Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Livlöshetsattack hos barn (Apparent Life-Threatening Event, ALTE)
Författare Läkare , Leg läkare/Skaraborgs Sjukhus Falköping
Underläkare , Stockholms läns landsting/
Barnhälsovårdsöverläkare , Barnhälsovårdsenheten Halland/
Granskare Professor Otto Westphal, Barnkliniken/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg
Uppdaterad 2016-08-18
Specialitet Pediatrik
Skriv ut
annons




 

BAKGRUND
 

Livlöshetsattack hos barn (Apparent Life-Threatening Event, ALTE) definieras som en plötslig och oväntad episod med någon kombination av apnée (central eller ibland obstruktiv), färgförändring (vanligtvis cyanotisk eller blek), markant förändring i muskeltonus, kvävning eller ulkande men där barnet kommer till liv igen efter kraftig omruskning och/eller konstgjord andning. Händelsen inträffar oftast under sömn, men kan också ske i vaket tillstånd, t ex under amning/intag av föda (13, 5, 2). ALTE sker vanligen under barnets första levnadsår (3).

Tidigare har benämningar såsom ”aborted crib death” och ”near-miss SIDS” använts. Termen ALTE är dock att rekommendera eftersom de andra kan föra tankarna till plötslig spädbarnsdöd/Sudden Infant Death Syndrome (SIDS) (1) och en eventuell koppling mellan tillstånden inte är klarlagd (2).

Uppfattningen om att ALTE skulle vara en variant av SIDS, där man lyckats förhindra att barnet avlidit, är ifrågasatt. Dock har man sett att barn med ALTE löper en något förhöjd risk för SIDS; c a 10 % av barnen som avlider i SIDS har haft ALTE (6,7,8). Det finns därför skäl att tro att liknande fysiologiska mekanismer ligger bakom. Andra studier tyder på att ALTE och SIDS inte tillhör samma kliniska grupp utan ska betraktas som två olika sjukdomsgrupper. Mer forskning krävs för att klarlägga ett eventuellt samband mellan SIDS och ALTE.

Livlöshetsattacker under första levnadsdygnet är ett närliggande tillstånd som uppmärksammats de senaste åren (16). Den här sammanställningen behandlar dock inte detta tlllstånd.

 

Epidemiologi

I en studie beräknades incidensen av ALTE i Sverige till till 9,4/1000 (4).


Orsaker

Adekvat funktion av de kontrollmekanismer som styr andning och cirkulation är en förutsättning för liv. Störningar i dessa mekanismer under spädbarnsåldern kan vara en orsak till livlöshetsattacker, exakt orsak till ALTE är dock ej fullständigt klarlagd. Attacker av ALTE-typ ska ses som potentiellt livshotande tillstånd.

ALTE är en uteslutningsdiagnos. Om episoden inträffar före 4 veckors ålder registreras den med diagnosnummer P28.4, inträffar den senare ges diagnosnummer J96.0.

Listan på sjukdomar som kan ge upphov till livlöshetsattacker är omfattande. Den inkluderar sjukdomar i hjärta och lungor, liksom gastrointestinala, neurologiska och autonoma sjukdomar (10). Av de barn som kommer in till akutmottagningen med klinisk ALTE kan c a hälften förklaras med någon av dessa sjukdomar.


 

SYMTOM
 

ALTE kännetecknas av:
 

  • Blekhet
  • Cyanos
  • Apné
  • Hypotoni
  • Hypotermi - i vissa fall (14)

Majoriteten av barnen är helt återställda och ter sig precis som vanligt vid ankomsten till sjukhus.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Vanliga orsaker till ALTE är (5):

  • GI-reflux
  • Kramp
  • Nedre luftvägsinfektion

Ett flertal andra tillstånd kan också ge upphov till samma kliniska bild som vid ALTE, bl a:

  • Hjärtrytmrubbning och andra hjärtfel
  • Sepsis-meningit
  • Hypoglykemi
  • Lipidoxidationsdefekt
  • Elektrolytrubbningar
  • Neurologiska sjukdomar
  • Respiratoriska sjukdomar (andra än nedre luftvägsinfektion)


UTREDNING och PROVTAGNING
 

För barn som drabbats av ALTE finns, enligt ovan, en rad differentialdiagnoser att överväga. Barnen bör läggas in för observation och utredning, vilken först och främst bör inriktas mot att utesluta andra tillstånd (9).


Förslag på inledande utredning

Anamnes

Anamnesen bör riktas mot differentialdiagnoser och/eller kardiorespiratorisk defekt. Exempel på frågor:
 

  • Omständigheter kring händelsen: Vem hittade barnet? Hur hittades barnet? Barnets hudfärg, andning och muskeltonus? Kramp? Behövde man återuppliva?
  • Prematurt barn?
  • Infektion?
  • Historik på GI-reflux? Andra symtom från mag-tarmkanalen?
  • Följer barnet sin viktkurva?
  • Sjukdom i familjen? Metabolisk sjukdom? SIDS eller annat barn med plötslig oväntad död?

Status

Undersök noga och systematiskt avseende differentialdiagnoser och uppmärksamma även här ev kardiorespiratorisk avvikelse.
 

  • Blodtryck, puls. Finns misstanke om hjärtfel (blåsljud, rytmrubbning, tecken till hjärtförstoring eller hjärtinsufficiens)?
  • Hudinspektion: Skador? Blåmärken? Tecken på trauma?
  • Respiration: Andningsfrekvens, andningsmönster
  • Buk: Obstruktion? (kliniska tecken såsom ex tarmljud, meteorism) Bråck? Testistorsion?
  • Neurologi: Reflexer? Tonus? Symmetriskt rörelsemönster?

Prover
 

  • Glukos
  • Elektrolyter
  • Blodgas
  • CRP
  • LPK
  • Hb
  • Syremättnad (POX)
  • EKG


ÅTGÄRDER
 

Omhändertagande och uppföljning

Barn som haft en livlöshetsattack bör läggas in för observation och eventuellt vidare utredning (se "Differentialdiagnoser" ovan). Om misstankar på differentialdiagnoser kan avfärdas bör ALTE övervägas.

ALTE-utredning bör omfatta övervakning under något dygn, framför allt under sömn, i syfte att upptäcka avvikande mönster gällande:
 

  • Andning (förekommer andningsuppehåll?)
  • Puls (förekommer pulsfall?)
  • Pulsoximetri (finns perioder med sänkt syresättning?)
  • Blodgas

Om inget patologiskt framkommer vid denna utredning är ytterligare utredning ej indicerad i detta läge (9).

Om patologiska fynd framkommit eller om osäkerhet råder kan däremot vidare utredning vara indicerad. Ytterligare en natts monitorering på sjukhus följt av 3-5 dagars mätning i hemmet då man mäter andningsrörelser, EKG, puls och saturation kan övervägas. Apnémonitorer för hemmabruk finns tillgängliga. Dessa känner av rörelse och larmar vid uteblivna andningsrörelser.

Kriterier för monitorering i hemmet:

  • tidigare livlöshetsattack
  • barn med födelsevikt under 1000 g med tidigare andningsproblematik
  • syskon med SIDS
Nyttan med hemmonitorering är ifrågasatt, eftersom det inte är bevisat att det förebygger död. Ett annat problem är falsklarmen, vilka kan skapa stress och oro. Barnet kan ha larmet tills det är 5-6 månader gammalt, eller i tre månader. Åldern ska korrigeras om barnet är underburet (9,12).


Farmaka

Om barnet uppvisat central apné med bradykardi kan koffeincitrat ges. Detta stimulerar andningen och höjer pulsen, vilket minskar risken för bradykardi (2). Utvärdering görs efter en vecka varvid dosen kan justeras vid behov. Endast specialister i pediatrik bör förskriva koffeincitrat.


Kommunikation

En livlöshetsattack är en skrämmande upplevelse som inte sällan leder till stor oro hos föräldrarna. Information om ALTE (samt om SIDS och möjligt samband) är viktigt. Föräldrarna bör få undervisning i hjärt- lungräddning.

 

ICD-10

Annan apné hos nyfödd P28.4
Akut respiratorisk insufficiens J96.0

 

Referenser
 

  1. National Institutes of Health Consensus Development Conference on Infantile Apnea and Home Monitoring, Sept 29 to Oct 1, 1986.
     
  2. Lagercrantz H. Apnéer och plötslig spädbarnsdöd. I: Lagercrantz H, Hellström-Westas L, Norman M, editors. Neonatologi: Studentlitteratur; 2008.
     
  3. Wennergren G, Milerad J, Lagercrantz H, Karlberg P, Svenningsen NW, Sedin G, Andersson D, Grögaard J, Bjure J. The epidemiology of sudden infant death syndrome and attacks of lifelessness in Sweden. Acta Paediatr Scand 1987;76:898-906.
     
  4. Mitchell, EA, Thompson, JM. Parental reported apnoea, admissions to hospital and sudden infant death syndrome. Acta Paediatr. 2001;90(4):417-22.
     
  5. Kahn A. Recommended clinical evaluation of infants with an apperent life threatening event. Consensus document of the European Society for the Study and Prevention of Infant Death, 2003
     
  6. Hoppenbrouwers T, Hodgman JE, Ramanathan A, Dorey F Extreme and conventional cardiorespiratory events and epidemiologic risk factors for SIDS. J Pediatr. 2008;152:636-41
     
  7. Mitchell EA, Thompson LMD. Parental reported apnoea, admissions to hospital and sudden infant death syndrome. Acta Paediatr 2001;90:417-422
     
  8. Lagercrantz H. Plötslig spädbarnsdöd. I: Lindberg T, Lagercrantz H, editors. Barnmedicin: Studentlitteratur; 2007. p. 434–6.
     
  9. Norgren S, Ludvigsson JF, Norman M. Akut pediatrik: Liber; 2010.
     
  10. 2009 Royal College of Pediatrics and Child health – guidelines. Working party on sleep physiology and respiratory control disorders in childhood standards services for children with disorders of sleep physiology.
     
  11. Davies F and Gupta R. Apparent life threatening events in infants presenting to an emergency department. Emerg Med J. 2002;19:11-16.
     
  12. Committee on Fetus and Newborn Apnea, Sudden Infant Death Syndrome, and Home Monitoring. Pediatrics 2003;111:914-917.
     
  13. US Department of health and Human Services, Public Health Service. Infantile apnea and home monitoring. Report of a consensus development document: National Institute of Health; 1987. Report No: 87-2905.
     
  14. Kahn A, Rebuffat E, Franco PN, Duwimana M, Blum D. Apparent life threatening events and apnea of infancy. In: Beckerman RC, Brouilette RT, Hunt CE, editors. Respiratory control disorders in infants and children. New York: Williams and Wilkins; 1992. p. 178-89.
     
  15. Harrington C, Kirjavainen T, Teng A, Sullivan C.E. Altered Autonomic Function and reduced Arousability in Apperent Life-Threatening Event Infants with Obstructive Sleep Apnea. Am J Respir Crit Care Med, 2002;165:1048-1054.
     
  16. Pejovic, NJ, Herlenius E. Unexpected collapse of healthy newborn infants: risk factors, supervision and hypothermia treatment. Acta Paediatr. 2013; 102(7):680-8

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 4702

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Livlöshetsattack hos barn (Apparent Life-Threatening Event, ALTE)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum

annons
annons
annons