor för att motionen faktiskt genomförs.
 

Länkar
 

Diabetes typ 2, peroral och annan behandling

Diabetes typ 2, insulinbehandling

Diabetes typ 2, behandling - Frågor & svar


Referenser
 

SBU. Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. SBU-rapport nr 201.
ISBN 978-91-85413-37-9. 2010.

He, M, van Dam, RM, Rimm, E, Hu, FB, Qi, L. Whole-grain, cereal fiber, bran, and germ intake and the risks of all-cause and cardiovascular disease-specific mortality among women with type 2 diabetes mellitus. Circulation. 2010 121(20):2162–8.

Kendall, CW, Josse, AR, Esfahani, A, Jenkins, DJ. Nuts, metabolic syndrome and diabetes. Br J Nutr. 2010 104(4):465–73.

Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer. Hämtat från www.slv.se. Hämtat 24 augusti 2011.

Livsmedelsverket: Nils-Gunnar Ilbäck, UBS, toxikologer, Leif Busk, laboratoriechef. Artikel ur Vår Föda 3/97 – vad är rätt och fel i debatten? Hämtat från Livsmedelsverket, www.slv.se. Uppdaterat 22 juni 2010. Hämtat 24 augusti 2011. Artikel om sötningsmedlet aspartam.

Key, TJ, Fraser, GE, Thorogood, M, Appleby, PN, Beral, V, Reeves, G, et al. Mortality in vegetarians and non-vegetarians: a collaborative analysis of 8 300 deaths among 76 000 men and women in five prospective studies. Public Health Nutr. 1998 1(1):33–41.

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor – stöd för styrning och ledning. Artikelnr 2011-11-11. 2011.

Skeaff, CM, Miller, J. Dietary fat and coronary heart disease: summary of evidence from prospective cohort and randomized controlled trials. Ann Nutr Metab. 2009; 55(1–3):173–201.

Hooper, L, Summerbell, CD, Thompson, R, Sills, D, Roberts, FG, Moore, H, et al. Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev. 2011 (7):CD002137.

Astrup, A, Dyerberg, J, Elwood, P, Hermansen, K, Hu, FB, Jakobsen, MU, et al. The role of reducing intakes of saturated fat in the prevention of cardiovascular disease: where does the evidence stand in 2010? Am J Clin Nutr. 2011 93(4):684–8.

Jakobsen, MU, O’Reilly, EJ, Heitmann, BL, Pereira, MA, Balter, K, Fraser, GE, et al. Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies. Am J Clin Nutr. 2009 89(5):1425–32.

Fung, TT, van Dam, RM, Hankinson, SE, Stampfer, M, Willett, WC, Hu, FB. Low-carbohydrate diets and all-cause and cause-specific mortality: two cohort studies. Ann Intern Med. 2010 153(5):289–98.

Trichopoulou, A, Bamia, C, Trichopoulos, D. Anatomy of health effects of Mediterranean diet: Greek EPIC prospective cohort study. BMJ. 2009 338:b2337.

Socialstyrelsen. Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla undernäring; 2011.

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 – stöd för styrning och ledning. ISBN 978-91-86301-88-0. 2010.
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 4861

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Kostbehandling vid diabetes typ 2

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna

annons
annons